Det danska rymdcentret, ett forskningscenter som lyder under danska vetenskaps- och teknologidepartementet, har i dagarna släppt ett intressant pressmeddelande. En forskargrupp har där genomfört ett experiment (SKY), som visar att kosmiska strålar kan hjälpa till att bilda moln på jorden, och på så sätt hjälpa till att reglera planetens albedo. Enligt resultaten ökar låghöjdsmoln vid högre strålning (kylande effekt) och minskar när strålningen avtar (värmande effekt). Detta sker då strålningen, som har hög energi, kommer in i atmosfären och där producerar joner och fria elektroner. Dessa elektroner hjälper till att bygga upp de partiklar i atmosfären, som vattenånga senare kan kondensera på och på så sätt bilda ett moln.
Hittills har det vart väldigt omdebatterat om ens kosmiska strålar skulle kunna påverka någon del av klimatsystemet. Att det nu åtminstone finns ett labexperiment som svagt bekräftar misstankarna gör det än mer angeläget att undersöka saken närmre och se om mekanismen har någon större betydelse för molnbildningen eller ej. Exakt vilka implikationer detta har för vår förståelse av det globala/regionala/lokala klimatet, om ens några, är för tidigt att uttala sig om.
Klimatbloggen 
Har du läst RealClimates beskrivning:
Tydligen är det viss skillnad mellan pressmeddelandet och vad som står i själva artikeln.
Kommentar av Thomas Palm — oktober 19, 2006 @ 8:21
Thomas: Jepp, den har jag läst. Dock skiljer sig inte slutsatserna mig och Gavin emellan nämnvärt. Vi båda ställer oss frågande till om mekanismen verkligen har (eller haft) någon betydelse.
Kommentar av Daniel — oktober 19, 2006 @ 17:18
Skillnaden mellan dig och Gavin är att du bara återger pressmeddelandets ”Enligt resultaten ökar låghöjdsmoln vid högre strålning” och utan att specificera närmare säger dig vara lite undrande över hur relevant det är. Gavin å sin sida beskriver vad Svensmark m fl verkligen gjort och alla steg därifrån till att visa på någon inverkan på klimatet.
Kommentar av Thomas Palm — oktober 23, 2006 @ 15:23
Thomas: Och? Jag och Gavin kommer till i princip samma slutsatser, och det är väl DET som är intressant oavsett om man läst pressmeddelandet eller artikeln. Specificeringen till mina tvivel ligger i andra stycket.
Kommentar av Daniel — oktober 24, 2006 @ 9:38
Nej Daniel, det intressanta är inte om du tror på det hela eller inte utan *varför*. Gavin kommer med konkreta argument, du uttrycker bara allmänt tvivel. För en läsare som själv vill ta ställning gör det Gavins artikel långt mer användbar.
Kommentar av Thomas Palm — oktober 24, 2006 @ 12:32
Thomas: Ja, det kanske hans är. Jag har inte påstått att denna notis skall vara användbar, förklarande eller argumenterande. Man måste inte alltid ha ”konkreta argument” för att skriva. Ibland skriver man bara referat, ibland lägger man in egna värderingar utan argumentation, ibland argumenterar man, ibland skriver man bara för det är roligt och ibland uppmärksammar man saker – allt beroende på situation. Å andra sidan brukar jag aldrig värdera hur användbara inlägg är – bara om de tar upp något intressant (det är ju huvudsaken så länge man kan gå direkt till källan). Men, det är ju jag det… Ack, grymma värld.
Kommentar av Daniel — oktober 24, 2006 @ 14:17
2007-06-09
Solmagnetism vad är det?
hörde en rolig kommentar,den syns ju inte nää men den känns.
mer kommentarer: året var 1969, pappa sa till mamma,varför
sitter du solen så länge,jag förstår inte hur du sitta så länge och sola,du har ju blivit alldeles röd i huden. Jag brukar alltid sitta länge i solen det har jag alltid gjort, men det går tydligen inte år sa mamma,jag har bränt alldeles för kraftigt det hjälper inte att smörja,konstigt.
iaktagelse:de år som solen har varit meraktiv,har varit just att man blir mer röd i huden än brun..
Kommentar av alec kristensson — juni 8, 2007 @ 3:52