Klimatbloggen

september 30, 2006

Grönland revisited

Filed under: Arktis/Antarktis,Glaciärer/Is,Rekonstruktioner,Temperaturer — by Daniel @ 13:23

Jag rapporterade i juni om en artikel från Chylek et al där de undersöker temperaturserier från Grönlands väst- och östkust. Syftet var att jämföra hur perioderna 1920-1930 och 1995-2005 förhåller sig till varandra. Jag missade en annan relevant artikel i samband med detta, varför jag tar upp den nu istället (bättre sent än aldrig). I Journal of Geophysical Research publicerade våra danska vänner, och några välkända britter, en temperaturserie, som sträcker sig till sena 1700-talet, för Grönland. Resultaten från deras artikel och dem från Chylek et al är inte direkt jämförbara eftersom antalet temperaturserier och spatial utbredning är olika (Chylek et al använder en serie från vardera kust medan Vinther et al rör sig med flertalet serier från endast västkusten).

För att konstruera en temperaturserie som sträcker sig 200 år bakåt i tiden för Grönland fick författarna leta i arkiven hos CRU (Climate Research Unit vid University of East Anglia) där Hubert Lamb under 1970-talet gömde undan fotokopior av temperaturserier från danska DMI (kan i övrigt rekommendera Lambs klassiska bok Climate, History and the Modern World). Samtidigt fick man homogenisera temperaturserierna eftersom misslyckande att göra så kan ge upphov till en artificiell ökning/minskning i temperatur. För sommartemperaturerna på Grönland är det speciellt viktigt att bli av med inhomogeniteter eftersom sommartemperturerna är mycket mer invariabla än vad övriga årstider är. Inhomogeniteter uppkommer exempelvis när man byter mätmetod (varför man alltid skall köra överlappande mätningar med gamal och ny mätmetod), flyttar en station, kraftigt ändrar omgivningen (exempelvis bygger byggnader eller fäller ned en skog), ändrar avmätningstiden och så vidare. I denna artikel uppkom även en inhomogenitet när en ny person fick uppdraget som temperaturavläsare, vilket var fallet för stationen vid Ilulissat mellan 1936-1946 när den omflyttades och fick en ny observatör. Alla inhomogeniteter åtgärdades (antingen genom homogenisering eller att förkasta inhomogena data) innan serierna sammanviktades till en gemensam temperaturserie.

Författarna jämför temperaturserien med proxydata (syreisotoper) för temperatur från iskärnor och då mot vintertemperaturen eftersom data saknas från iskärnor för sommartemperatur. Korrellationen är hög mellan de två serierna och ligger alltid över en 99%-ig signifikansnivå, vilket är mycket bra och verifierar att datering på iskärnan bör stämma.

Slutsatserna i artikeln är att 1941 var det varmaste året i mätserien medan 1930- och 1940-talet var de varmaste årtiondena (data finns fram till år 2005, men endast fulla årtionden återfinns i beräkningara). Det är intressant eftersom vintern 1941/42 var exceptionellt kall i åtminstone västra Europa och Östersjön frös till nästan helt och hållet. Ett typiskt fall där NAO förmodligen styrt temperaturfördelningen mycket kraftigt. Ett positivt NAO-index ger milda vintrar i Europa men kalla på Grönland. Ett negativt NAO-index ger den omvända situationen. Kom dock ihåg att ett årsvärde på Grönland, som det rör sig om här, kanske inte är direkt översättbart till ett vintervärde i västeuropa. Det kan dock ge vissa indikationer.

Författarna hittar också två kalla perioder: Åren direkt följande 1809 (okänt vulkanutbrott) och åren efter 1815 (Tambora; 1816 är känt som året utan sommar), vilket gör att 1810-talet är det kallaste årtiondet i serien. Det är tidigare känt att vulkanutbrott har stor negativ temperaturpåverkan på västra Grönland. I övrigt är 1863 det kallaste året i grönlands temperaturserie.

Jag tog mig friheten att plotta upp temperaturen för de fyra säsongerna samt årlig temperatur. Klicka på respektive säsong för bild; Vinter, vår, sommar, höst, årlig (svart linje är årlig mätning, röd är 10-årigt glidande medelvärde. Notera att glidande medelvärde före år 1850 i de flesta säsonger ej är tillförlitligt pga få datapunkter). Samtidigt vet vi att isen på Grönland smälter, se bild. Vi kan bara svara för västkusten av Grönland eftersom artikelns temperaturer är baserad på mätdata från västkuststationer. Det är ganska lätt att tankarna vandrar iväg i funderingar över hur situationen för isen var under tidigare dekader, om man nu skall gå direkt efter temperaturserierna (avsmältning är dock mer komplicerad än att bara vara beroende av temperatur). Om vi kunde luska ut hur isen förändrats genom tid, speciellt under det senaste århundradet, mot bakgrund av våra temperaturserier, skulle det förmodligen kunna bidra med en stor pusselbit i förståelsen av Grönlandsisarnas dynamik och respons till olika klimatologiska drivningar.

Artikeln och data finns att hämta här.

Som avslutning skall jag bara nämna en annan intressant ny artikel, som publicerades precis innan jag for iväg. För denna artikeln skall vi vandra längre norrut, till den arktiska isen för att känna oss tillrätta. Depletion of perennial sea ice in the East Arctic Ocean är titeln på artikeln, och den finner att den mångåriga isen i Arktis reducerats kraftigt. Under senare tid har mellan 6,4-7,8% av isen försvunnit per årtionde men förra året hände något väldigt abrupt. Helt plötsligt försvann 48% av den mångåriga isen i östra Arktis under isutbredningens minima på sommaren 2005. Det är ett mysterium eftersom takten var mycket mindre tidigare. Det är okänt vilka faktorer som påverkade denna händelse varför författarna understryker att långtidsprognoser baserat på denna händelse har mycket stora osäkerheter och att man bör koncentrera insatser på att förstå mekanismerna i Artkis (nästa år är internationella polaråret och flera expeditioner kommer äga rum till våra polarområden). Samtidigt uppvisar Arktis en viss assymetri då den västra delen inte förlorar is, utan snarare får mer is, dock inte av samma storleksordning som minskningen i östra Arktis. Författarna föreslår att migration av is från öst till väst kan vara en del av förklaringen.

Vill man veta hur isutbredningen i Arktis (och Antarktis) ser ut just nu och har Google Earth installerat kan man besöka Galatheas (den stora danska expeditionen) Google Earth-tillbehör. Där kan man förutom isutbredning också se vattentemperaturer, vindar, moln och annat skoj.

6 kommentarer

  1. Kan det vara så att det ojämna svaret hos polar-isarna och glaciärer beror på något helt annat: deponering av aerosoler? Aerosoler bidrar ju till ökad absorption av soljuset utan att det för den skull krävs temperaturökningar. Effekten kan vara radikal. Prova själv till våren: pudra någon snödriva med aska. Man borde studera hur vindriktningsfördelningarna ser ut och titta på olika aerosolkällor.

    Kommentar av Jan Lindström — oktober 1, 2006 @ 19:19

  2. Det ligger en satellit i lager hos NASA sedan fem år som skall mäta jordens albedo. Satelliten är byggd, ett par länder har erbjudit sig att skjuta upp den gratis, men NASA vägrar. Kan ha att göra med att den tillkom efter en idé från Al Gore, vilket inte är populärt i dagens Vita Hus. MAO, vi skulle kunna veta mer om huruvida isens albedo förändrats.

    Kommentar av Thomas Palm — oktober 1, 2006 @ 21:33

  3. Thomas: Jo, jag läste det. Det är tragiskt att så sker. Ytterligare ett exempel på olycklig sammanblandning av vetenskap och politik om ryktet stämmer.

    Kommentar av Daniel — oktober 1, 2006 @ 21:46

  4. Daniel och Thomas: Det vi pratar om när det gäller olika temperaturdata, det måste vara krusningar i ett långt perspetiv(4 miljarder år).
    Jag har sett via media att tundran håller på att implodera.
    När jag tittar på bilder på smältande glaciärer står det aldrig exakta datum klockslag och år, så det går att jämföra.Grönlands smältande isar mellan 1992 och 2002. Fotografier måste ha mer exakta tidsangivelser för vi ska tro på bilden http://news.bbc.co.uk/nol/shared/spl/hi/pop_ups/06/sci_nat_enl_1138619023/img/1.jpg

    Kommentar av Inge Lindahl — december 8, 2006 @ 17:18

  5. 2007-06-09
    så kom den väntade nyheten om arktis isar och dess avsmältning.
    förklaringen var logisk,sotpartiklar sk smutsig snö.
    En gammal förklaring som redan togs upp i sextio o sjuttio
    i gamla naturprogram från svt, där nils linnman tog upp industrisamhällets påverkan på arktis med just sotpartiklar och dess inverkan på avsmältningen av isar.
    men minnet verkar vara väldigt kort hos media nuförtiden.
    även glaciärer har påverkats av sot och smutspartiklar .
    Så gammal hederlig miljöpolitik fungerar med rening av industri utsläpp och annan utsläpp bör man nog fortsätta med.
    Om Östersjön:
    hörde nåt dumt att avgränsa bottenhavet med övriga östersjön,då ökar temperaturen i övriga östersjöns delar,
    det verkar vara ett farligt förslag tycker jag.
    samma sak där att använda gammal hederlig miljöteknik,med rening av vatten och dess utsläpp.

    Kommentar av alec kristensson — juni 8, 2007 @ 3:31

  6. jag såg att det fel tidsangivelse i min kommentar.
    svt gamla program var på sextio och sjuttiotalet handlade
    ofta om nedsmutsning,den gamle gode nils linnman hade ofta
    reportage om nedsmutsningen i sina program.
    Men också om naturliga processer som t.ex kalvningen av
    isar under våren som ser ganska dramatiska ut med gigantiska ismassor som lossnar,det var ett flertal filmer
    om detta för i bl.a svt hade på den tiden,det sågs som ett skådespel på den tiden som man titttade på och njöt av.
    svt hade mycket naturprogram på den tiden,där svenska folket bänkade sig framför tv.
    svt hade flera duktiga programledare som ganska sakligt
    informerade om förhållanden på jorden,utfiskningen i haven
    t.ex togs upp i programmen ekologi var det mycket omdebaterat ämne.

    Kommentar av alec kristensson — juni 8, 2007 @ 12:01


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: