Klimatbloggen

januari 25, 2007

Syret uteblev…

Filed under: Östersjön,Vattenstånd — by Daniel @ 18:13

Vintern har hittills vart ganska blåsig och ett antal stormar har passerat förbi över landet. Att det blåser kraftigt är kanske inte så kul för husägare eller skogsägare. Ganska stora skador kan uppkomma med de kraftiga vindar som vart. Men samtidigt tänds en gnista av hopp för Östersjöns väl. Blåsiga perioder är vad som behövs för att salt syresatt vatten skall tryckas in i Kattegat och genom Öresund och Bälten. Som du säkert vet lider Östersjön av syrebrist på botten, och på bottnarna runt Gotland är det som värst med svavelvätebildning. Om det kom in nytt syresatt vatten skulle svavelvätet, som bildas vid syrebrist, kunna sköljas bort och bottnarna bli syresatta igen. Det har vart långa stagnationsperioder på senare tid utan stora inflöden av nytt vatten. De senaste stora inflödena skedde 2003, 1993 och under 1970-talet. Inte alls tillräckligt ofta för att kunna upprätthålla en syresatt botten.

SMHI gör en månatlig vattenundersökning då de mäter bland annat temperatur och syrehalter längs den svenska kusten. Den senaste kryssning, som kom iland 21a januari visar att det förvisso har skett ett visst inflöde av nytt vatten till Östersjön, men att det inte förde med sig särskilt mycket syre. Anledningen var bland annat att vattnet var ovanligt varmt för årstiden, vilket får som effekt att syre in löser sig i lika stor utsträckning (kallt vatten kan lösa mer syre än varmt vatten). Dessutom var vattenståndet inne i Östersjön ganska högt redan från början, vilket gör att nytt vatten får svårt att ta sig in. Endast direkt efter tröskelområdet i södra Östersjön (Arkonabassängen) var vattnet väl syresatt. Längre in avtog syrehalterna ganska omgående och runt hela Gotland var det svavelväte på bottnarna. Om det lilla syresatta vatten som ändå kom in i Östersjön fortsätter in i sjön återstår att se vid nästa expedition i februari.

SMHI har mer information. För den som tror att syrebrist på Östersjöns bottnar är något nytt påhitt kan man lugna sig lite genom att bland annat läsa en lite äldre rapport i ämnet (från år 2000) eller en intressant artikel i UNT. Däremot skall man väl också ha i minnet att problemet kan ha förstärkts en del med ökad tillförsel av näringsämnen.

Uppdaterat 25/1: Kan också notera att DMI mätte ett mycket ovanligt vattenståndvärde den 19:e januari. Vattenståndet i Köpenhamn stod 143 cm över normalt, vilket endast sker en gång var 70e år. Händelsen inträffade i en kombination av ett redan högt vattenstånd och den kraftiga stormen som passerade över centraleuropa, och därmed pressade upp vatten från Nordsjön och Atlanten in i Östersjön.

6 kommentarer

  1. Hej
    Länge sen du skrev men jag skriver ändå en kommentar. Jag tänker på den omtalade syrelösheten. Naturlagarna var de samma på 1600-talet och syrelöshet kunde förekomma även då men det bedrövliga i dag är den enorma omfattningen. Syrelöshet har bidragit till stor fosforhalt i havet. När fosforrikt vatten strömmat in i vår skärgård och mött kväverikedom inne i skärgården har alltför rik algväxtlighet uppstått med förstörda bottnar som följd. Någonting att tänka på då man hör ord om att jobba mindre med kväverening.

    Kommentar av Bertil — oktober 13, 2007 @ 17:43

  2. Håller med om att kvävereningsklängandet kanske inte har varit såpass lyckat, och att det är bra att fosfor börjar lyftas fram. Âven om jag håller med dig undrar jag hur du kan anta att det är en mycket större omfattning ny av döda bottnar än förut. Förmodligen är det det, men syrefria bottnar är ändå en helt naturlig förekommande del av Östersjöns dynamik – ibland är det relativt behärskat, och ibland mer.

    Kommentar av Daniel — oktober 14, 2007 @ 19:44

  3. Jag tror att alla problem måste lyftas fram för att Östersjön ska räddas. Kan vi acceptera att ca 420000 kvadratkilometer areal förstörs i Norden? Verkligt stora ansatser ifrån alla Östersjöländer och EU borde göras. Det gäller ju försvar av livsutrymme. Vad hör man talas om 50 miljarder kronor till Jas-planen. 60 miljarder euro !! till kärnvapen i Storbritanien. Ska det knusslas med några miljarder kronor till Östersjön? Eutrofieringen, sänkt krigsmaterial och gifter borde omgående effektivt åtgärdas. Satsar man alls på sänkta kvicksilvertunnor och krigsavfall i dag? Kan man täcka med lera? Svara den som kan.
    Jag köpte syremätare 1997 och har mätt syrehalter. Ser fram emot nya kontakter om bl.a. eutrofieringen.

    Kommentar av Bertil — oktober 14, 2007 @ 21:13

  4. Bertil: Skall vi vara petiga är det inte HELA Östersjön som är syrefritt (vilket jag antar du syftar på med 420 000 kvkm, vilket inkluderar Kattegat) – jag kan tippa det ”bara” rör sig om hälften ganska högt räknat (men visst är det stora arealer också, och inte att försumma). Och visst, jämförbart är det inte stora summor med andra projekt. 10 miljarder är redan nedplöjda i det hela, men förmodligen till ingen märkbar nytta (för att vi förmodligen koncentrerat oss på ”fel” grundämne under alla dessa år).
    Det finns intressanta oceanografiska personer i Göteborg, som du kan tala med för att få mer fördjupning. Sänd ett mail så skickar jag dig vidare till rätt person.

    Kommentar av Daniel — oktober 16, 2007 @ 13:42

  5. Behöver kanske förtydliga det jag skrev. När jag nämnde arealen som förstörs tänkte jag på vattenarealen. Jag har sett uppgifter på 424000 kvkm. Enligt Wikipedia 413000. Om vattnet är förstört för kommande generationer så gäller det hela havets yta. Tyvärr är problematiken föga uppmuntrande. Ännu på 1960-talet var bottnarna inomskärs vackra med sitt underbara undervattenslandskap. När man nu om sommaren tittar ner i vattnet får man stämningen av en 1700-tals vind som stått orörd med allt damm och spindelnät. Helt överraskande kommer plötsligt en spigg simmande.
    Tack för tipset om oceanograferna. Jag har sett att professor Anders Stigebrandt inbjuder skribenter.

    Kommentar av Bertil — oktober 17, 2007 @ 18:49

  6. Ytan på Östersjön varierar beroende på vad man räknar in. Normalt anses Kattegat, Öresund och Bälten vara tröskelområdet till Östersjön, och om dessa räknas in fås en yta på cirka 420 000 kvadratkilometer.
    Östersjöns tillstånd varierar som sagt ganska mycket över tid, och just nu är det många faktorer som bidrar till de döda bottnarna runt Gotland och upp mot Finska viken. Klimatet är också en bidragande orsak, vilket du kan läsa om i denna debattartikel, även om det verkar vara fosfor som är det stora problemet just nu – och där är det de angränsande länderna som är ett problem. Upptagsområdet för färskvattentillförseln till Östersjön är ungefär fyra gånger så stort som själva Östersjön, så man förstår ju att det är hiskeliga mängder näringsämnen som kommer ut i vattendragen.

    Kommentar av Daniel — oktober 17, 2007 @ 22:28


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: