Notis: Uppdatering av vinterprognos 2008

Två vinterprognoser har nu uppdateras. Den första (obs: länk till aktuell säsongprognos, ej permanent vinter) kommer ifrån danska DMI, som utlovar något varmare än normala vintertemperatur. I snitt för december till februari ligger temperaturavvikelsen på 0,5-1 grader över det normala relativt normalperioden 1981-2005. Jämfört med förra vintern 2007 är det alltså betydligt kallare. Dock är det stor variation i modellensamblen som används, varför överraskningar kan inträffa.

Den uppdaterade prognosen från brittiska MetOffice visar på 60-70% sannolikhet för varmare än normal vinter i Sverige. I vissa områden är sannolikheten högre. NAO verkar enligt prognos ligga i en neutral fas i vinter, men då La Niña är etablerat i Stilla Havet kan det ge långväga kopplingar och främja en positiv NAO under senare delen av vintern (och det betyder mildväder), samtidigt ökar också chanserna för köldböljor i början av vintern. Även om en sådan koppling är existerande är den ganska svag. För nederbörd är chanserna varken högre eller lägre för mer eller mindre nederbörd.

Den intresserade kan också följa med i snödjup och isläget hos SMHI.

Uppdatering 28/11: För skojs skull beräknade jag trolig maximal isutbredning för den kommande vintern enligt min egen artikel. Data baseras på medelvintertemperaturen över Östersjön 1981-2005 samt DMIs prognos som uppskattar temperaturen avvika 0,5-1 grad för Östersjön. Isåfall kommer isen att breda ut sig någonstans mellan 120 000 till 148 000 kvadratkilometer. En normal vinter överstiger 139 000 kvadratkilometer, och förra vintern hade en maximal isutbredning på 134 000 kvadratkilometer. Korrelationen mellan använd ekvation och mätdata är stark på 0,81 (där 1 är max och 0 är minst). Skall bli intressant att se om slutvärdet i vår kommer hamna någonstans där i krokarna.

Notis: 3000 ARGO-flöten

Havet, som är den viktigaste delen i klimatsystemet, har länge vart dåligt utforskat. Endast fläckvist finns bra områden med mycket data, men väldigt lite har funnits långt ute till havs i de stora öppna haven. ARGO-projektet är ett globalt projekt där flera aktörer tillsammans sätter ut flöten, som regelmässigt gör en profil genom 2000 meter vatten och via satellit skickar in data om salthalt och temperatur till forskare. När flötet levererat data (och registrerat sin position) sjunker det åter ner till 3000 meters djup, där det sedan ligger på stand-by tills det är dags för nästa profil. Tack vare projektet har gigantiska mängder med data kommit in, och bearbetas kontinuerligt. För första gången har vi nu en relativt okej bild av världshavens salt- och värmebalans, något som är avgörande för vår förståelse av klimatsystemet – men än väntar mycket att upptäcka i haven.

Nu har det 3000:e ARGO-flötet satts i vattnet, och delmålet är uppfyllt. Jag säger givetvis grattis till dem.

Med en täckning av 3000 flöten kan vi nu få en upplösning på i runda slängar 300 kilometer, vilket är en avsevärd förbättring jämfört med innan då vi mer eller mindre hade sporadiska mätningar några gånger per år ute i världshaven. En mätning sker ungefär var tionde dag. Varje flöte är beräknat att ha en livstid på 4 år, varför 800 nya flöten måste sjösättas varje år för att bibehålla täckningen.

För att se en karta vart flötena befinner sig just nu (inrapporterade under senaste månaden), klicka här (uppdateras dagligen).

Notis: Kallt på Grönland

Nog för jag är tveksam till att framhäva rekord så fort det händer, men det här kanske är värt att ta fram. Det är inte bara stark uppvärmning i Arktis, nu har även stationen Summit (3000 m.ö.h.) på Grönland slagit köldrekord enligt danska DMI.

Notis: 19 månader av värme bruten

Våra danska vänner på DMI rapporterar att månadsavslutet för första gången på 19 månader medför en medeltemperatur under det normala – iallafall enligt preliminära siffror.

”Vi kan endnu ikke helt sige, hvad middeltemperaturen bliver for oktober 2007, men jeg har kigget på tallene i dag. Middeltemperaturen for oktober til og med den 28. er på 8,7°C og med udsigterne for månedens sidste dage, så er det svært at forestille sig, at vi når over normalen på 9,1°C,” siger leder af DMI’s kundeservice, meteorolog Kim Sarup.

En period med 19 månader av över normal temperatur är faktiskt ett rekord (se, ytterligare en parameter som kan slå rekord). Det hela som började i juli förra året berodde på att haven under förra årets sommar blev mycket varmare än normalt… och det tar drygt ett år innan en sådan övervikt är borta. Nu är haven mer normala igen, vilket gör att vi får mer normala temperaturer. För Sveriges del har det dock inte vart lika märkbart eftersom vi inte omges av hav på samma sätt som Danmark. Vi hade väldigt mycket värme under vintern och våren, men efter midsommar har det var lite så och så med det. Det har också vart stora kontraster mellan norra och södra Sverige. I sin helhet ligger i skrivandets stund medeltemperaturen 1-2 grader över det normala för hela landet. För oktober däremot är det (också i skrivandets stund) normalt eller kallare än normalt söder om Sundsvall, men varmare än normalt norr därom. Regnmässigt ser det ut att vara lite torka för tillfället, men bättre på året sett.

Två dagar återstår av månaden.

Notis: Vintern i antågande

Den kommande vintern (2007/08) är snart här. Dags att fundera på hur den kommer att bli. Brittiska MetOffices vinterprognos indikerar att den kommande vintern inte blir lika mild som förra vintern, men att chanserna är något mer än inte att temperaturen överstiger det normala. Den nordatlantiska oscillationen (NAO) förutspås vara i ett neutralt läge under vintern, samtidigt som La Niña förstärks ytterligare i Stilla Havet. En sådan kombination gör att chansen för normala temperaturer ökar under första delen av vintern, men att mildare än normala temperaturer kan inträffa under den senare delen. Nederbördsmässigt finns det ännu inga signaler om åt vilket håll det kommer bära. Räkna än så länge med relativt normala nivåer.

Notis: La Niña på väg

NOAA rapporterar att ett förstadie till La Niña nu råder i Stilla Havet, och att det inom ett par månader förmodligen kommer uppstå en fullständig La Niña. En sådan händelse uppträder någong gång var tredje till femte år och definieras av att ytvattentemperaturerna över tre månader varit 0,5 grader Celcius under det normala i ekvatorregionen utanför Sydamerikas kust. Precis som El Niño påverkar La Niña också väder runt om i världen, främst i regionerna runt Stilla Havet – både torka och ökad nederbörd, men också en potentiellt mer intensiv orkansäsong.

Följ utvecklingen via NOAAs Climate Prediction Center.

Notis: Positivt överraskad

För första gången på RIKTIGT länge kunde jag idag läsa en någorlunda mediakritisk nyhet från – hör och häpna – Sveriges Radio. Mer sådant och mindre undergång!

Notis: Extraterrestriellt klimat

Jag läste att Lunds Universitet skall titta på jordens återstudsade ljus på månens yta och på så sätt kunna mäta klimatförändringar. Låter intressant. De kan säkert sånt så det fungerar förhoppningsvis, dock inte mitt gebit. Men jag fick bara en flashback till andra liknande, om än inte samma, typer av studier av klimat runt om i vårt solsystem. Som tidigare har jag ju noterat en global uppvärmning på Mars. Det finns också en artikel jag inte skrivit om, som ger ett förslag om att Neptunus ljusstyrka kan ha att göra med solvariabiliteten, som i sin tur skulle kunna ha att göra med jordens temperatur. Notera dock att det är ett förslag, baserad på en (formellt dålig) korrelation med flera års fördröjning. Men, man skall alltid hålla ett öppet sinne för nya idéer att vrida och vända på, även om det verkar lite tokigt.

Notis: Västkustbor badar säkert

Okej, lite sådär semi-off topic inlägg. Med anledning av SvD:s artikel om framtida potentiella infektioner vid bad i sött eller bräckt vatten när man har öppna sår och har åldern emot sig och/eller har nedsatt immunförsvar kan jag bara konstatera att jag bor på rätt sida Sverige. Inte för att det kanske går att dra några större slutsatser gällande klimatpåverkan från det, men jag letade upp statistik från Smittkyddsinstitutet gällande de sjukdomar som SvD skriver om, så den intresserade kan förkovra sig lite:

• Badsårsfeber (vibroinfektion). Rapporteringsskyldig sedan 1:a juli 2004, vartefter statistik endast via webben finns tillgänglig från det datumet. Antalet fall har ökat sedan dess, men är ganska få (endast 24 inhemska fall konstaterades förra året – och hur många av dem som är badrelaterade går inte att avgöra från tabellen). Smittskyddsinstitutet skriver själva att reservoarer för bakterien ”är salta, relativt varma havsvatten i många delar av världen, särskilt i Japan, sydöstra Asien och USA. Bakterien kan förekomma i svenska vatten, men det är tveksamt om detta medför någon nämnvärd smittrisk”. SVT skriver att det ”förra året insjuknade åtta personer i badsårsfeber, varav tre dog”. Inte så stort statistiskt underlag dessvärre för att dra långtgående slutsatser om det är sant.
• Vinterkräksjuka (norovirus). Har ökat i antal för varje år, vintertid (vilket inte temperaturen har gjort). Sommartid kan man möjligen se en viss ökning under sommarveckorna med kulmen i mitten eller slutet av augusti.
• TBE. Okej, inte badrelaterat, men finns med på SvD:s lista. Har ökat över åren, men finns till största delen längs ostkusten. Exakt orsak till ökningen kan vara svår att slå fast ur rent klimatologiskt perspektiv, speciellt eftersom vintrarna brukar vara ett effektivt sätt att stoppa fästingar. Bortsett från iår har de senaste vintrarna dock inte vart särskilt mycket utanför det normala. Förra årets mycket kalla vår rådde heller inte bot på fästingarna, då de istället blev en 67%-ig ökning jämfört med 2005.

Oavsett är det alltid trevligare att bada i saltvatten. Vidare är det fler arter att spana in när man snorklar. Dessutom har jag svårt att se några starka klimatindikatorer i statistiken. Uppmaningen är alltså att bada som vanligt – åtta insjuknade är ingenting jämfört med hur många som insjuknar av andra sjukdomar i vårt land (exempelvis ”mördarbakterier” som smittar 2-300 personer per år eller influensa som varje år tar kål på mängder av människor). Risken att dö i någon olycka på vägen till badplatsen är dessutom mångfaldigt högre än att få en infektion väl i vattnet. Men, vad gör inte tidningar i jakten på sensationer.

Notis – IPCC WGI slutrapport

För den som är intresserad finns nu hela rapporten från IPCC Working Group 1 ”The Physical Basis of Climate Change”, som kom som Summary for Policymakers i februari, att läsa via deras hemsida.

I övrigt kan man notera att det under morgondagen är dags för den tredje rapporten, ”Mitigation of Climate Change” (åtgärder).

Notis: En första sommarprognos

Den brittiska vädertjänsten MetOffice har i dagarna redogjort för sitt utkast till en sommarprognos. Prognosen gäller för Västeuropa och pekar åt en varmare än normal (referensperiod 1971-2000) sommar (70% sannolikhet). En exceptionellt varm sommar likt 2003 och 2006 inträffar med 12,5% sannolikhet (värdet gäller för Storbritannien och inte Västeuropa som helhet, även om deras och vårt sommarväder är relativt välkorrelerat). För nederbörd finns ännu inga tendenser till överdrivet torr eller blöt sommar.

Prognosen finns att läsa här.

Notis: Global uppvärmning på Mars

Planeten Mars är som bekant en av våra grannar i rymden. Likt på jorden förändras klimatet även där, enligt en ny studie publicerad i senaste numret av Nature. En modell har använts för att studera hur Mars klimat varierar över tid. Albedot på mars ändras från tid till tid. Överst ligger ett lager med ljusare material, vilket kan blåsa bort och blottlägga det mörkare materialet under. Denna albedoförändring på planetens yta påverkar vindmönstret ytterligare, som slungar upp mer partiklar i luften vilket får inkommande solstrålning att absorberas i atmosfären och därmed bidra till en global uppvärmning på planeten. Nettoökningen uppskattas till cirka 0,65K sedan 1970-talet, vilket är nästan fyra gånger snabbare än på jorden. Likt på jorden sker de största temperaturförändringarna vid polerna, vilket får de Marsianska polarisarna att krympa. Så även om samma sak sker på båda planeterna är dock de grundläggande mekanismerna helt olika eftersom systemen skiljer sig år radikalt. Atmosfären på Mars är mycket tunnare än den på jorden, vegetation saknas (i alla fall vad vi vet) och olika typer sänkor och källor för växthusgaser saknas (vulkanism på mars eller koldioxid från smältande isar har jag ingen koll på). Men även om Mars värms upp på grund av sandstormar är det långt kvar tills vi kan lägga oss på en strand där och sola oss i värmen. På sommaren klättrar temperaturerna förvisso uppåt 20 grader, men har man riktigt otur kan temperaturerna falla långt under -100 grader-strecket.

Notis: Mars var varm

Efter en kall avslutning av vintern fick vi en ny varm månad. Årets marsmånad blir därför lika varm eller varmare sedan 1990 (sammanräkning är ännu inte klar ty månaden avslutas om cirka 6 timmar i skrivandets stund). Sedan pålitliga mätningar började i Sverige  under andra hälften av 1800-talet är detta också förmodligen den varmaste (eller delad 1:a plats). DN hade en liten bra sammanställning över några stationer och hur mycket temperaturen överstigit detta år. För Göteborg och Stockholm ligger medeltemperaturen cirka 4,5 grader över normalt. Förra året, för samma månad var det istället ett kraftigt temperaturunderskott på 3 grader (för Göteborg innebar det kallaste mars sedan 1969). Den årliga variationen i vår region är stor på grund av de två angränsande luftmassorna, som tävlar om att få grepp om oss. Att det var en mild vinter och varm marsmånad beror alltså på trycket, vilket driver den storskaliga atmosfärscirkulationen. I detta fall var det lågtryck under vintern, som pressade in mildluft i området följt av ett högtryck i Sydosteuropa med varm luft i mars.

De som är intresserade över avvikelser i månaden kan spana in SMHIs avvikelsekartor. För danskarnas rapportering rekommenderas DMI.

Notis: Mer om interoceaniskt färskvattentransport

I mitt förgående inlägg skrev jag bland annat om Anders Stigebrandts artikel om hur färskvattentransporten från Atlanten till Stilla Havet håller igång djupvattenformationen i Nordatlanten och därmed vidlivhåller Golfströmmen. I Nature kom det för någon vecka sedan en artikel i ämnet, men satt i relation till långa tidsskalor. Artikeln rekonstruerar salthalten i Stilla Havet 90 000 år tillbaka och kartlägger hur Dansgaard/Oeschger– och Heinrich-händelser i samverkan med ITCZs latitudinella position påverkar flödet av färskvatten mellan de båda oceanerna. En kall period, oftast i samband med en migration söderut av ITCZ, ger saltare Stilla Havsvatten. Då regnar det mesta av vattnet ner i Amazonas (eftersom Anderna blockerar transport av färskvatten västerut) och mer sötvatten kommer ut i Atlanten via floder. Salthalten kan därför inte öka så mycket i Atlanten, samtidigt som salthalten ökar i Stilla Havet – saltskillnaden haven emellan minskar.

Abstract:

Moisture transport from the Atlantic to the Pacific ocean across Central America leads to relatively high salinities in the North Atlantic Ocean and contributes to the formation of North Atlantic Deep Water. This deep water formation varied strongly between Dansgaard/Oeschger interstadials and Heinrich events—millennial-scale abrupt warm and cold events, respectively, during the last glacial period. Increases in the moisture transport across Central America have been proposed to coincide with northerly shifts of the Intertropical Convergence Zone and with Dansgaard/Oeschger interstadials, with opposite changes for Heinrich events. Here we reconstruct sea surface salinities in the eastern equatorial Pacific Ocean over the past 90,000 years by comparing palaeotemperature estimates from alkenones and Mg/Ca ratios with foraminiferal oxygen isotope ratios that vary with both temperature and salinity. We detect millennial-scale fluctuations of sea surface salinities in the eastern equatorial Pacific Ocean of up to two to four practical salinity units. High salinities are associated with the southward migration of the tropical Atlantic Intertropical Convergence Zone, coinciding with Heinrich events and with Greenland stadials. The amplitudes of these salinity variations are significantly larger on the Pacific side of the Panama isthmus, as inferred from a comparison of our data with a palaeoclimate record from the Caribbean basin. We conclude that millennial-scale fluctuations of moisture transport constitute an important feedback mechanism for abrupt climate changes, modulating the North Atlantic freshwater budget and hence North Atlantic Deep Water formation. [länk]

Notis: Globalt varm januarimånad

Under lördagen rapporterade flera medier (SVT, DN, SVD) om att januari iår var den varmaste hittills uppmätta globalt. Även i Sverige var det mycket milt, men inte lika milt som i januari 1989. Endast de absolut nordligaste delarna av landet hade normala eller under normala temperaturer.

Åter till det globala. På det globala planet var temperaturen 0,89°C (enligt NASA) över det normala för perioden 1951-1980. Jämför man med Climte Research Units (vid University of East Anglia) dataset för samma variabel är temperaturöverskottet 0,60°C, och detta mot normalperioden 1961-1990.

Men, låt oss visualisera istället. Följande plottar av temperaturavvikelsen finns att studera för den intresserade;

1. Globala temperaturen för januari sett enbart till landstationer [bild] [data: giss/cru].

2. Globala temperaturen för januari med såväl landstationer som med ytvattentemperaturer [bild] [data: giss/cru].

3. Norra hemisfärens januaritemperaturutveckling [bild] [data: giss/cru].

4. Södra hemisfärens januartemperaturutveckling [bild] [data: giss/cru].