Klimatbloggen

september 28, 2006

Årets algblomning i Östersjön

Filed under: Östersjön,Ekologi — by Daniel @ 20:40

Strax innan jag for iväg kom en sammanställning av sommarens algblomning i Östersjön från SMHI. Trots vissa förväntningar på en mindre algblomning än förra året (relativt sett) blev det istället den mest intensiva under perioden 1997-2006. Det som dock är intressant är att det påverkade området förflyttats en aning söderut. Tidigare år har centrala Östersjön och finska viken påverkats en hel del av algblomningarna, men i år var det istället området från trösklarna söder om de danska öarna till södra Gotland, vilket syns tydligt på följande bild. Att det var varmt och stilla i sommar vet vi redan, men tydligen var det i södra Östersjön som fosforhalterna var tillräckligt höga i ytvattnet för att orsaka en blomning, inte i området mellan Gotland och Åland. Mätningar från SMHI bekräftade också detta. Det skall bli intressant att se hur ytfosforhalten ser ut under mätningarna den kommande våren och sommaren och om man under året kommer lite längre i att knäcka nöten med algblomningarna.

10 kommentarer

  1. jag tycker detta var uselt. jag ville ha lite fakta om algblomning så fick jag detta!

    Kommentar av gunnar — mars 21, 2007 @ 9:12

  2. Gunnar: Det var ju synd för dig att du inte får det du ville ha, men sånt är det ibland. Du kan alltid klicka vidare till SMHI via länkarna, som jag länkat till i texten, om du nu är ute efter mer information om förra årets algblomning.

    Kommentar av Daniel — mars 21, 2007 @ 10:59

  3. Algblommningar beror på enorma fosfotansammlingar i bottensedimenten av Östersjön.

    Kommentar av inge Lindahl — mars 22, 2007 @ 21:58

  4. Inge: Delvis, men fosfaten måste ut ur bottensedimenten innan det kan bli algblomningar. Men visst, all fosfat som är inbundet är ett problem i förlängningen.

    Kommentar av Daniel — mars 23, 2007 @ 7:29

  5. Daniel: vid syrebrist i bottensedimenten frigörs fosfat.Stora områden av bottnarna i Östersjön är syrefria året runt.Där har du orsaken till algblommningarna i Östersjön. Jag kan tänka mig att de här förhållandena är väldigt vanliga runt om i världen. I vikar utanför stora städer som ett exempel.

    Kommentar av inge Lindahl — mars 23, 2007 @ 20:46

  6. Följnande bildspel kanske pekar på det som är väsentligt
    i det här sammanhanget http://www.ru.orebro.se/mnp/%D6stersj%F6ns%20kemi.ppt#17

    Kommentar av inge Lindahl — mars 24, 2007 @ 18:28

  7. Inge: Och det är därför delar av min institution är inblandad i idéspåningen om att få bättre syreförhållanden i Östersjön.

    Kommentar av Daniel — mars 25, 2007 @ 23:15

  8. Inge… du cirkelresonerar. Övergödningen är den primära orsaken då de levande organismerna som kan ”blomma” sedan sjunker till botten och pga bristande omrörning blir det syrebrist eftersom nedbrytningen av dessa organismer kräver syre. Det är snarare mindre omrörning i en syrefri botten än en syrerik beroende på mindre antal makroorganismer. Nedbrytningen av sjunkande organismer går fortare i en aerob miljö än i en anaerob vilket gör att syrerika bottnar frigör mer kväve än syrefattiga per sekund.

    Eftersom fosfat inte är begränande är det mest kväve blomningarna beror på… dvs det kväve som tillförs från land.

    Kommentar av Lunken — mars 27, 2007 @ 9:35

  9. Lunken och Daniel: Jag tror att bundet kväve har väldigt lite att göra med algblomningarna i Östersjön. Därför blågröna alger skaffar bundet kväve när vattentemperaturen är rätt och solinstrålningen har den rätta intensiteten Finns det dessutom fosfat kan de växa, och det finns fosfat. Nu vet jag inte hur snabb anamox är i Östersjön NH4+ + NO2- -> N2 + 2H2O, men den har säkert betydelse och ökar omsättningen av bundet kväve flerfaldigt jämfört med fosfatomsättningen. Man kan likna det vid en katalysatorverkan. Några organismer klarar det här och kan bryta ner stora mängder av bundet kväve. Fosfat är begränsande det är självklart. Destruktion av bundet kväve på reningsverken är feltänk. Bundet kväve är en resurs.

    Kommentar av inge Lindahl — mars 27, 2007 @ 21:01

  10. Katalysatorverkan var en liknelse. Anamoxorganismerna utvinner naturligtvis energi.

    Kommentar av inge Lindahl — mars 27, 2007 @ 21:39


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: