Klimatbloggen

januari 3, 2007

Ett år har avslutats, ett nytt har påbörjats

Filed under: Glaciärer/Is,Klimatdata,Regionalt,Temperaturer,Väder — by Daniel @ 18:48

Det nya året 2007 har börjat, och det har börjat milt. Förra året 2006 däremot bjöd på en del överraskningar, såväl i kyla som i värme (i den ordningen). Låt oss summera hur året utvecklade sig i Sverige och världen.

Sverige

Man skulle kunna säga att 2006 var ett kontrasternas år i Nordeuropa, inte minst för Sverige. Vintern fick kopplat ett stadigt grepp om landet med en hel del kyla och en lång snösäsong. Generellt kallare än normala temperaturer varade långt in i april, även om vissa regioner hade varmare än normalt stundtals. I maj kom en värmebölja med höga temperaturer, men ersattes snart med under normala temperaturer, för att sedan växla fram och tillbaka. Våren slutade på nära normal temperatur. Sommaren började kallt, med temperaturer under det normala i stora delar av landet under den första veckan. Juni var överlag omväxlande med stundvis temperaturer över det normala och stundvis temperaturer under det normala. Sedan började sommaren på allvar. Juli var en varm månad med varmare än normala temperaturer, undantaget Norrland som hade en köldbölja i mitten av månaden. Juli slutade ändock som varmare än normalt för Norrlands del tack vare en värmebölja tidigare under månaden. Sedan följde några månader med nästan uteslutande varmare än normala temperaturer för hela landet (mindre lokala avvikelser förekom dock). Samtidigt regnade det, och regnade och regnade. Bönderna, som under sommaren var rädda att få för lite vatten, fick nu se sina skördar delvis ruttna bort i vattenmängderna. I mitten av oktober kom kyla, som höll i sig för norra halvan av Sverige resten av månaden. November bjöd på årets kanske mest omtalade köldbölja (eller ‘köldchock’, som vissa skulle beskriva det). Tre dagar bjöd på stark kyla långt under det normala i hela landet, med tillhörande stora mängder snö. I mitten av månaden vände det rejält och blev varmare än normalt resten av månaden. När december väl började fortsatte det milda vädret hela månaden ut, med endast enstaka dagar med normala temperaturer på vissa platser i landet. 

I helhet är 2006 ett av de varmaste åren hittills i landet då andra halvåret var mycket milt. SMHI skriver

Efter en otroligt varm andra årshalva kom årsmedeltemperaturen för 2006 så gott som i kapp de fem åren i topp (1934, 1938, 1989, 1990, 2000). Det fattas bara ett par tiondelar till toppnoteringen på 5.0 grader (medel för 37 utvalda stationer).

För den intresserade finns fria tillgänglia data (årliga, månatliga, säsong och ibland också dagliga mätningar) för temperaturen på några svenska orter under 2006. Observera att årliga medelvärdet för 2006 definieras med start 1:a december 2005 och slut sista november 2006 (detta för att täcka HELA säsonger). Vidare är all data blended, vilket innebär att dagar med saknade värden kompletteras med värden från omgivande stationer max 50 km bort och max 50 meter i höjdskillnad. Följande platser finns (via nederländska KNMI och amerikanska NASA): Falun, Göteborg (Säve), Haparanda, Holmögadd, Jönköping (flygplats), Karesuando, Karlstad (flygplats), Kvikkjokk/Årrenjarka, LinköpingMalung, StockholmVisby (flygplats)Växjö, Östersund,

Snöiga jul(!?)

På många ställen var det barmark under julafton, även på platser som oftast har snö under julhelgen. SMHI hade strax innan jul en överblick om hur vanligt det är med vita juldagsmorgnar i vårt land (varför jag tar mig friheten att göra denna lilla utvikning från 2006 års återblick). En tabell finns också för åskådliggörandet av exakta uppmätta snödjup. Baserat på detta kan vi ta en titta på hur snösituationen på juldagarna utvecklat sig sedan år 1900. I Karesuando, Haparanda och Stensele kan man notera en positivt trend i snödjupet sedan 1914 (Karesuando) och 1904 (Haparanda & Stensele). I Karesuando beror denna trend i stor utsträckning på åren 1966 och 1993, vilka hade ovanligt mycket snö. Tas dessa år bort visar snödjupet svag positiv trend. Enligt snödjupskartan hade Karesuando under juldagen 2006 uppskattningsvis mellan 30-50 cm snö (Haparanda hade 1-10 cm snö och Stensele någonstans mellan 10-50 cm snö). I Haparanda var juldagen 1966 också rekordsnörik, men påverkar inte nämnvärt trenden. I Stensele påverkar inte heller rekordsnörika juldagar trenden. Situationen efter mitten av 1990-talet lite mindre snö än tidigare, men i jämförbara mängder med 1930- och 1950-tal.

Från Östersund och Härnösand och söderut är trenderna i snötäcket negativa (p≤0,5, 50% eller mindre chans att trenden är ett utslag av slump; Östersund, Härnösand, Stockholm) eller svaga/odefinierbara (p>0,50, mer än 50% chans att trenden är påverkad av slumpen; Falun, Karlstad, Linköping, Göteborg, Växjö och Lund). I Visby är trenden däremot positivt, vilket helt och hållet beror på 1996, som var kraftigt avvikande. Utan detta år är även Visbys trend negativ, men svag/odefinierbar. Stockholms trend förändras kraftigt och blir odefinierbar om rekordet från juldagen 1915 tas bort. Juldagen 2006 bjöd på barmark söder om Östersund och längs den norrländska kusten (lite klurigt är det att utläsa ur snödjupskartan).

Även om det inte är av större värde kan det noteras att ingen av ovanstående nämnda trender är statistiskt signifikanta på 95%-nivån (dvs p≤0,05). Endast Stensele uppvisar statistiskt signifikant trend på 90%-nivån.

Världen

År 2005 slutade antingen som det näst varmaste, eller det varmaste, året beroende på vem man frågar. Det gågna året, 2006, var däremot inte lika varmt, även om det tog plast i top-10 av de varmaste åren sedan 1850. Preliminära siffror ger 2006 en placering som det sjätte varmaste året med en global temperaturavvikelse på +0,42 grader Celcius (plats 5 är 2004 och plats 7 är 2001 enligt CRU). Till det kan läggas att alla de tio varmaste åren hittills inträffat under de senaste tolv åren. Hemisfärsmässigt var den norra hemisfären varmare än den södra. År 2006 var det femte varmaste året i norra hemisfären och det sjunde varmaste i södra hemisfären.

För den som är intresserad att veta hur den rumsliga fördelningen av värmen på vår jord varierade från månad till månad kan jag tipsa om att spana in GHCN Data Maps. För det globala årliga medlet (upplösning: 250 km eller 1200 km) syns det tydligt hur Europa haft ett milt andra halvår. Även Arktis har haft ett milt år med stora temperaturöverskott. Landområden, som haft ett kallt eller normalt år, är bland annat Sibirien, västra Australien och delar av Antarktis. Världshavens yttemperaturer varierar med temperaturöverskott dominerande i Atlanten och Indiska oceanen, medan västra Atlanten, södra Indiska oceanen och delar av Stilla Havet haft ett normalt eller kallare än normalt år i ytvattnet.

7 kommentarer

  1. Hejsan Daniel.
    Tänk på att du nu gör ett stort antal trendanalyser på en gång. Att säga att Stensele då har en statistiskt signifikat trend på 90%-nivån är rätt tveksamt.

    I och med att du tittat på 13 orter (Karesuando, Haparanda, Stensele, Östersund, Härnösand, Stockholm,Falun, Karlstad, Linköping, Göteborg, Växjö, Lund, och Visby), borde i genomsnitt drygt en få en statistiskt signifikant trend på 90%-nivån, även om data var helt slumpmässiga.

    Keep up the good work.

    /Olof

    Kommentar av Olof — januari 4, 2007 @ 11:37

  2. Mycket intressant sammanställning. Skönt att det är någon som tar sig tid i att i ord på en enkelt sätt går igenom trender och liknande.

    Dock har jag en fråga… du pratar om statistiskt signifikanda avvikelser. Är det inte ganska farligt, statistiskt sett, att plocka ut en observation per år, dvs juldagen, samt dess snödjup? Borde man inte här använda sig av snösäsongslängd eller ackumulerad snödjup över snösäsongen istället då ett stickprov (juldagen) kan avvika oerhört, som du påpekar just har hänt vid några år. Då är det väl statistiskt jättefel att använda sig av dessa enstaka observationer för att prata trender??? Man borde åtminstone ta ut ett tiotal dagar utspritt över snösäsongen för att komma runt de uppenbara avvikelser som kan uppstå. En kall pre-julvecka gör väl ingen vinter??? som vi brukar säga i ordspråksvärlden… ;-)

    mvh

    Kommentar av Lunken — januari 4, 2007 @ 14:56

  3. Olof: Det har du rätt i. Poängen ligger dock inte på signifikansen (vilket jag också skrev inte hade större värde).

    Lunken: Jo, det är korrekt att man inte kan använda en enda dag för att dra trender. Syftet är inte heller att påpeka hur vintrar eller snödjup under en hel vinter har utvecklats med tid (normalt brukar de största snömängderna dessutom infinna sig långt senare i vintersäsongen). Trender är också ganska värdelösa i högfrekventa data, som snömängden på juldagen just är. Kul övning dock tyckte jag det var. :) Slutsatsen är väl att det inte är snöbristen på juldagen runt om i landet som är så värst ovanlig, utan det är de milda temperaturerna. Vad gäller snödjupet/utbredningen för hela vintersäsongen i landet/regionen har jag planer på att återvända till senare.

    Kommentar av Daniel — januari 4, 2007 @ 15:18

  4. Kul… det ser jag fram emot…

    Jag är ju intresserad av skarebildningar… detta mäts ju inte på de olika stationerna och processen att skare skall uppstå är ganska komplex, dvs många parametrar inverkar på bildande om man tittar i glaciologiska tidskrifter. Du har inga data eller hört hur detta har förändrats med tiden?

    mvh

    Kommentar av Lunken — januari 4, 2007 @ 17:05

  5. Lunken: Tyvärr kan jag inte hjälpa dig med det. Vet inte vart man kan få tag på sådana data. Om det inte noteras vid snömätningar tror jag det kan bli svårt att få tag i större mängder data om det (så till vida man inte känner skarebildningsprocessen och har högupplösta snödata och andra meteorologiska parameterar, och därmed kan modellera fram det). Men man kan alltid hoppas att det finns i någon databas någonstans.

    Kommentar av Daniel — januari 4, 2007 @ 17:30

  6. Jag modellerar fram det i grov skala genom att använda mig av temp och nederbörd. Dock skulle man även vilja ha data på instrålning, snödensitet, vattenhalt, lufttryck, luftfuktighet, vind (dvs lokala, inte generella), snömängd/djup, avsmältning bland annat… Så att modellera fram det mer lokalt och specifikt är mycket svårt.

    Sånt är forskarlivet.. ;-)

    Kommentar av Lunken — januari 10, 2007 @ 19:27

  7. Instrålning borde du relativt lätt kunna modellera tycker jag, förutsatt att du antar fördelningen av molnigheten. De andra verkar dock lite mer komplicerade. Tryck och vind hade annars vart relativt enkelt om du inte skulle vilja ha det lokalt, utan kunde nöja dig med regionalt (kanske bättre än inget? :) ).

    Kommentar av Daniel — januari 10, 2007 @ 22:48


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: