Klimatbloggen

november 15, 2006

Sovjetisk snödata ger upphov till paradox

Filed under: Arktis/Antarktis,Klimatdata,Regionalt — by Daniel @ 22:20

En av de förmodade bästa indikatorerna på att en ny klimatregim fattat greppet är hur snö och is reagerar. En varmare klimatregim bör göra det svårare för is och snö att finnas en längre tid, medan en kallare klimatregim ger motsatt respons. Tidigare har jag uppmärksammat hur känslig isutbredningen i Östersjön är mot förändringar i lufttemperatur; en vintermedeltemperatur (vinter är definierat som december, januari och februari) i över Östersjön understigande -6 grader skulle generera ett helt istäckt innanhav medan +2 grader skulle se till att ingen is bildades (storskaligt) – ett spann på 8 grader där vi i dagsläget ligger på cirka -2 grader (långtidsmedeltemperatur under de senaste 50 åren). Men hur reagerar snö på temperaturförändringar?

Nya dataset kommer fram hela tiden, vilket ger mer kunskap om klimatets variabilitet och dess mekanismer. Ett av de senaste dataseten (nyligen publicerad i Journal of Climate) om snö och markförhållanden (frusen/ofrusen etc) kommer från cirka 2100 stationer inom gränserna av forna Sovjetunionen och täcker en tidsperiod av 69 år (1936-2004). Stationerna är fördelade över hela landmassan med tyngdpunkten i västra och södra forna Sovjet, men det finns också flertalet stationer i Sibirien och Kamtjatkahalvön. Även den tidsmässiga fördelningen av stationer är variabel, med tyngdpunkten av mätstationer aktiva mellan 1956 och 1991.

Några av slutsatserna i artikeln är som följer:

  • Under perioden 1956-2004 har antalet dagar med ofryst mark ökat med mellan 4 till 9 dagar, eller i snitt 6 dagar för hela forna Sovjetunionen (5 dagar om endast Ryssland räknas). Trenden är statistiskt signifikant men beror på en minskning av frost, is och snörester snarare än en minskning av snötäcket i sig. Under 1990-talet upphörde trenden att gälla.
  • Perioden 1936-2004 gav en ökning av antalet dagar med snötäcke i Ryssland och norr om ryska polcirkeln (5 respektive 12 dagar).  Detta trots en ökning av temperaturen med 1,2 grader mellan 1956-2004 (och statistisk signifikant). Temperaturökningen mellan 1936-2004 är däremot 0,1 grader och inte statistisk signifikant.

Paradoxen uppkommer av att temperaturen gått upp samtidigt som trenden påvisar fler dagar med snötäcke i ryska Arktis, något som vi normalt inte förutsätter. En förklaring skulle kunnat vara att en ökad temperatur ger upphov till högre luftfuktighet, som i sin tur ger mer nederbörd i form av snö. Detta stödjs dock inte av meteorologiska mätningar i området enligt artikelförfattarna. Istället presenteras en alternativ hypotes. Under det varma 1930- och 1940-talen var värmen koncentrerad till den atlantiska delen av Ryssland snarare än i djupa Sibirien. Högtryck över norra Europa gav vintertid (och under våren) mindre nederbörd och torrare luft över hela ryska Arktis. Under andra hälften av 1900-talet var däremot uppvärmningen koncentrerad till den arktiska snarare än den atlantiska regionen, vilket enligt författarna ”might outweigh dynamic factors and cause the increase in the number of days with unfrozen soil on the expense of the cold land conditions” (det vill säga snötäcke och fryst mark med snörester enligt standardklassificering). Författarna vidhåller dock att de inte gjort några djupare studier av den storskaliga atmosfärscirkulationen i detta sammanhang.

Det är intressant med dessa nya dataset som kommer upp till ytan lite då och då. Oftast har man känt till dem en längre tid, men ingen har haft tid att digitalisera dem eller på andra sätt sammanställa data. Men mer projekt börjar nu se över all tillgänglig data då alla pusselbitar behövs för att få en fullständig bild. Inte minst gäller det övergången mellan manuella mätningar till automatiska mätningar för vidare övergång till satellitmätningar. Allt måste kalibreras mot varandra för att försäkra att datakvalitén hålls uppe. Det skall nämnas att författarna till den aktuella artikeln har kvalitetskontrollerat det nya datasetet mot satelliter och funnit att överensstämmelsen är god (efter kalibration). Nu återstår att se vad för mer information som går att plocka fram ur datasetet.

4 kommentarer

  1. läs igenom den här länken

    http://www.bbcworld.com/content/template_clickpage.asp?pageid=2893

    Kommentar av Inge Lindahl — december 14, 2006 @ 19:52

  2. Permafrosten håller på att implodera

    Kommentar av Inge Lindahl — december 14, 2006 @ 20:12

  3. Inge: Permafrost är ingen indikator på snöläge då de opererar på olika tidsskalor, därför kan permafrosten töa samtidigt som snötäcket ökar. Du kan läsa om potentiella problem här.

    Kommentar av Daniel — december 18, 2006 @ 17:45

  4. Växodling ska optimeras enligt solarkonstanten.

    Kommentar av Inge Lindahl — december 22, 2006 @ 17:02


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: