Klimatbloggen

november 23, 2006

Lake Chad? Megachad!

Filed under: Regionalt,Vattenstånd — by Daniel @ 20:09

Tchadsjön på gränsen mellan Niger, Nigeria, Tchad och Kamerun är en liten sjö i Sahel (Saharas södra gränstrakt) med ett maxdjup på cirka 7 meter (varierar ganska mycket från år till år och mellan säsonger) och på gränsen att torka ut (enligt vissa källor har sjön torkat ut ett flertal gånger under de senaste 1000 åren och var nästan helt uttorkad 1908 och 1984).  Under mitten av 1960-talet och 1970-talet skedde den mest dramatiska minskningen av sjön i modern tid och sedan mitten av 1980-talet har nivån legat relativt stabilt. Orsaken är att sjön är starkt beroende av nederbörd och det mönstret verkar ha förändrats under de senaste dekaderna, förmodligen på grund av förändrat vindmönster. Vidare har befolkningen omkring sjön ökat sitt uttag av vatten för att bevattna sina grödor. Båda faktorerna har därmed försämrat utsikterna för sjöns tillvaro. Så har det inte alltid vart. Denna sjö på knappt 1500 kvadratkilometer var en gång i tiden en av världens största sjöar. För 7000 år sedan täckte sjön en area på minst 400 000 kvadratkilometer och hade ett djup på över 170 meter. Med hjälp av nya metoder (bildanalys av satellitbilder) har några brittiska forskare enligt en artikel i tidsskriften The Holocene funnit att denna supersjö – Megachad – fört en stegvis minskade tillvaro. Tidigare har man trott att sjön minskat kontinuerligt från sin största storlek ner till dagens och att maximala ytan var något mindre än 400 000 kvadratkilometer. Den nya artikeln föreslår istället att minskningen skedde stegvist, eller åtminstone tillräckligt långsamt för att flertalet strandlinjer skulle hinna bildas. Störst yta hade sjön någongång mellan 7500 och 6940 år sedan med en area av lite mer än 400 000 kvadratkilometer (större än någon sjö i världen idag). Ännu längre tillbaka i tiden finns det stöd till bevis för en ännu större sjö, men på grund av erosion kan man inte fastslå detta med säkerhet. Skulle det vara så kan den sjön ha vart uppåt 840 000 kvadratkilometer stor och därmed uppta 8% av Saharas area.

Författarna har också hittat stöd till teorierna att Megachad inte var ensam sjö i Sahara. Hela fyra stora sjöar skall en gång i tiden ha funnits i området. Dessa sjöar tillsammans kan ha påverkat klimatet tillräckligt för att upprätthålla varandra (förutsatt stationära vindmönster) och introducera mer vegetation i Sahara. Att Sahara var grönare en gång i tiden under holocen är allmänt vedertaget (även om man inte vet riktigt HUR grönt) och visst stöd finns bland annat i Algeriet där klippmålningar visar savannlevande djur (antingen var Sahara mer som en savann i vissa regioner eller så hade klippmålarna kunskap om djurlivet utanför Sahara). Megachad och de andra stora sjöarna skulle kunnat, enligt författarna, ha fungerat som en korridor mer mer grönska så att både djur och människor kunde ta sig tvärs över Sahara.

Med hjälp av vågformationer på gamla strandkanter kunde författarna identifiera två vindsystem som dominerade (och dominerar) området. Den första var nordöstlig (torrare luft) och en sydvästlig (fuktigare luft). När vinden var sydvästlig ökade nederbörden och sjön kunde upprätthålla sin storlek. Om vinden slog över och blev nordöstlig försvann nederbörden och sjön började krympa. I vår region har vi lite av en ”liknande” situation med två dominerande system; ett med västliga vindar från Atlanten som ger oss fuktig och mild luft (ungefär som denna hösten har vart) och ett med nordöstliga vindar med torr luft och kallare temperaturer. För lite mindre än 4000 år sedan hade Megachad sjunkt undan såpass mycket att den delades upp i tre nya sjöar, där ”moderna” Tchadsjön uppstod med en ytarea på cirka 22 000 kvadratkilometer (dagens Tchadsjö upptar inte ens en tiondel av den arean) och fortsatte sedan att sjunka undan till dagens nivåer med stark mänsklig påverkan. Under 1990-talet verkar satellitmätningar ha uppfattat en liten förbättring i Tchadsjön, men med tanke på hur stora de dekadala variationerna kan jag inte tänka mig att man kan dra några slutsatser alls (speciellt inte om man tittar på den årsliga variationerna mellan slutet av 1990-talet och början av 2000-talet). Dessvärre har jag inte hittat nyare data (det vill säga data efter 2001) om hur Tchadsjön utvecklats.

TrackBack URI

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: