Klimatbloggen

oktober 28, 2007

Norska glaciärer i tillväxt under mild period

Vad får vi om vi kombinerar inläggen om hur konst kan hjälpa till kartlägga glaciärers dynamik samt det om som visar en varm period i Östersjöregionen under 1700-talet? Resultatet skulle inte komma allt för långt bort från en av våra norska grannar ny artikel som kommer publiceras i Climate Dynamics.

Under 1700-talets första hälft växte många av de norska glaciärerna med några hundra meter. Det är kanske inte så anmärkningsvärt eftersom vi då befinner oss mitt i den lilla istiden. Som jag pekade på i min artikel verkar det som om den lilla istiden inte alls var särskilt homogent kall, och absolut inte under första hälften av 1700-talet. Milda vintrar (och ganska normala somrar) låter inte som det bästa receptet på tillväxt i norska glaicärer, men det kanske är just det är.

Författarna till glaciärartikeln fann att tillväxten främst berodde på en ihållande period av milda vintrar och ökad nederbörd, vilket förmodligen är ett resultat av ihållande positiv fas av NAO – mycket av som det var under 1990-talet (och en del glaciärer i Skandinavien hade tillväxt då – Storglaciären är ett svenskt exempel). För att sätta det i perspektiv till mina egna resultat kan jag bara hålla med om att första hälften av 1700-talet var ovanligt mild (se figur) och att det verkar som att färskvattentillförseln till Östersjön var något högre än normalt.

Alla dessa resultat tyder på att det är av stor vikt att vidare undersöka det Skandinaviska regionala klimatet, och dess variabilitet, eftersom det så tydligt visar att det långt ifrån är förstått. Kan vi förstå variabiliteten och vilka gränser vårt klimate naturligt har kan vi också förbättra framtidsscenarierna för regionen, något alla vinner på. Klimatsystemet är långt ifrån linjärt och stora luckor finns fortfarande på många ställen. Återigen ger det anledning att önska mer grävande i arkiv och andra gamla källor för att ge en bättre bild av hur klimatet har varierat över tid i vår region. I historien ligger nyckeln till framtiden.

7 kommentarer

  1. Okej tack för svaret.

    Men om man sammantar alla årstider i sverige så var 1930-talet mildare än 1990-talet(raul iseborgs bok om väder och vatten under 1900-talet visar det bland annat).

    Att större städer har senare rekord kan jag inte se så mycket annan anledning till än att stadens högre temperatur inte reduceras tillräkligt,men det kanske är ovidkommande i sammanhanget man kanske vill åt själva stadens innertempa.

    När tror du vi får ett årtidonde i sverige som är varmare än 1930-talet?.

    Har du hört eller sett nått nytt om de danska forskarna bland annat,som menar att man kan förklara den globala uppvärmningen med solens styrka och variation i den.

    Kommentar av Danne — oktober 29, 2007 @ 0:01

  2. varma stekheta somrar det är så jag vill ha det.På vintern känns det som det kvittar eftersom att man kan varken njuta av att det är milt för då är det ofta blåsigt och grått eller om det är klart och soligt för då är det ofta för kallt.

    appropå glaciärerna vet du nånting om hur kebenekaises glaciär har förändrats under 1900-talet,för som sagt mildare perioder ger mer nerderbörd,isåfall borde den vuxit under 20,30,70 och 90 talet framförallt.Finns det någon statistik där?

    Kommentar av Danne — oktober 29, 2007 @ 0:05

  3. Jag vet inte när vi får perioder som är varmare än 1930- och 1990-talen. Det kan bli snart och det kan bli senare, men om scenarierna för framtiden skall infrias bör det ske å det snaraste.
    Glaciärerna runt Kebnekasie har undersökts sedan 1940-talet, och det är Stockholms universitet som sköter det uppdraget. En liten googling hänvisar mig till deras hemsida för bilder och data över glaciärernas massbalans.
    Angående solaktivitet tror jag de håller på med mer ingående experiment för tillfället, där de skall se om deras teori håller i labbförsök. Tror det var i samarbete med CERN om jag inte hörde fel på dansk radio. Hur det gått vet jag inte.

    Kommentar av Daniel — oktober 29, 2007 @ 10:50

  4. Ser man till sverige som helhet var 30-talet ganska mycket varmare än 90-talet(om man får tro tillgänglig statistik så som iseborgs bok väder och vatten under 1900-talet tex).

    Ska man ta årstid för årstid så kan man säga att det under vintern var väldigt liten skillnad,möjligen lite mildare under 30-talet då främst åren runt 1990 var väldigt milda.

    Vårarna var den årstiden som var klart mildare på 90-talet än 30-talet.Sommrarna var istället klart varmare på 30-talet där flertalet somrar ansågs vara extremt milda på många håll i landft jämfört med perioden 1960-1990(normalperioden),under 90-talet var somrarna ganska blygsamma generellt sett förutom 1994 och 1997.

    Ändå är det hösten som kanske skiljer mest.Två av de i särklassigt varmaste höstarna kom just under 30-talet 1934 och 1938(de två åren som räknas som varmaste i sverige)Under 90-talet var det just den årstiden som var kall.tex 1993 och 1995.

    Så 30-talet var som helhet ganska klart varmare än 90-talet.Ändå räknas 90-talet som varmare i stockholm

    Kommentar av Danne — oktober 29, 2007 @ 20:31

  5. Då det gäller varmaste året.så dominrerar 1938 i norra och mellersta norrland.1934 från södra norrland ändda ner i skåne(det allra varmaste året för sverige som helhet) och 1990 i skåne.Men just i stockholm dominerar 1989 och 2000.

    Även då man ser till månadsrekorden är rekorden färskare i stockholm än de är generellt,speciellt då nattetid.

    För oktober månad i år tex så hade malmö haft -2.4 och göteborg haft -1.4 medan stockholm som lägst haft 1.4.

    Det känns inte som det är ett rättvist resultat för stockholm,det jag tror är att stadens tillväxt påverkat observationkullens temperaturmätning så pass mycket så resutatet blir missvisande.

    isåfall kan man inte göra ärliga bedömningar med hur det var förr i stockholm.Iofs kan man ju kolla istäcktes förändringar som inte går efter siffror man mäter upp.

    min fråga är om du kan se någon annan förklaring till att stockholms värden(observationskullen) ligger så pass mycket högre än närliggande områden än att stadens tillväxt nu påverkar värdet för mycket?.

    Kommentar av Danne — oktober 29, 2007 @ 20:37

  6. Vill tacka dig för en mycket bra och saklig blogg med.Bra innehåll sansade och engagerande kommentarer.

    En blogg som inte liknar andra klimatbloggar på nätet där jordens undergång hela tiden ska komma,här blir det mer sakligt och intressant.Att du dessutom har östersjön som specialområde gör det ju än mer intressant då den är väldigt viktig ur lokalsynpunkt.

    Kommentar av Danne — oktober 29, 2007 @ 20:40

  7. Ja, det är skillnad på årstiderna. Höstarna har på senare tid inte vart speciellt anmärkningsvärda, bortsett från förra året. Det är inte heller där vi ser några större förändringar i temperatur (de ligger i princip stilla i uppvärmningstakt). Det är våren som är den årstid som värms upp snabbast. Vintern värms också upp, men inte riktigt lika snabbt. Sommaren är ännu mer långsam även om de också värms upp.
    Ser man till Uppsalas lufttemperatur (som är Sveriges längsta temperaturserie – påbörjad 1722) är 1723 det varmaste året vilket är en halv grad varmare än år 2000. Men då skall man ju också komma ihåg att det finns tvivel i tillförlitligheten i den tidiga delen av uppsalaserien. På delade tredjeplast ligger 1934 och 1735 medan 1989 kommer in på en fjärdeplats. Så om vi inte litar på den tidiga delen av uppsalaserien är alltså de varmaste åren 2000, 1934 och 1989 där… liknande som Stockholm, borsett från att 1934 och 1989 bytt plats. Men å andra sidan var 1989 ett väldigt milt år under vinterhalvåret. Det var det år som den absolut lägst isutbredningen någonsin observerats i Östersjön. För att återgå till frågan om att Stockholm är lite annorlunda. Jag tror inte att det är någon urban heat island som gör Stockholm såpass mycket varmare än de andra storstäderna i Sverige, men effekten finns säkert, oklart hur stor den är. Det är väl det tydligaste svaret jag kan ge.
    Jag tackar dig för dina positiva ord. Det är alltid kul att höra att mitt verk uppskattas. Jag gillar inte heller mångas övertygelse om att dagen snart är kommen. Det är enligt min mening viktigt att alla får ventilera vad man tycker, oavsett om man håller med eller inte. Det är vetenskap! Att dessutom få arbeta med det som är viktigt för oss, Östersjöregionen, gör det bara ännu mer spännande. Tyvärr sitter fokus mer på global skala än det regionala, trots att vi vet mindre om det regionala än det globala – och det är det regionala som verkligen betyder något.

    Kommentar av Daniel — oktober 29, 2007 @ 20:50


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: