Klimatbloggen

mars 26, 2007

Utreda eller agera?

Filed under: Östersjön,Politik/Media — by Daniel @ 18:29

Dagens rubrik ”Miljöpengar har lagts på fel åtgärder” är intressant ur många aspekter och inte bara för att jag surrar ihop ett inlägg lite på ett sidospår mot det vanliga. I grunden handlar rubriken på både ett filosofiskt och politiskt plan om hur vi skall agera för eventuella problem vi finner i vår omvärld. Jag tänker inte specifikt på diverse klimatförändringar här, utan alla olika sorters problem som finns. Det mest kända rörande Östersjön är övergödning och algblomningar, vilket ställer till stora problem för kreti och pleti. Trots många miljarders investering i att rena kväve från våra utsläpp till innanhavet har ingenting skett. Fortfarande mår havet ganska dåligt och algblomningarna finns kvar (jag har nämnt det några gånger tidigare). ”Problemet” har också vart en oenig forskarkår då en aspekt av problemet har gynnats betydligt mer än en annan, varför exempelvis forskningen kring kväve vart mycket mer framträdande än kunskapen om fosfor och dess roll i systemet. Det är först på senare år som fosfor simmat upp som en ny viktig kandidat till problemen i Östersjön. Det krävdes, lite grovt förenklat, en oberoende internationell panel för att ens kunna få myndigheter att förstå vad fosfor är – även om den panelen också inte var direkt enig om kväve och fosfor. Och här kommer då det filosofiska i det hela; om man har begränsad kunskap, hur skall man agera? Skall man bygga upp en miljöpolitik på det lilla man har och satsa många miljarder pengar för att förhoppningsvis det skall leda till en förbättring? Risken är ju att ‘förbättringen’ faktiskt inte leder till någon som helst förbättring, och i värsta fall till en försämring (vem vill berätta det för sina väljare?). Och OM det nu skulle leda till en förbättring, vilket inte ens är säkert, kommer det ändå ta tiotals år innan en skillnad märks. Skall man istället sondera forskarkåren och ge mer stöd till dem som har förslag på andra mekanismer som spelar roll, det vill säga att vänta med att agera tills andra aspekter är utredda? Risken med det blir istället att problemen kan fortsätta och kan eventuellt förvärras, om man inte vet vad som är fel till kretis och pletis förtvivlan. Självklart kan man också tänka sig ett alternativ där man slår ihop både aktion och stöd till nya idéer… men riktigt så verkar det inte ha fungerat hittills.

Det är bra att sådana här frågor kommer upp och får diskuteras ordentligt för det är viktiga för både mig och dig. Att diskutera dem är det enda sättet att utveckla den dialog som forskare bör ha med beslutsförfattare. Samtidigt ställer det ansvarstagande på sin spets. Beslutsfattare sitter som regel i fyra år, problemen tar inte fyra år att rätta till då förändringar – till det bättre eller sämre – först syns tiotals år senare. Vem kan då stå till svars om effekten blev totalt motsatt den man ville ha? Och vad gör man i en situation där man vet att något behövs göras men diagnosen inte går att fastställa: agerar man eller fortsätter man utreda saken? Ger de båda samma resultat i slutänden eller är det ena värre än det andra? Svaren på det finns tyvärr inte.

13 kommentarer

  1. Lika problematiskt är att vi bara har en jord och därför inga kontrollmöjligheter. Vi har satsat miljarder på Östersjön och ändå har den inte blivit bättre skriver du, men hur hade den varit idag om vi inte satsat dessa pengar? Att vi inte löst problemet är ju inte detsamma som att vi inte mildrat det. Jag skulle tro att experterna inte är eniga där heller.

    Ibland blir åtgärder fel, ibland blir de mer rätt än man kunnat ana. Sverige, USA och några länder började t ex begränsa sina freonutsläpp långt innan man upptäckt ozonhålen vilket nog var tur det.

    Kommentar av Thomas Palm — mars 28, 2007 @ 11:41

  2. Thomas: Vad gäller Östersjön vet vi inte ens vet om vi bromsat förloppet (där går meningarna starkt isär), vi skulle också kunnat förvärrat situationen. Det vet vi inget om, vi kan bara gissa och spekulera.

    Kommentar av Daniel — mars 28, 2007 @ 12:18

  3. Grundämnen befinner sig i olika kretslopp som interagerar och avspeglar hur reaktiva de är. Syre är det vanligaste grundämnet i jordskorpan ca.49 vikts%. O2 är väldigt reaktivt. Se vidare http://www.studera.com/nytto/persys/element/o.htm. Kväve är den vanligaste gasen i atmosfären ca 78 volym% följd av syre, men i jordskorpan är kväve ganska ovanligt med en halt av ca 25 gram per ton. Med det här vill jag visa att bundet kväve ska vi vara rädda det uppstår inte utan en betydande insats av energi. Se vidare http://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4ve.Tänk globalt agera lokalt.

    Kommentar av inge Lindahl — mars 28, 2007 @ 20:36

  4. Åsikterna går ju faktiskt fortfarande isär om den exakta orsaken… det jag ser som stor brist är att man la ner för lite tid och pengar på forskning i ett tidigt skede.

    Att rena Kväve har dock possitiva effekter, men hur stora dom är kan man ju diskutera.

    Kommentar av Magnus — mars 30, 2007 @ 13:42

  5. Magnus: Exakt, åsikterna går skarpt isär. Det var ju en internationell panel som försökte komma fram till något, då den svenska kåren var för splittrad, men inte ens panelen kunde enas. Däremot säger jag inte att man inte skall rena kväve (verkar mer ge vissa resultat i det kustnära vattnet, beroende på vilka studier man tittar på och vilka man frågar, men inget alls i det öppna).

    Kommentar av Daniel — mars 30, 2007 @ 15:33

  6. Magnus: Tack för kommentaren. Kväverening ska kallas destruktion av bundet kväve. Jag tror att det är lättja och för lite tankeverksamhet som har gett oss dagens vattenreningssystem. Att blåsa sönder bundet kväve är energividrigt och ökar utsläppen av antropogen koldioxid dels genom destruktionen och dels genom den konstgödseln, som måste ersätta förlusten av bundet kväve. Bundet kväve genererar biomassa om vi använder avloppsvatten på ett förnuftigt sätt. Avloppsvatten ska naturligtvis användas som gödselmedel. Använd fantasin tänk nytt. Energiskog, algodling, potatis, apelsiner, ananas, blomkål, raps, ryps, persilja, dill. Avloppsvatten är en resurs och inget gift.

    Kommentar av inge Lindahl — mars 30, 2007 @ 18:58

  7. Varför är konstgödsel,som bundet kväve, så billigt att köpa? Vad använder man för energislag för att framställa bundet kväve? Olja, Stenkol eller Vattenkraft? Norsk Hydro använder vattenkraft, det vet jag. Hur är det i övriga världen? Varför slösar vi med bundet kväve? När det är så sällsynt. Om vi vore förståndiga kunde bundet kväve vara för evigt.

    Kommentar av inge Lindahl — april 11, 2007 @ 23:38

  8. Gick en promenad runt min födelsekommun under påsken. Det är en jordbrukskommun. Överallt fanns det korn av konstgödsel. På trottoarer, vägar, i diken överallt. Konstgödseln låg i drivor i rännstenen. Det är väl beroende på att det inte har regnat här på länge och att bundet kväve är för billigt. Men vilket slöseri med bla. kaliumnitrat ammoniumfosfat eller ammoniumnitrat. Tänk om bundet kväve vore lika sällsynt här som vatten är i de värsta torkområdena i Sahara, då skulle vi använda droppbevattning för gödssling av bundet kväve.

    Kommentar av inge Lindahl — april 17, 2007 @ 22:30

  9. Fosfor tillhör de 10 vanligaste grundämnena i jordskorpan, syre inte inräknat, och det finns oerhörda mängder i berggrunden. Cirka 0,12 % av den tillgängliga delen av jordskorpan består av fosfor. Det innebär att det finns ca 10 ton fosfor per hektar ned till 1 meters djup.

    Kommentar av inge Lindahl — april 18, 2007 @ 0:00

  10. Daniel: De som håller på med destruktion av bundet kväve, kommer inte att ge upp den frivilligt. Det är tröga system Såg ett tv program från Kalliningrad, där bundet kväve gick rakt ut i Östersjön. Jag

    Kommentar av inge Lindahl — april 24, 2007 @ 22:27

  11. Daniel: Jag skulle skriva mer men det avbröts

    Kommentar av inge Lindahl — april 24, 2007 @ 22:32

  12. Daniel: Från inslaget från Kalliningrad ska slangarna vändas 180 grader mot jordbruksmarken. Det var det jag ville ha sagt.

    Kommentar av inge Lindahl — april 24, 2007 @ 23:02

  13. Daniel, Lunken och alla andra: Jag vill inte stå som någon bromskloss i diskussionen. Mina inlägg ligger ute veckovis och det är väl inte meningen. Frågorna kanske är för tidigt väckta.
    Men läs gärna Per Jonssons utlåtande från Naturvårdsverket om kväve/fosforfrågan http://192.36.189.41/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Kust-och-hav/Overgodning/Naturvardsverkets-stallningstagande-i-kvavefosforfragan/

    Kommentar av inge Lindahl — april 27, 2007 @ 18:36


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: