Klimatbloggen

november 22, 2007

Notis: Uppdatering av vinterprognos 2008

Filed under: Notiser,Prognoser,Väder — by Daniel @ 11:21

Två vinterprognoser har nu uppdateras. Den första (obs: länk till aktuell säsongprognos, ej permanent vinter) kommer ifrån danska DMI, som utlovar något varmare än normala vintertemperatur. I snitt för december till februari ligger temperaturavvikelsen på 0,5-1 grader över det normala relativt normalperioden 1981-2005. Jämfört med förra vintern 2007 är det alltså betydligt kallare. Dock är det stor variation i modellensamblen som används, varför överraskningar kan inträffa.

Den uppdaterade prognosen från brittiska MetOffice visar på 60-70% sannolikhet för varmare än normal vinter i Sverige. I vissa områden är sannolikheten högre. NAO verkar enligt prognos ligga i en neutral fas i vinter, men då La Niña är etablerat i Stilla Havet kan det ge långväga kopplingar och främja en positiv NAO under senare delen av vintern (och det betyder mildväder), samtidigt ökar också chanserna för köldböljor i början av vintern. Även om en sådan koppling är existerande är den ganska svag. För nederbörd är chanserna varken högre eller lägre för mer eller mindre nederbörd.

Den intresserade kan också följa med i snödjup och isläget hos SMHI.

Uppdatering 28/11: För skojs skull beräknade jag trolig maximal isutbredning för den kommande vintern enligt min egen artikel. Data baseras på medelvintertemperaturen över Östersjön 1981-2005 samt DMIs prognos som uppskattar temperaturen avvika 0,5-1 grad för Östersjön. Isåfall kommer isen att breda ut sig någonstans mellan 120 000 till 148 000 kvadratkilometer. En normal vinter överstiger 139 000 kvadratkilometer, och förra vintern hade en maximal isutbredning på 134 000 kvadratkilometer. Korrelationen mellan använd ekvation och mätdata är stark på 0,81 (där 1 är max och 0 är minst). Skall bli intressant att se om slutvärdet i vår kommer hamna någonstans där i krokarna.

10 kommentarer

  1. Okej intressant,vi har haft en sval period sedan mitten av juni,.Då främst dagstid,i juli var det som sagt inte en enda högsommardag på de flesta hål i sverige.

    Hösten är dessutom kylig,strax under medelvärdet för normalperioden 1961-1990 och den perioden är ju 1900-talets kyligaste.

    30 talets vintrar i karlstad tex var mildare än -2.Medan det under normalperioden låg runt -4 för vintern som helhet.2000 talets vintrar ligger runt -3 skulle jag tro,möjligen lite mildare.

    Det som är intressant då det gäller 00-talets vintrar är att vintern kommit lite ”fel” dvs i november eller i mars. jag har åkt skidor många gånger under mars månad och även under november under 2000 -talets vintrar och de har varit klart bättre än 90-talets om man gillar snö och kyla.

    Så jag tycker att 00-talets vintrar fått oförtjänt mycket kritik.Den troligaste förklaringen är att de flesta lider av minnena av 60-talets rekordvintrar och tror att det är nåt slags medelvärde för 1900-talet i stort,vilket det verkligen inte är.

    Kommentar av Danne — november 22, 2007 @ 23:07

  2. Rent allmänt har vintrarna under de senaste åren ”förbättrats” något jämfört med 1990-talet. Speciellt om vi ser till isläget. Visst, 1960-talet är inte representativt för hur vintervädret skall vara. Dessutom har vi en effekt av att man lättare kommer ihåg de vintrar som var snörika som barn, och refererar utifrån dem, ty som barn var ju snö oftast ”viktigare” än när vi är vuxna. Själv är jag ju uppväxt i en kustkommun på västkusten där snö var (och är) en extrem sällsynt vara. Ändå säger mina minnen att jag alltid lekte i snön som barn. Då jag växte upp under 1980-talet är det minnen från de tre väldigt snörika och kalla vintrarna 1985-87 som sätter sin prägel.
    Men förekomsten av snö (både tidslängden av snö på marken och djup) har förkortats något över tid i södra landet, om vi ser till trend, men snarare ökat i norra delen av landet.

    Kommentar av Daniel — november 23, 2007 @ 12:57

  3. Apropå snö ser jag, som bor i Stockholm, den ”urbana värmeeffekten” väldigt tydligt. Ofta är det snö om vintern i ytterstaden medan det mest slaskar i stadskärnan där jag bor. I själva verket är skillnaden enorm ofta mellan bara universitetet i Frescati och innanför tullarna.

    Kommentar av Fredrik Charpentier Ljungqvist — november 23, 2007 @ 17:03

  4. Mm sant.Många verkar dock ha glömt fjolårets etremt snörika vinter som kom på andra eller tredje plats.Hörde av en äldre man att genomsnittvärdet för januari då han var ung var på -2 i örebro,för normalperioden är det på -4.3.
    Den referensen var nog 30 talet inblandat i.

    Snömängden och isvintrarna nu är ju faktiskt betydligt bättre än 30-tal dock inte alls lika bra som de som du beskrev 85-87.Dock var ju både 20, 70 och 90 tal sämre än de nuvarande 00-talsvintrarna.

    Många tror att snömängden och isvintrarna kommer minska drastiskt,jag ställer mig tveksam.Jag tror att det är naturliga variationer mellan dåliga och bra vintrar,som sagt vi har ju ännu inte nåt 30-talets bottennivåer i södra sverige de måste iaf äöverträffas i mildhet för att man ska kunna bli förundrad(även om det också kan vara naturligt iofs)

    Kommentar av Danne — november 23, 2007 @ 23:43

  5. Det är också ett faktum om än mera okänt att sommarhettan är mer sällsynt.Dels det jag skrivit förut att antalet dagar över 35 grader har halverats från tidigt 1900-tal jämfört med sent 1900-tal,ännu ingen sådan under 2000-talet.

    Men också det faktum att sommrarna under 1800-talets första hälft var varmare än de nuvarande.I boken årets väder från 1987 så skrivs det just om att klimatet i stockholm var mer kontinentalt än somrarna som upplevs under 1900.talet.Då hade ändå väldigt varma sommrar som 1901 och 1914 upplevts som är rekord på en del håll i södra sverige.

    vad detta beror på vet jag dock inte,har du nån bra förklaring? källan är ju från smhi så det lär ju ligga sanning bakom.

    Kommentar av Danne — november 23, 2007 @ 23:49

  6. Fredrik: Jo, jag har observerat liknande i Göteborg. Ofta regnar det, eller är snöblandat regn inne i centrum och närliggande områden, men ymnigt snöfall utanför staden. Det räcker att åka över bron till Hisingen för att se skillnad. Senast förra veckan var det så (även om allt smalt bort efter 1 dag uanför centrum).

    Danne: Vad gäller vintrarna innan 1850 har de kommit nyare rön för några år sedan som indikerade att mätningarna kanske var 0,5 – 0,8 grader för varma. En exakt siffra är svår att ge, men jämfört med oberoende data tenderar tidiga mätningar att vara något felaktiga och överskattade. De bör alltså förmodligen justeras ner, vilket inte gjorts i boken från 1987. Förmodligen var somrarna någorlunda lika idag, med vissa perioder varma och vissa lite kallare.

    Kommentar av Daniel — november 24, 2007 @ 9:09

  7. Den urbana effekten påverkar helt klart stockholms mätningsplats på observatoriekullen.Man märker att nattemperaturen där är mycket högre än den borde vara och är i någon av de kringliggande stadsdelarna.Detta ger ju en missvisande bild av stockholms väder och klimat,och gör att just stockholmsserien inte kan jämföras med tidigare årtionden utan att justreras ner pga den urbana effekten.

    I de andra stora städerna i sverige har jag inte märkt av att värdena verkar konstigt höga nattetid.Är detta något du tänkt på? Tex hade stockholm inte haft en enda frostnatt för bara någon vecka sedan i november,som enda ställe i sverige vilket jag ställer mig högst tveksam till.

    Är detta något man tar med i beräkningarna?.Har sett det omnämnas i tidsskriften väder och vatten.Då det gällde aprilmånaden som var varmast just pga den urbana effekten annars var år 1803 varmare.Ska man se ett rättvis värde från stockholm nattetid får man ta sig en titt på andra mätplatser i området.

    Kommentar av Danne — november 24, 2007 @ 19:00

  8. Ska väl nämna att extra tydligt var det i slutet av augusti då bland annat gladhammar satte nytt lägsvärde för augusti,de har mätt sedan 1860-talet någongång.

    Då hade stockholms-tumba mätplats 0 grader samtidigt hade observatioriekullen 7 + grader.Detta är ett exempel på att värdet är konstigt högt.

    Ett annat(och tydligare exempel) är att just stockholm har äldre rekord vad det gäller kyla och yngre då det gäller värme än de andra städerna i sverige,sett till månadsmedelvärdet.Denna urbana effekt verkar dock inte påverka högsta temperaturen då den är från 1811 på 36 grader satt just vid observatioriekullen.

    Kanske är det så att observatoriekullen som mätplats spelat ut sin roll lite grann? men pga att man mätt där så länge så vill man inte byta mätplats.

    Kommentar av Danne — november 24, 2007 @ 19:10

  9. Här är en intressant artikel om den urbana effekten.Han som skrivit artikeln föreslår bland annat att man ska plantera träd och bygga fontäner för att på så sätt kyla ned staden(och på köpet göra den vackrare). http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=715912

    Vill avsluta med att önska dig och alla vi som läser denna blogg en trevlig lördagkväll.

    Kommentar av Danne — november 24, 2007 @ 19:41

  10. Danne: Vad jag vet så har jag för mig att man kvalitetssäkrar data när man sammanställer det. Men jag kan villigt erkänna att jag inte har så stor koll på det, även om det vore märkligt om så inte sker.

    Kommentar av Daniel — november 25, 2007 @ 0:49


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: