Klimatbloggen

augusti 24, 2006

Växande glaciärer i Himalaya

Filed under: Glaciärer/Is — by Daniel @ 19:24

Utan tvekan kan man säga att klimat är ett ämne med ‘twist’. När vi tror vi förstått en sak visar det sig att allt är mycket mer komplext än så. Olinjäriteten är stor och ju fler frågor vi tror oss ha löst, destu fler frågor återstår att besvara (vilket för övrigt gäller alla vetenskaper). En sådan sak är hur glaciärer reagerar på temperatur. Glaciärers uttunning är något som ofta härleds direkt till global uppvärmning. Och visst är det så, det är ganska logiskt. Ökad temperatur bör ge ökad avsmältning. Samtidigt som glaciärer smälter vet vi också att flera växer båda på höjd och bredd. De skandinaviska glaciärerna verkar vara sådana som mestadels växer (hittade en ganska grov, men bra, bild på det här). Det intressanta i det är att två glaciärer precis bredvid varandra kan uppvisa två helt olika beteenden. Den ena kan smälta och den andra kan växa. Det är intressant och visar hur komplext bara den mekanismen är, samtidigt som den tydligt visar att temperatur inte är allt för en glaciärs existens. Hela värmebalansen bör beaktas, men glöms tyvärr ofta bort. Små lokala skillnader i förutsättningarna kan ge en enorm skillnad på den regionala skalan och i sig påverkan den globala bilden.

Från Newcastle University kom det idag ett pressmeddelande om just glaciärer i Himalaya. Det är ett område där vi har ganska låg kunskap om hur glaciärerna beter sig (även om de på den hänvisade bilden ovan verkar smälta). I Hindu Kush har man upptäckt att flera glaciärer växer. Det beror på att sommartemperaturen fallit med en grad celcius sedan 1961 samtidigt som vintertemperaturen ökat. Detta har genererat ökad nederbörd i form av snö och regn vilket fått den konsekvensen att glaciärerna, som är högt placerade, växer. Runt 50 miljoner människor är beroende av smältvatten från detta område, och när man börjar förstå hur glaciärerna där reagerar blir det lättare att hushålla med vattenresurserna. Av smältvattnet kommer en tredjedel från de högt belägna glaciärerna medan två tredjedelar kommer från avsmältningen av snö. Ökad nederbörd under vintern ger mer vatten när snötäcket smälter och därmed större vattentillgång framåt sommarhalvåret. Samtidigt har avsmältningsvattnet från glaciärer till bergsfloder minskat med 20% sedan 1961 i takt med att sommartemperaturen sjunkt och glaciärerna växt. Detta i sig avslöjar det mycket komplexa spel som finns när det kommer till glaciärers dynamik. Vidare ger det betoning på hur viktigt värmebalansen är. Samtidigt ger det oss en tydlig fingervisning för hur viktigt det är att öka vår förståelse av det regionala klimatet.

Artikel, som pressmeddelandet ligger till grund för, utkommer i septembernumret av Journal of Climate och har titeln Conflicting signal of climatic change in the Upper Indus Basin.

37 kommentarer

  1. Såg ett program om dimming härom veckan.David Travis hade suderat
    flygplansstrimmors inverkan på klimatet efter 11/9. Flygplanen fick flygförbud under tre dagar efter terrorist attacken Temperaturdata från 5000 väderstationer över hela USA samlades in.Temperaturdifferensen mellen dag och natt steg med 1 grad under de här 3 dagarna. Något liknande har inte setts på de senaste 30 åren. Temperaturdifferensen före och efter flygförbudet låg runt nollan. Teorin är att partiklar reflekterar solstrålning till universum. Jag har ingen aning om hur förhållandena är i Hindu Kush, men kan det vara så att energiförbrukningen i området har ökat? Har kolförbränningen,bilåkandet,flygandet etc ökat i området?
    Se vidare
    http://www.bbc.co.uk/sn/tvradio/programmes/horizon/dimming_trans.shtml

    Kommentar av Inge Lindahl — augusti 25, 2006 @ 8:39

  2. Inge: Global dimming är ett intressant ämne även om mina kunskaper om det är ganska begränsat. Vet dock att det forskas en hel del om det för tillfället. Jag har däremot lite svårt att tro att det fenomenet skulle kunna kopplas till dessa glaciärer eftersom Hindu Kush-bergen är relativt otillgängliga och inte så enormt mycket människor bor där (de ligger i Afghanistan och norra Pakistan). De människor som är beroende av vattnet från bergen lever främst på slätterna syd om bergskedjan.

    Kommentar av Daniel — augusti 25, 2006 @ 17:15

  3. Daniel: var ligger Hindu Kush-bergen?
    bifogar en satellit bild
    http://maps.google.com/?ie=UTF8&z=5&ll=34.270836,84.243164&spn=5.66402,22.983398&t=k&om=0
    Mvh
    Inge Lindahl

    Kommentar av Inge Lindahl — augusti 25, 2006 @ 21:38

  4. Kan kinesiska föroreningar nå ända över till USA är det inte omöjligt att indiska, pakistandska eller kinesiska föroreninar även når in i Himalaya.

    Kommentar av Thomas Palm — augusti 26, 2006 @ 10:05

  5. Inge: Hindu Kush ligger i Afghanistan och norra Pakistan.

    Thomas: Det är sant, men jag tror inte att global dimming (som det var frågan om), på grund av utsläpp från området, är relaterat till dessa glaciärers beteende. Den mest rimlig förklaringen är den som är enklast, det vill säga olika förutsättningar i lokal- och regionalklimatet. Får se om det står något i själva artikeln. Pressmeddelandet var inte så informativt i den frågan.

    Kommentar av Daniel — augusti 27, 2006 @ 17:45

  6. Det jag kan tänka mig är att en luftström med mer reflekterande
    partiklar går över den ena glaciären åt ett håll(troligtvis med riktningen syd till nord)och den andra luftströmmen går över den andra glaciären med mindre reflekterande partiklar från norr till syd.
    Det här är bara spekulationer.

    Kommentar av Inge Lindahl — augusti 27, 2006 @ 23:05

  7. Inge: Visst, det är en lika bra gissning som vilken annan. Jag skall läsa artikel när den kommer ut och se om det står något däri. Antar att de inte går in på dessa detaljer utan nöjer sig med att de växer till.

    Kommentar av Daniel — augusti 28, 2006 @ 7:14

  8. Hej Daniel
    går den här artikeln att ladda ner från nätet? Vad är essensen av
    artikeln.Att glaciärer växer väckte mitt intresse. Kan du ge en resume av artikeln?
    Inge Lindahl

    Kommentar av Inge Lindahl — november 4, 2006 @ 18:41

  9. Inge: Det som står ovan är baserat på pressmeddelandet, som kom några veckor innan själva artikeln. Artikeln bör nu vara publicerad så det bästa är att du söker på artikelns titeln, som står i sista stycket ovan.

    Kommentar av Daniel — november 4, 2006 @ 20:44

  10. Daniel: du har alltså inte läst artikeln.
    När glaciärer växer väckte mitt intresse. Nu när alla glaciärer minskar och försvinner. Tyvärr är det väl så

    Kommentar av Inge Lindahl — november 17, 2006 @ 20:59

  11. Jag vet inte om det här för diskussionen framåt men jag skickar
    pressreleasen från presentationen av artikeln http://www.eurekalert.org/pub_releases/2006-08/uonu-mcc082406.php. Kommentar till artikeln: det går inte att producera 5000 Megawatt utan det ska vara ca 42 TWh/år.Ungefär som sveriges vattenelproduktion. Tyvärr finns det inga detaljerade bilder på dammarna. Skickar i stället detaljerade bilder på iapudammen i sydamerika http://maps.google.com/(gränsen mellan praguay och brasilien och assuandammen i egypten http://maps.google.com/. Jag vet inte hur diskussionen kan bli efter detta men försvinner vattnet kommer dessa megakonstruktioner att bli monument över en misslyckad civilisation.
    skickar även en mer detaljerad bild av västra himalaja http://maps.google.com/?ie=UTF8&z=5&ll=34.270836,84.243 164&spn=5.66402,22.983398&t=k&om=0.Jag tror att det är Mangla Dam och Tarbela Dam som ses på satellitfotot. Ett av bergsmassiven ligger söder om det egentliga Himalaja (troligtvis det som kommer till Tarbela dammen. Vad jag tror är att magla dammen ligger mer väster ut.

    Kommentar av Inge Lindahl — november 18, 2006 @ 18:12

  12. Länken till satellitfotot över dammarna i hindu kush är http://maps.google.com/?ie=UTF8&z=5&ll=34.270836,84.243

    Kommentar av Inge Lindahl — november 18, 2006 @ 18:22

  13. Inge: Nej, jag har inte läst artikeln eftersom den inte var publicerad vid tiden för inlägget. Däremot refererar jag till samma pressmeddelande som du länkar ovan. Att alla glaciärer smälter är dock en förenkling. En stor del gör det, men inte alla. Vattenresurser (oavsett vilken källan är) är inget jag är insatt i och därför inte diskuterat.

    Kommentar av Daniel — november 20, 2006 @ 17:05

  14. I dag den 21 november är ITER projektet i hamn. Underskriften gjordes i dag. Se pressmeddelande http://www.iter.org/a/index_nav_6.htm. Men det är fortvarande inte långsiktigt hållbart(solens livslängd 4,5 miljader år).Kommer projektet att lyckas, då tömmer vi jorden på ytterligare resurser, deuterium. Visst är det bra?

    Kommentar av Inge Lindahl — november 21, 2006 @ 21:49

  15. Långsiktigt hållbart är relativt. Även solenergi är inte långsiktigt hållbart. Solen tar slut om några miljarder år.

    Kommentar av José K — november 21, 2006 @ 23:17

  16. Jag svävade ut, men de här är som jag känner. Vi måste utnyttja solenergin på ett bättre sätt.
    Fusionsreaktorer(ITER) andvänder små molekyler och joner, men det är inte långsiktigt hållbart.

    Kommentar av Inge Lindahl — november 23, 2006 @ 21:27

  17. Utsvävningar är bra. ;) Energisystem är inte min starka sida, men hur länge skulle deuteriumet räcka rent teoretiskt om man ställde om energisystemet (med ett antagande om en viss energitillväxt i världen per år) till fusion?

    Kommentar av Daniel — november 23, 2006 @ 21:49

  18. Kan du köra fusion med deuterium och inte behöver mer än en tiopotens eller så mer energi än idag så räcker havens innehåll tills dess att solen kommer och hälsar på. (när solen åldras växer den och om en miljard år eller så blir jorden obeboelig).

    Har du en exponentiell tillväxt i energiförbrukning med någon ej försumbar koefficient så tar energin slut på inte alltför många hundra år. (fast vi kokar nog bort av spillvärmen först). Exponentiell tillväxt är ruggig! Som räkneuppgift: antag dagens tillväxt i världsbefolkningen. Hur lång tid tar det innan massan hos mänskligheten överstiger den hos det synliga universum.

    Kommentar av Thomas Palm — november 24, 2006 @ 12:20

  19. Ja, sånna tillväxter är speciella (jag förmodar att det blir ganska självreglerande vid en viss tröskel pga plats- och födobrist). Lite liknande den där någon räknade ut att Elvis Presley idag skulle uppta en lika stor area som Canada om han fortsatt med samma midjetillväxt som han hade under sina sista levnadsår.

    Kommentar av Daniel — november 24, 2006 @ 13:01

  20. jag läste i NE att 0,015 atom% utgörs av deuterium. ca 4 kilometer gånger havens yta.Jag räknar på det här och återkommer.

    Kommentar av Inge Lindahl — november 25, 2006 @ 3:15

  21. Haven innehåller ca 1,3 miljarder km3. När ett gram deuterium omvandlas till energi genererars ungefär 37 MWh. Men det görs inte i en deuterium-deuterium reaktion. Atom% är ett dåligt mått
    bättre vore mol/l. Finns det någon som kan hjälpa mig?

    Kommentar av Inge Lindahl — november 28, 2006 @ 17:57

  22. Jag tror att det här har indirekt att göra med växande glaciärer
    Jag såg en intressant teori på nätet om att späda ut allt kärnavfall i havet. Jag måste påpeka att bifogad artikel är ett
    diskussionsinlägg. http://www.elmat.lth.se/education/IngUtsIns/DebattTemaLP2/12.doc

    Mvh
    polonium 210

    Kommentar av Inge Lindahl — november 30, 2006 @ 19:19

  23. Inge: Hmmm, det känns, precis som de skriver, intuitivt fel.

    Kommentar av Daniel — november 30, 2006 @ 19:45

  24. Daniel:intuitvt betyder utan mellanhand, frisk och ursprunglig.
    Jag tror att glaciärerna kommer att smälta fortare än vi någonsin anar. Att glaciärer växer som de säger i artikeln är en eufemism.

    Kommentar av Inge Lindahl — november 30, 2006 @ 21:46

  25. Daniel: Det jag kommer att tänka på nu är att inför Moskva OS 1980 sommarspelen, spreds något i luften( jag tror att det var silverjodid, kondensationskärnor för fukt, som bildar regn) för att hålla Moskva soligt under det här OS:et. Det kanske bara är en skröna, men jag kände intuitivt att det här måste berättas.

    Kommentar av Inge Lindahl — november 30, 2006 @ 22:25

  26. Inge: Jag tror inget om glaciärer eftersom det inte är mitt gebit (har bara var jag hör att förlita mig på, och om jag jämför med samma sak för mitt eget område är det på både gott och ont). Jag har svårt att se hur deras artikel är en eufemism. Om en glaciär växer, så växer den. Om en glaciär smälter, så smälter den. Båda fallen är intressanta.

    Kommentar av Daniel — november 30, 2006 @ 23:00

  27. Thomas: tror du att världshavens innehåll av fussionsreaktanter räcker för att överleva solen. Energi är massa.

    Kommentar av Inge Lindahl — december 2, 2006 @ 13:29

  28. José k ställer jag samma fråga.

    Kommentar av Inge Lindahl — december 2, 2006 @ 13:31

  29. Thomas: Kärnkraftverken här i Sverige kyler bort 200 Twh/år. Det räcker till att värma Sverige 1,5 gånger. Där du!

    Kommentar av Inge Lindahl — december 2, 2006 @ 13:41

  30. Tomas, José och Daniel: I dag var det 12 grader här i Boxholm kl.17 den 5 decemder 2006. Är det något konstigt med klimatet?
    Jag har följt den här utvecklingen från 1987.Igår såg jag filmen från national geograhic, som jag har sett förut. Den handlar om att grönlandsisen smälter och stänger av golfströmmen, vilket innebär att det kommer att bli iskallt här i nordeuropa.

    Kommentar av Inge Lindahl — december 5, 2006 @ 21:20

  31. Inge: Det man kan säga är att det är ovanligt, och att själva mekanismen som ligger bakom beror på lågtrycksbanorna, som pumpar upp mild luft. Nästa mekanism, att koppla det till en klimatförändring (antropogen eller intern), är däremot det svåra. Att det är 12 grader i december säger inget om det. Längre tidsserier som underlag behövs. Däremot kan man anta att generellt varmare klimat kan leda till större sannolikhet för dessa händelser att inträffa.
    Vad som händer med golfströmmen om isarna smälter är under utredning och omges av ganska häftig debatt. Läs några av de inlägg som jag har i den kategorin.

    Kommentar av Daniel — december 5, 2006 @ 22:07

  32. Det här är en intressant länk
    http://www.bbcworld.com/content/template_clickpage.asp?pageid=2893
    Jag har sett det här programmet en gång. Tundran håller på att implodra för isen smälter (is har 10% större volym än vatten).
    Den här länken är också intressant http://gsc.nrcan.gc.ca/gashydrates/index_e.php.
    Uppskattningar av gashydratet(Twh) överskrider alla kända tillgångar av kol olja oljeskiffer naturgas och uran med två gånger.

    Kommentar av Inge Lindahl — december 15, 2006 @ 21:50

  33. Läs här. Permafrost är lite off-topic till originalinlägget.

    Kommentar av Daniel — december 18, 2006 @ 17:47

  34. Det jag tänker på i skrivande stund är att växter blir mer näringsrika ju närmare de växer ekvatorn, under förutsättning att det finns tillräckligt med vatten och näringsämnen. Tropiska
    regnskogar är de mest produktiva och artrika områdena på jorden.Varför subventionerar EU (340 miljarder SEK) våra förhållandevis improduktiva marker i jämförelse med regnskogen? Vi måste utnyttja solinstrålningensintensisteten på ett bättre sätt. Tänk på solarkonstanten, den är jämt fördelad på jorden över året.

    Kommentar av Inge Lindahl — december 20, 2006 @ 22:07

  35. Det går att utveckla växter som kan ta upp koldioxid även om de växer i polarområdena, där vi lever

    Kommentar av Inge Lindahl — december 22, 2006 @ 17:38

  36. Daniel: det här har väldigt mycket att göra med klimatet.
    Jag blir väldigt orolig när världens största kärnkraftanläggning
    ligger i världens mest jordbävningstäta områden Anläggningen ligger i Niigata Kariwa Nuclear Power Plant.

    Följande tankar gäller Sverige och Östersjön.
    Varje år kyls kärnkraften med vatten från södra Bottenhavet, Östersjön och Kattegatt, som motsvarar ca 140 Twh. Det faktum att vi väljer kyla kärnreaktorerna med havsvatten, gör att kärnkraften bidrar till växthuseffekten på ett otillfredsställande sätt.

    Kylvärmen räcker till att värma hela Sverige. Ett modernt kraftvärmeverk med biobränslen och senaste teknik inom rökgasrening har en verkningsgrad på upp mot 100 procent. Det beror på att värmen utnyttjas till fjärrvärme. Kärnkraftverken har en verkningsgrad på 35 procent. Det här är ett oacceptabelt slöseri med energi. Kylvattnet bidrar sannolikt till att algblomningar i Östersjön förvärras. Senaste forskning med livcykelanalyser visar att den svenska kärnkraften släpper ut fyra miljoner ton koldioxid per år, Det motsvarar sju procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Brytning och anrikning drivs med fossila bränslen

    Upparbetning och transmutation av utbränt kärnbränsle kräver några megaanläggningar. Radioaktivt material kommer att transporteras kors och tvärs över världen. Risken för attentat och framställning av smutsiga bomber ökar. Den obeboliga zonen runt Tjernobyl utgörs av 4000 km2, vilket nästan motsvarar halva Östergötland. Är det så här vi vill ha det i framtiden? Är det detta vi vill lämna över till kommande generationer? Vi är också påverkade. Ny forskning visar att cancerfallen i Sverige har ökat med 4 procent efter Tjernobylkatastrofen. Sarkofagen i Tjernobyl rostar sönder. En ny kostar 19 miljarder kr. Vi ska bidra till återuppbyggnaden. Låt Tjernobylsarkofagen bli en symbol över ett mänskligt misslyckande.

    Nu kan vi lämna kärnkraften bakom oss enligt en rapport från energimyndigheten. I Danmark och Tyskland sysselsätter vindkraftsindustrin idag över 300 000 personer. I Tyskland producerades 2006 drygt 30 Twh el med vindkraft och det utgör nästan 5 % av Tysklands elproduktion. Här i Sverige kan vindkraften balanseras mot vattenkraften. Blåser det inte tillräckligt använder vi sparad vattenkraft. Kalla dagar med kav lugnt kommer att bli färre. Risken för effektbrist blir mindre. Utbyggnaden av hållbar energiteknik ger hållbara jobb. Allt material från förnyelsebar energiteknik går att återvinna.

    Ca 8000 ton från varje kärnreaktor är så radioaktivt att det måste långtidslagras, med osäkra följder. Det är material av högsta kvalité.
    Bergvärme, kraftvärme m.m. medför harmlösa tekniker. När haverierna inträffar, blir konsekvenserna hanterliga.

    Vi har tre vägar att välja emellan kärnkraft, förnyelsebar energi och fossila bränslen.
    Energieffektiviseringar har den största potentialen. Vad väljer vi?
    Vi väljer naturligtvis förnyelsebar energi.

    Kommentar av inge Lindahl — juli 17, 2007 @ 22:25

  37. Inge: Vilka energislag vi väljer för framtiden har, som du säger, en hel del med klimatet att göra. Dock ligger det utanför omfånget av denna blogg. Tack skall du ha för en intressant kommentar.

    Kommentar av Daniel — augusti 8, 2007 @ 8:15


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: