Tack Tambora för Frankensteins monster!

Hur hade världen sett ut om inte boken Frankenstein eller den moderne Prometheus funnits? Förmodligen hade den vart lite tristare och många hade gått miste om den där kittlande skräckslagna känslan, som lätt kan infinna sig när man läser boken. Om man är lite djärv kan man påstå att boken skrevs på grund av dåligt väder under den kalla sommaren 1816 tack vare ett vulkanutbrott året innan. Jag säger inte att det är så, för det kan vi inte bevisa, men det var kanske en av anledningarna till att Mary Shelly skrev boken, som hon fick idén till under en semester sommaren 1816. För knappt ett år sedan skrev jag ett litet inlägg om bakgrunden till året utan sommar, eller artonhundra-frys-ihjäl som vissa känner året vid. Tambora i Indonesien fick utbrott och slungade upp stora mängder stoft i atmosfären, vilket kylde ner jorden ganska rejält det kommande året/åren (de långtgående effekterna av ett vulkanutbrott sträcker sig över knappt en dekad, även om största skillnaden infinner sig relativt omgående efter utbrottet). Detta år är ett fascinerande år, men tyvärr finns inte dundermycket nedskrivet om det, vilket lämnar rum för en del utsvängningar. Jag har grubblat ett tag på hur den geografiska utbredningen av denna kalla sommar såg ut, speciellt i Europa. Var det så att temperaturen föll överallt eller fanns det ett geografiskt mönster? Det tänkte jag skissa grovt på nu. Men först låt oss ta en titt på lite äldre litteratur kring detta.

En forskare, som skrivit många intressanta klimthistoriska artiklar, har skrivit den artikel som kom att ligga till grund för min grubblan. För 17 år sedan publicerade J. Neumann i Climatic Change en artikel om 1810-talet i Östersjöregionen, i vilken han lägger tyngdpunkten på året 1816. Han jämförde uppmätt lufttemperatur, dödlighet och tillgång på spannmål som mått på hur stor impact Tamboras utbrott hade på Östersjöregionens befolkning. Vad gäller lufttemperatur verkar han inte se tendenser till att sommaren 1816 var ovanligt kall i regionen. Serier från Trondheim, Göteborg, Köpenhamn, Uppsala, Stockholm, Vöyri och St Petersburg användes för ändamålet. Ser man kortsiktligt (jämförelse av lufttemperaturen 1816 kontra 1814) var 1816 kallare, men år 1812 var till och mer ännu kallare än 1816 i Östersjöregionen under de varma månaderna (april till september).

Men, även om temperaturen inte verkade vara helt galen det året så kanske dödligheten eller tillgången på spannmål var sämre? Han fann att spannmålstillgången inte var utanför rimliga intervall. Det var till och med så att överskottet av importerat spannmål jämfört med vad som gick på export var en femtedel av det som var under 1813, det vill säga året efter missväxtåret 1812. Det indikerar att växtsäsongen (vår och sommar) 1812 var kall och ofruktsam medan växtsäsongen 1816 inte var särskilt påverkad av kyla. Neumann noterar till och med att medeltemperaturen i april, maj och juli var 6,6 grader Celcius år 1812, medan den år 1816 var 9,1 grader och året efter hela 10,2 grader Celcius. Det är nästan 5, 2 respektive 1 grad kallare än medeltemperaturen samma månader perioden 1990-2006.

Dödligheten då, var den annorlunda dessa år? Från Neumanns artikel kan man enkelt plotta upp de siffror han återger (se bild här), vilket visar att 1812 var dödlighetstoppar i Sverige och Danmark (året efter i Norge). Det kalla året 1816 var däremot ett minimum (!) vad gäller dödlighet i Sverige. På det hela sett verkar inte landet ha blivit särskilt påverkat av Tamboras utbrott, åtminstine inte i temperatur, spannmålstillgång eller dödlighet.

Efter att ha letat igenom ett antal artikel kan jag dessvärre inte finna en förklaring över vilka områden av Europa som blev påverkade i form av en kylig sommar 1816 av Tambotas utbrott året innan. Endast i generella ordalag går att läsa att Västeuropa var drabbat av en ovanligt kall sommar, medan de Östersjöangränsande länderna däremot var så gott som opåverkade. Kanske nöjer sig de flesta med det, men inte jag. På eget bevåg har jag därför gjort en mycket snabb, enkel och grov genomgång av sommartemperaturen år 1816 runt i Nordeuropa. Jag spanade in 5 stationer lite nämre, spridda generellt över Nordeuropa, och där mätningar för hela året 1816 fanns med. Stationerna utgjordes av Bergen i Norge, Köpenhamn i Danmark, Stockholm i Sverige, Vilnius i Litauen och Archangelsk i Ryssland. Basperioden, det vill säga mot vad jag räknade avvikelser från normalen, satte jag till åren 1900-1999 för alla serier som inkluderade dessa årtal. Vissa serier saknar något enstaka värde i denna period, varför det året ej är med.

Så hur avviker nu sommaren 1816 från normalen? Ser vi till de fem stationerna står det att se att Köpenhamn, Bergen och Archangelsk har medeltemperaturer under det normala, medan Vilnius och Stockholm har en normal sommar respektive varmare än normal sommar. Bergens serie börjar 1816 och det året är också det kallaste fram till 1830, men är ändå inte en ovanlig avvikelse från normalen därefter. Inte heller för Archangelsk eller Köpenhamn är den negativa avvikelsen från normalen något ovanligt. Däremot går det inte att utesluta helt att Tambora kan ha spelat en mindre roll i temperaturavvikelsen i Köpenhamn och Bergen. Deras anomali är negativ och vad som bidrar till det är svårt att veta – aska i atmosfären kan vara en delförklaring. Oavsett verkar det ändå sant att Östersjöregionen och Rysslands ishavskust inte var särskilt påverkad av vulkanutbrottet. Detta beror förmodligen på att askan inte nådde in i regionen då den borde ha tvättats ur atmosfären på vägen.

MEN, i övriga Europa, bortsett från Östeuropa, var det andra bullar som gällde. Jag plottade upp avvikelsen för sommaren 1816 från en mycket välkänd och vitt använd griddad temperaturrekonstruktion (upplösning 0,5 x 0,5 grader) för Europa. Det syns tydligt i bilden att Västeuropa blev hårt påverkat, i negativ anomaliavvikelse, den sommaren. I nästan hela Frankrike indikerar rekonstruktionen på en avvikelse på -3 grader Celcius för sommaren jämfört med perioden 1900-1999. Då skall man komma ihåg att sommartemperaturerna då var ungefär likadana som nu, varför detta är en ganska stor skillnad (en viss frekvensändring kan ha inträffat – men det är fortfarande under utredning). Lite motsägelsefullt kanske det är för Skandinavien, speciellt Stockholm, som enligt sin egen temperaturserie hade lite varmare än normalt sommaren 1816 medan rekonstruktionen visar på en negativ anomali (anomalierna är beräknade på samma basperiod; 1900-1999). Förmodligen beror skillnaden på griddningsmetoden som använts och att mätvärden som använts vid rekonstruktionen smetats ut. Trots det står bilden tydligt att sommaren var ovanligt kall i Västeuropa, medan den inte var särskilt ovanlig i Östersjöregionen. För informationens skull skall jag tillägga att inga andra år mellan 1806 till 1826 ens kommer i närheten till samma negativa anomali i Europa varför händelsen ändå kan klassas som ganska extrem (men kanske inte som unik). Däremot var sommaren 1819 ovanligt varm i Östersjöregionen, men det är en helt annan saga.

Min lilla genomgång är bara toppen på ett isberg. Det finns så mycket mer information att ta reda på gällandes detta år. Och det finns många liknande händelser som väntar på att bli kartlagda. Kanske blir de det så småningom. Eller vad sägs om den liknande händelse som skedde 1783 då Laki på Island fick utbrott, dödade en fjärdedel av Islands invånare i följderna och gav missväxt i Nildalen…