Klimatbloggen

juli 19, 2006

Smådjur transporterar koldioxid i havet

Filed under: Ekologi,Växthusgaser — by Daniel @ 12:51

Från Woods Hole Oceanographic Institution kom i slutet av juni ett pressmeddelande med intressant information. I nordatlanten utanför nordamerikans östkust har man studerat ett litet djur, Salpa Aspera, som svärmar i många miljontals och äter upp stora delar av de koldioxdälskande planktonbeståndet i vattnet. När Salpa Aspera defekerar små pellets innehåller de kol, vilka snabbt sjunker till botten. Sjunkhastigheten av dessa pellets har uppmäts till 1000 meter per dag, vilket är snabbare än andra pellets. När en Salpa Aspera dör sjunker också den ner i vattnet med hög hastighet och det verkar som om djuret är sista anhalten i näringskedjan. Av denna anledning verkar det som om dessa smådjur i sina stora svärmar transporterar koldioxid ner i havet och därmed för bort koldioxiden helt från atmosfären. Enligt beräkningar tar en svärm, som täcker 100 000 kvadratkilometer (jämför Östersjön som är drygt 4 gånger så stor), bort uppåt 4000 ton koldioxid från atmosfären per dag. Forskarna vill nu se om det finns fler svärmar i andra ekosystem eller andra ställen på jorden. Bland annat vet man att de svärmar även utanför Antarktis. Det skulle vara intressant att veta hur, eller om, temperaturberoende dessa är.

24 kommentarer

  1. Vore rätt nice om man kunde odla fram sådanadär och sätta ut överallt där det faktiskt går. Klart upplyftande.

    Kommentar av redheadmaniac — juli 19, 2006 @ 15:59

  2. Under förutsättning att de går att plantera ut, vad tror du händer med resten av organismerna i havet om all näring sjunker till botten, redheadmaniac?

    Vad man skall tänka på är att när dessa organismer dör tar de inte bara med sig kol utan också kväve, fosfor, järn och alla andra ämnen som livet behöver. Det är bara där det strömmar upp näringsrikt bottenvatten som man kan ens försöka göra sig av med mer koldioxid, vare sig det nu handlar om att plantera ut nya organismer eller gödsla med järn.

    Det brukar f.ö. uppskattas att koldioxidhalten i atmosfären skulle ungefär dubblas om allt liv i havet dog. Så mycket kol suger det upp och transporterar till djuphaven.

    Kommentar av Thomas Palm — juli 21, 2006 @ 12:50

  3. Thomas: Man borde räkna på hur det biologiska upptaget i en sådan population ger utslag som sänka i totalen. Men även om det rent teoretiskt skulle kunna gå sätta ut dem, vilket förmodligen är väldigt svårt (och till största sannolikhet omöjligt i praktiken), så finns det ganska stora uppvällningsområden i världen. Mest känt är väl hela sydamerikans västkust samt stora delar i Atlanten utanför Afrika. Lite osäker på hur det är med upvällningen i det område som denna population observerades.

    Kommentar av Daniel — juli 31, 2006 @ 15:20

  4. Det här var en intressant arikel. Defekera var ett nytt ord för mig, som Salpa Aspera gjorde Men det betyder väl pluppa ut eller något liknande. Det jag vet om fosfatkretsloppet kan sammanfattas i följande bildspel.
    Men det jag nu intresserar mig för är hur koldioxidhalten i atmosfären
    har påverkat syrehalten. Håller syrehalten på att öka eller minskar den? Ökar syrehalten i atmosfären då kan vi luta oss tillbaka, kanske. Klimatet på jorden har aldrig varit i balans.

    Kommentar av Inge Lindahl — januari 5, 2007 @ 18:44

  5. Daniel: Jag är novis i det här sammanhanget.
    Finns det någon som vet om den ökande koldioxidhalten i atmosfären medför att syrehalten i atmosfären ökar? Det jag vet är att när partialtrycket av koldioxid ökar ökar också syrehalten.
    Det beror på att algerna i världshaven är de största syreproducenterna. Större än alla världens landbaserade växter.

    Kommentar av Inge Lindahl — januari 19, 2007 @ 20:34

  6. Inge: Jag vet inte, men antar att förändringen av syrehalten i atmosfären är ganska försumbar i det korta perspektivet.

    Kommentar av Daniel — januari 20, 2007 @ 12:16

  7. Syrehalten i atmosfären sjunker som väntat. När vi förbränner fossila bränslen omvandlas syre till koldioxid. Förändringen är knappast betydelsefull, men den är mätbar:
    http://www.rsbs.anu.edu.au/O2/O2_2_Atmosphere.htm

    Kommentar av Thomas Palm — januari 20, 2007 @ 13:15

  8. Thomas: jag tro att syrgahalten ökar i atmosfären när koldioxiden ökar. Din bifogade länk http://www.rsbs.anu.edu.au/O2/O2_2_Atmosphere.htm
    förstår jag inte. Föklara!
    /Inge

    Kommentar av Inge Lindahl — januari 22, 2007 @ 21:30

  9. Jag har försökt att läsa artiklar som är skeptiska till koldioxidhalten http://www.affarsvarlden.se/art/155936#fortsatt

    Kommentar av Inge Lindahl — januari 22, 2007 @ 21:57

  10. Inge, jag förstod aldrig vad du menade med dina alger. Om lufttrycket ökar så ökar naturligtvis partialtrycken av koldioxid, syre och kväve alla samtidigt, men det är en helt annan effekt.

    Vid förbränning av fossilbränslen förbrukas syre. Detta är baserat på elementär kemi: C+O2 -> CO2, 4H+O2->2H2O. Alger i haven kör genom fotosyntes samma processer baklänges, de minskar koldioxidhalten och ökar syrehalten.

    I min länk finns i stycket ”Oxygen as an indicator of Global Change” en figur som visar hur syrehalten sjunker i en sågtandskurva som är spegelbilden av den för hur koldoixidhalten stiger.

    Kommentar av Thomas Palm — januari 23, 2007 @ 8:33

  11. Jag har inga alger. Algerna tillhör alla. Ökar partialtrycket av koldioxid, då ökar också syrgashalten. Det är en fysikalisk lag. Syrgashalten i amosfären ökar. Det är bara så.

    Kommentar av Inge Lindahl — januari 24, 2007 @ 0:04

  12. Vad heter den lagen, Inge?

    Kommentar av Thomas Palm — januari 24, 2007 @ 8:42

  13. Jag vill också förstå varför syret skulle öka om koldioxiden ökar? Skulle även kvävet och ädelgaserna öka likså? Fattar inte… Inge… förklara…

    Kommentar av Lunken — januari 25, 2007 @ 12:42

  14. Algrena i havet är en travestering på sången fiskarna i havet.
    Till Lunken vill jag säga att ädelgasaerna kan vi nog lämna därhän, men bundet kväve ska vi vara rädda om.

    Kommentar av Inge Lindahl — januari 26, 2007 @ 0:58

  15. Jamen svara på frågan ang ditt uttalande att koldioxiden skulle öka parallellt med syret!
    Kvävet jag pratade om är kvävet i luften, dvs 3/4 av atmosfärens innehåll. Skulle den då minska om de andra ökade eller skulle vi uppnå en större atmosfär när procenttalet når över hundra?

    Vad grundar du ditt uttalande på? referens please!!! Eller är du bara ute och cyklar?

    Algerna tillhör ingen btw!

    Kommentar av Lunken — januari 26, 2007 @ 11:02

  16. Lunken: Syrgashalten ökar. De är självklart Ta reda på det själv. Jag har inte funnit några forskningsresultat som styrker den här teorien. Jag kan ge en ledtråd i det här sammanhanget, parialtrycket av koldioxiden och solljuset. Du var ju med från början i den här diskussionen
    Tack för att du ville fortsätta vara med i den här viktiga diskussionen. 78,2 % kvävet har aldrig varit konstant. 21,8 volym % syre har häller aldrig varit konstant. Är du korkad.
    Jorden anpassar sig. När smådjur som Salpa Aspera kan pluppa ut kalciumkarbo med en sjunkhastighet på 1000 meter per dag.
    Koldioxid är en förutsättning för liv på jorden.

    Kommentar av Inge Lindahl — januari 30, 2007 @ 19:37

  17. Inge: Ett generellt tips, som gäller alla kommentarer på denna blogg, är att försöka vara god att håll sig ifrån personangrepp i framtiden. Det är inte schysst att benämna någon nedsättande bara för att de inte delar din uppfattning. Jag vill gärna uppmuntra till ett vetenskapligt samtal, men det skall vara god ton i det.

    Kommentar av Daniel — januari 30, 2007 @ 22:59

  18. Daniel: Det här en vanlig diskussion, samtal. Jag tycker du överreagerar. Låt Lunken svara på min fråga om syrgashalten stiger eller om den ökar. Jag har sökt på nätet och det finns inget som styrker min hypotes.

    Mina vänliga hälsningar till dig Lunken och till dig Daniel

    Kommentar av Inge Lindahl — januari 31, 2007 @ 2:00

  19. Jo… fotosyntes… jag gjorde ex-jobb på tropiska alger och de begränsande faktorerna för alg (och cyanobakterietillväxt) är inte koldioxiden utan fosfor, kväve och kisel. Dvs det är det ämne som det i sammanhanget finns minst av som bestämmer tillväxten och i Östersjön så har det varit kvävet som varit begränsande därav de stora effekterna av algblommningar när vi släpper ut kväve i havet. Den optimala kvoten för tillväxt (skiljer sig givetvis mellan arter) är 16:9:1 för N:P:Si, med reservation för glömska. Eftersom många cyanobakterier har den geniala förmågan att ta upp luftens kväve så är fosforn oftast den begränsande faktorn för dessa. Dinoflagellater (kiselalger) å andra sidan har sina kiselskelett och har troligen just kisel som begränsande faktor.

    Mao… skulle vi hålla alla dessa ämnen konstanta med höja koldioxiden så skulle troligen tillväxten av algerna inte öka proportionellt. Däremot kan det bli effekter av förändringar av pH till följd av koldioxidökningen i och med att de blir surare. Detta borde snarare verka negativt på alger då de är anpassade för ett neutralt pH.

    Mitt exjobb gick ut på att stressa sönder algerna med solljus, förändra deras dygnsrytmer och se överlevnad på detta. Alger under stress producerar volatila halokarboner, dvs bromerade och klorerade kolväten, och väteperoxid (H2O2). Dessa kemikalier är giftiga för eventuella algbetande djur, samt för algerna själva. Detta kan induceras med värmestress, pH-stress och ljusstress t ex, och sker ingen ordenlig omblandning av vattnet så dör de. Därav de lyckade algodlingarna på grunt vatten i Filippinerna och Zanzibar trots att solljuset och vattentemperaturen på dessa vita långgrunda stränder är otroligt hög så klarar de sig pga den mycket stora skillnaden mellan hög och lågvatten vilket förnyar vattnet kring odlingarna. (springflodsskillnaden på Zanzibar är uppåt 4-5 meter vilket gör att de endast kan skördas vid lågvatten)

    Så för att åter svara på frågan om syret ökar pga algernas respons på en ökad koldioxidhalt så tror jag att de negativa effekterna av en pH-förändring lika gärna kan göra det till en negativ respons, dvs att syrgasproduktionen av algerna minskar till följd av förändrade levnadsförhållanden. Speciellt med tanke på att Salpa Aspera inte bara bajsar ut kol som sjunker, utan även kväve, fosfor och kisel bl a, som Thomas redan nämnt. Men den kanske kan öka… då dessa system är så komplexa att med säkerhet uttala sig gör en oftast oseriös. Dock så är dessa förändringar troligen så små (när det gäller syret) så det verkan påverkar djur, växter eller klimat. Mao koldioxiden (som vi räknar i parts per million) är det centrala i frågan… knappast syret som det finns 15 ggr mer av i atmosfären.

    Hur som helst så är det ingen fysikalisk lag som gör att syret ökar om koldioxiden ökar… därav mitt bedjande efter referenser… Dock är denförenklade kemiska reaktionen c + O2 -> CO2 som Thomas nämnde självklar. För att förbränna en kolatom behövs en syreatom och därav omvandlas en syreatom för varje kolatom vi bränner upp. Så om vi har ökat koldioxidhalten i atmosfären med 0,15 % så har vi minskat syret med 0,15 %, dock under så många år att andra faktorer, såsom respiration och fotosyntes, gjort detta suddigt, men mätbart.

    Så svaret på din andra fråga huruvida jag är korkad låter jag någon annan bedöma.

    Kommentar av Lunken — februari 1, 2007 @ 13:57

  20. Ops… syremolekyl… inte atom givetvis…. sorry ;-)

    Kommentar av Lunken — februari 1, 2007 @ 13:59

  21. Lunken du vill inte framträda med ditt namn, det minskar din trovärdighet.Men du glömmer magnesiumjonen. I klorofyllet är magnesiumjonen central.

    Mvh
    Inge Lindahl

    Kommentar av Inge Lindahl — februari 1, 2007 @ 20:59

  22. Jag har sökt på nätet när det gäller syrgashalten i biosfären(vatten/jord/atmosfär) och det tycks som om syrehalten minskar.
    Det vore en katastrof. Vi skulle sakta kvävas.
    Titta på följande länk http://www.rsbs.anu.edu.au/ResearchGroups/PBE/Oxygen/O2_2_Atmosphere.htm. Mätningen omfattar drygt 10 år. Men det kan också innebära att kvävehalten minskar under den här tidsperioden, kanske beroende på biologisk aktivitet. meg betyder ppm. Mätning av syrehalten i biosfären tycks vara mer komplex jämfört med mätning av mera inerta gaser som koldioxid.
    Kommentarer efterfrågas.

    Kommentar av inge Lindahl — mars 1, 2007 @ 19:02

  23. Inge: Du behöver nog inte vara rädd för att kvävas. Minskningen handlar om tusendelars procent.

    Kommentar av Daniel — mars 1, 2007 @ 19:11

  24. Förnärvarande byggs ca 12 kolkraftverk per år. Många byggs som rena kondenskraftverk. De flesta bygger inte på den senaste tekniken vad gäller rökgasrening. Det finns en enorm tröghet systemen. Folk är beroende av systemen för att tjäna pengar.
    Att se om syrehalten ökar i atmosfären var bara för mig att se ljuset i tunneln

    Kommentar av inge Lindahl — mars 1, 2007 @ 19:38


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: