Klimatbloggen

januari 24, 2007

Trendiga temperaturer i Östersjön

Filed under: Östersjön,Havet,Temperaturer — by Daniel @ 19:39

I juni 2005 deltog jag i konferensen Baltic Sea Science Congress (BSSC) i Sopot, Polen, där jag också fick äran att presentera några av mina resultat. Som vanligt vid konferenser av denna typ vigs ett specialnummer av en tidsskrift åt artiklar, och i detta fall var det Oceanologia som stod för specialnumret. En av artiklarna behandlar trender i ytvattentemperaturen i Östersjön. Artikeln Sea surface temperature development of the Baltic Sea in the period 1990-2004 kombinerar både ”riktiga” mätningar (in situ) och satellitbaserade mätningar (fjärranalys). Att förstå utvecklingen av ytvattentemperaturerna är viktiga eftersom ytan är kontaktytan mellan vattnet och atmosfären. Där sker utbytet i strålningsbalansen och flertal processer äger rum. För att genomföra studiet av ytvattentemperaturerna använde sig författarna av högupplösta satellitbilder (upplösningen var 1×1 km) från amerikanska NOAAs vädersatelliter, vilka flyger över området 2-7 gånger per dag. Varje pixel i bilderna översattes till temperatur, men såklart fick pixlar, där ytan skyms av moln och is, utgå. Samtidigt gjorde man mätningar från båt i en transekt genom hela Östersjön, från Arkona i söder till Bottenviken i norr, varje månad. Dessa mätningar visade sig stämma bra överens.

Så hur har ytvattentemperaturen utvecklat sig under den studerade 15-årsperioden mellan 1990 till 2004? Det är ganska stora årliga variationer på uppåt en grad, men det finns ändå en underliggande positiv trend. Den uppgår till cirka 0,8°C för de 15 åren. Medeltemperaturen under studieperioden är 7,37°C. Av åren är 1996 det kallaste  med 6,55°C och 2002 varmast med 8,05°C. Det finns också regionala skillnader, vilket inte är så konstigt. Trots allt, Östersjön domineras ju av två olika vädersystem i sydväst-nordöstlig riktning. Söderöver är det mer maritimt och milt nordatlantiskt vädermönster, medan det norrut är destu mer kontinentalt med kalla torra vindar. Därför inträffade det kallaste året i syd 1996 medan det inträffade 2001 i norr. Räknar man korrellation på temperaturerna mellan stationerna i transekten går det tydligt fram att olika regimer dominerar atmosfärcirkulationen. Det är hög korrellation med medeltemperaturen i alla regioner av Östersjön, förutom Bottenviken (Finska viken är inte med i mätningarna).

Eftersom den kallaste temperaturen på året infinner sig i februari och den varmaste i augusti är det intressant att jämföra dessa temperaturpoler under året. I februari är alltid Bottenviken tillagd med is och därmed är ytvattentemperaturen under 0°C. I söder är februaritemperaturen normalt 2°C men kan under milda år (som 1990) bli både 3°C och 4°C varmt. I augusti däremot har sommaren brännt på ordentligt och havet värmts upp tillräckligt. Då ligger normaltemperaturen i söder 19°C och i norr på 15-16°C (kom ihåg nu att detta är ytvattentemperaturen, inte hela vattenkolumnens medeltemperatur!). Författarna kan urskönja en tendens till lite högre frekvens av varmare somrar under de senaste 15 åren i norra Östersjön, men vissa år är det ändå extremt kallt (exempelvis kröp vattentemperaturerna i augusti 1992 neråt 10°C).

Men, för att få en fullständig bild av läget under den 15-åriga studieperioden spanade författarna in trenderna i vardera månad på tre platser i Östersjön; Arkona, Gotlandshavet och Bottenhavet. På alla tre platser är det en positivt trend från juli till november. Som mest är det i juli i Bottenhavet med en årlig trend på över 0,3°C (vilket skulle resultera i en ökning på mer än 4°C under 15 år). Maj, juni och december däremot visar olika trender i olika delar av Östersjön. För Bottenhavets del är det negativa trender hela första halvåret, och positiva trender hela andra halvåret. I hela Östersjön är det en negativ temperaturutveckling under januari till och med april.

Trendanalyser är intressanta att genomföra under en viss studieperiod när man har bra med data. Det kan fungera som en bra utvärderingsmetod. Däremot skall man inte dra för mycket växlar framåt i tiden eftersom en trend inte i allmänhet går att extrapolera. Den ger dock viss indikation åt vilket håll saker går. Och det gäller att komma ihåg att det skall mycket till för att en trend inte skall uppstå. Det är ändå mest troligt att konkludera att ytvattentemperaturerna i norra Östersjön värmts upp mer än i södra Östersjön under perioden 1990-2004. Uppvärmningen domineras av sommaren och hösten (att jämföra med lufttemperaturen som värmts upp mest under våren) samtidigt som det finns en något negativ tendens i temperaturen under vinter och vårkanten. Att lösa fallet mer i detalj kräver nog en övergång till värmebalansen istället.

TrackBack URI

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: