Klimatbloggen

juni 20, 2006

HOLIVAR resumé – del II

Filed under: Historia,Klimatdata,Rekonstruktioner,Temperaturer — by Daniel @ 15:12

Rekonstruktioner av diverse slag är viktiga för att få en uppfattning av hur klimatet varierat över tid. En av dem som fått stor uppmärksamhet med sina rekonstruktioner av temperatur är Michael Mann med sin berömda hockeyklubba. Han höll sitt anförande på HOLIVAR under onsdagen direkt efter en postersession och var i allmänhet väldigt defensiv. Mann pratade om att det fanns väldigt få instrumentella dataserier, som sträcker sig längre än 150 år bakåt i tiden (Central England är den längsta och går tillbaka till 1659). En mängd olika proxysorter kan istället användas för att få data om hur temperaturen varierat. Det finns trädringar, koraller, iskärnor, sjö- och havssediment, pollen, speleothem och historiska dokument, bara för att nämna ett fåtal. Det går inte bara att använda en proxysort, man skall använda flera. Bland annat för att få med så många olika säsonger som möjligt (alla proxies visar inte alla säsonger). En stor geografisk spridning måste man också ha för att fånga upp den globala signalen. Mann gick vidare med att i princip göra reklam för sin hockeyklubba och pratade sig varm om hur robust den var, att den motstått alla prövningar som den utsatts för. Som exempel tog han upp Hans von Storchs artikel från 2004, som visar att hockeyklubban underskattar den interna variabiliteten. I våras publicerades en kommentar där författarna (Mann var inte medförfattare) anser von Storch ha fel. Mann tog upp denna kommentar och visade den som ett bevis på att ingen lyckas knäcka hans kurva ännu. Det som dock är lite trist är att Mann inte med ett enda ord berörde von Storchs svar. I sitt svar trycker von Storch på att hockeyklubban underskattar den interna variabiliteten, vilket han också visar. Ett annat bevis som Mann framförde var att alla andra rekonstruktioner ”bara skiljer sig i detaljer”. Nu vet jag inte exakt vad han syftade på, men de andra rekonstruktionerna har en del mer variabilitet än hockeyklubban. Bland annat har flera av dem både en liten istid och en medeltida värmeperiod. Det enda som inte skiljer sig är att temperaturen ökar efter 1880, men det är inte heller något som är speciellt omdiskuterat. Det är variabiliteten som är det. Om det sen är detaljer får ju var och en avgöra. Personligen anser jag inte det vara detaljer.

Åter till Manns föreläsning. Solaktiviteten kom på tal igen, och Mann medger att den är omdiskuterad, varför han anser att mekanismen bör undersökas närmre. Däremot sa Mann att ENSO är den i särklass största bidragsgivaren till den interna variabiliteten hos temperaturen. Det är därför av mycket stor vikt att förstå hur ENSO fungerar, annars blir rekonstruktionerna och framtida scenarier mycket svårtolkade. Efter ett vulkanutbrott kan en oscillation uppträda mellan El Nino och La Nina. Bara en sådan sak är ännu inte förstådd.

En annan sak Mann tog upp var att han inte ansåg medeltida värmeperioden (MWP) eller lilla istiden (LIA) vara globalt, eftersom han inte såg något sådant i sin kurva. Däremot nämnde han en annan kurva (det var nog enda gången han refererade till personer UTANFÖR sin egen forskargrupp) från Afrika som visade just en varm tropik under LIA och en kall tropik under MWP. Mann ansåg att jorden var fast i ett El Nino-liknande tillstånd under LIA och ett La Nina-tillstånd under MWP. Hur det sedan kommer sig att El Nino gör hela jorden varm i nutid (som rekordåret 1998) förklarade han inte. Dessutom sa han tidigare under sin föreläsning att man aldrig skall tro på en kurva, varför det faller sig lite lustigt att han senare använder just en enda kurva för att ”bevisa” att MWP och LIA inte existerade globalt. Mann kunde däremot sträcka sig till att erkänna att Europa och östra Nordamerika upplevde en MWP och LIA. Han verkade dock inte ha tagit intryck av de posters som fanns vid konferensen, då ett flertal av dem visade MWP och LIA runt om i världen (såväl i Sydamerika som Asien och Afrika).

Jag kommer osökt att tänka på en rolig detalj från NAS-panelen i mars i USA, där ett flertal klimatforskare, som specialiserat sig på temperaturrekonstruktioner, förhördes. Mann var en av de deltagande forskarna. Oavsett vad man tycker om McIntyre så skrev han ner följande från det förhöret: 

Cuffey asked: Do you know the temperature a thousand years ago within half degree? Mann said that it was known “within 0.1-0.2 degree on a century scale.” He was far more optimistic about confidence intervals than anyone else.

Mann var den ende som vågade sig på att säga att säkerheten i hans rekonstruktion var under 0,5 grader tusen år bakåt i tiden. Intressant minst sagt. Jag tänker inte ge mina två alternativ till varför jag tror han sa det…

Talaren efter Michael Mann var Hugues Goosse. Han pratade om olika respons för olika regioner trots att en del av drivningen är densamma. Regionalklimat är viktigt att förstå. Det är en sund tanke eftersom det globala klimatet egentligen är irrelevant för människan, djur och växter, då det regionala klimatet är det enda som spelar roll. Goosse nämnde uppskattad kvantifiering av drivning för Europa som helhet där koldioxid bidrar med uppvärmning på 8W, landanvändning sänker med 6W och sulfater bidrar med en sänkning på 2W. Den interna variationen uppges lika kring plus/minus 4W. Andra faktorer bortsågs från, eller uppskattades vara mycket mindre än de uppräknade. Som synes tas effekten från koldioxid ut av landanvändning och sulfater varför den interna variationen är den dominerande faktorn för Europas klimat. För andra regioner gäller inte samma förhållanden, utan måste uppskattas utefter varje undersökt region. På grund av detta uppkom det en intressant fråga efter Goosses föreläsning; I Kyotoavtalet ingår nyplantering av träd som en mekanism för att sänka koldioxidens värmande effekt. Eftersom landanvändningen i Europa ger en avkylande effekt (genom i huvudsak albedo) kommer nyplantering av träd att minska avkylningen. Hur skulle en sådan effekt bli för Europa? Skulle det i kompenseras i lika stor utsträckning med minskad uppvärmning från koldioxiden, eller skulle det kompenseras mer, eller kompenseras mindre så att Europa istället kommer värmas upp? Goosse hade inte tänkt på den aspekten och kunde inte svara på frågan från publiken. Inte heller någon annan kunde svara.

Dirk Verschuren pratade om att man måste vara försiktigt med proxydata. Ibland visar de olika saker och säsonger; ibland temperatur och ibland nederbörd. Dessutom beror det på i vilken region de är insamlade från. Exempelvis visar sjöars vattenstånd sommartemperatur, men samtidigt är detta beroende på sjöns uppsamlingsområde och ythydrologi. Glaciärer visar vintertemperatur men samtidigt beror glaciärers massbalans på temperatur och sommarnederbörd.

Goosse fortsatte om sjöars vattenstånd. Norr om 46N har vattenståndet i sjöarna under de senaste 3000 åren höjts, medan de söder om samma latitud blivit lägre (gäller för de senaste 5000 åren). Dessa förändringar kan länkas till förändringar i solaktiviteten. Det går också att korrellera vattenståndet mot översvämningar – högre vattenstånd ökar risken för översvämningar (vilket i sig är rätt naturligt). Spanska översvämningar kan korrelleras väl med minima i driftis i Atlanten. Däremot är det svårt att koppla extrem nederbörd till El Nino. Afrika upplevde under medeltiden en utbredd torka över hela kontinenten. Under LIA var ekvatorområdet och norrut avsevärt blötare än idag. Söderut var det istället torrare.

På samma tema fortsatte Martin Claussen. Han öppnade med två klimatregimer; Mellan 10 000 och 5000 år sedan uppstår och försvinner det ”gröna” Sahara. Mellan 9000 och 3000 år sedan var det varmare i Sibirien. För 3000 år sedan började trädlinjen att retirera söderut då det blev kallare. För Saharas del finns det för dagens klimat två lösningar. Den ena är med öken medan den andra är ett lite mer grönare Sahara. Däremot är den senare lösningen mer ostabil, varför vi idag har ett mindre grönt Sahara. Fram till för 5500 år sedan, då Sahara var grönare, fluktuerade lösningen fram och tillbaka mellan torrare och våtare situation. Men därefter, fram till idag, fick ökenlösningen ett starkare fotfäste och öknen kunde börja breda ut sig. Samtidigt upphörde de kraftiga fluktuationerna mellan vegetationstyperna. Istället hade en stabil lösning uppnåts. Även i Sydamerika finns det två lösningar, där den ena är som dagens lösning med regnskog i norr och savann i söder. Den andra lösningen innebär mycket mindre regnskog och mycket mer savann och öken. Ett problem uppstår däremot när man skall modellera dessa två lösningar globalt. Antingen får modellerna rätt lösning på Afrika men inte Sydamerika, eller tvärtom. Det finns INGEN modell som ger rätt lösning på båda kontinenterna. Varför det är så vet  man ännu inte, men modellerna behöver utvecklas.

Det har spekulerats i om ökade koldioxidutsläpp skulle öka öknens areal eller göra öknen mer grön (i första hand handlar detta om Sahara). En av modellerna visar en stark tillväxt av vegetation med ökad koldioxid, en annan ger lite mer nederbörd men oförändrad vegetation. Ingen modell verkar ge en ökad ökenutbredning, vilket också är vad som observerats hittills (öknarna blir sakta mindre). Framtiden på detta område är osäkert.

Den sista talaren på konferensen var Ray Bradley. Att förstå hur, varför och hur snabbt var Bradleys motto, och det tryckte han på många gånger. Därefter började han ganska aggressivt att hoppa på några välkända klimatforskare som har en mer skeptisk hållning till klimatfrågan. Bradley ansåg dem vara köpta och finansierade av oljeindustrin, speciellt ExxonMobil. Alla som talade emot hockeyklubban var på ett eller annat sätt Exxon-finansierade. Det är trist när någon gör påhopp på människor på det sättet eftersom sånt inte hör hemma i ett vetenskapligt fora. En sådan diskussion skall tas utanför och är inte ett argument för att man hellre skall lite på Bradley och company än andra forskare.

Efter ett litet tag kom Bradley in på andra tankar och summerade ihop en del av vad tidigare talare sagt (varför jag inte sammanfattar det här). Han sa också att Vikingarna inte bosatte sig på Grönland bara för att det var tillräckligt varmt för dem att göra det. Istället kom de dit eftersom några gick i landsflykt och Grönland var av en slump varmare vid det laget. Det är ganska självklart, för hade Grönland inte vart varmt hade ju Vikingarna knappast slagit sig till ro där. Men visst, han har ju rätt i att de inte flyttade bara för flyttandets skull.

I slutet av sitt tal slutade jag lyssna eftersom Bradley återigen snurrade in på oljeindustrin och klimat och kom med några ganska konstiga påståenden. Han tyckte oljeindustrin skulle ge pengar till forskning likt den han håller på med istället, för om de hade gjort det hade vi vetat svaret på klimatfrågan för länge sedan. Vidare tycker han att klimatforskarna har ett ansvar att säga till politikerna vad de skall göra så att de tar rätt beslut. Här anser jag han har fel. En forskare skall säga vad vi vet, inte säga vad politiker sedan skall göra med det vi vet. Som avslutande kläm sa Bradley något om att inte alla bör få forskningsmedel. Bara dem som håller sig sanna till klimatforskningen skall få det. Det är lite bekymmersamt, för vem avgör vad som är sant och inte? Om man kommer med nya rön som går helt stick i stäv med etablerad uppfattning, skall man då inte få pengar längre? Något annat jag noterade med Bradley var att han, precis som Mann, bara refererade till sig själv eller sina kollegors arbete. Bara någon enstaka gång refererade de utanför sina forskningsgrupper.

Utöver dessa 11 talare fanns också kring 150 posters, varav jag läste de flesta… däremot kanske jag inte förstod fullt lika många. Postrarna kommer jag dock inte sammanfatta.

4 kommentarer

  1. En liten undran bara. Är det verkligen enbart det regionala klimatet som är viktigt? Är det inte så att vattennivån i haven kopplar tillden globala medeltemperaturen, om än med fördröjning? Hastigt stigande vattennivåer är troligen ett av de störta hoten vid en global uppvärmning.
    Erik Svensson

    Kommentar av Erik Svensson — juni 29, 2006 @ 8:29

  2. Erik: Både det globala och regionala klimatet är viktigt. Det globala klimatet måste man hålla koll på för att förstå sig på de mekanismer som spänner över större områden än en region. Vidare är det globala klimatet intressant att studera för att förstå teleconnections inom klimatet (exempelvis hur El Nino påverkar Skandinavien). Ett global medelvärde av parametrar (exempelvis temperatur, nederbörd eller vattenstånd) ger en kvantitativ indikation åt vilket håll klimatet utvecklar sig. MEN för den enskilde individen är det globala klimatet egentligen ganska oviktigt eftersom klimatet varierar väldigt mycket över hela jordklotet. Att den globala temperaturen stiger betyder inte att den regionala temperaturen gör samma sak (exmpelvis i nordeuropa har temperaturen ökat en aning, men eftersom de årliga variationerna är så stora är det svårt att urskilja en statistisk säker uppvärmning, på andra områden på jorden har medeltemperaturen istället sjunkt alternativt ökat). Likadant är det med vattenståndet och nederbörd samt alla andra parametrar. Varje region i världen reagerar olika på det globala klimatet, tillsammans skulle man kunna säga att dessa regioner utgör var sin datapunkt i det medel man gör för att få fram en global siffra. Och som du vet ligger det datapunkter både över och under ett medelvärde. Det är därför det regionala klimatet är viktigare för den enskilde människan eftersom det är utefter det regionala klimatet man måste planera skyddsåtgärder (men då syftar jag inte till CO2-reduktion eftersom det är en global fråga).

    Men för att svara på din fråga. Jo, vattenståndet i haven är knutet till temperatur i och med termisk expansion (och eventuell avsmältning från glaciärer). Därmed inte sagt att vattennivån per automatik ökar över hela jordklotet. Olika regioner reagerar olika. Vissa ökar, andra står stilla samtidigt som några områden upplever en minskning. Men sammantaget visar det globala medelvärdet att havsnivån ökar.

    Kommentar av Daniel — juni 29, 2006 @ 9:00

  3. OK, så för att vara besserwisser (trots att jag egentligen vet mindre…) är det inte enbart förändringen i regionalklimatet som har betydelse, vilket du skrev. Även om Bangladesh får ett mycket ”bättre” (stadigare?) regionalklimat pga en global uppvärmning blir be kanske tvungna att fly undan stigande vattennivåer. (OBS, jag har egentligen ingen kunskap om vattenståndet i Bangladesh, jag gör bara en rimligt antagande som jag vet kan vara fel. Bangladesh är bara ett exempel på ett tätbefolkat låglänt område och det vore underligt om vattansåndet skulle sjunka i alla sådana när det höjs globalt.
    Du kanske vet? Fan, vad lång den här parantesen blev…)

    Kommentar av Erik Svensson — juni 30, 2006 @ 15:11

  4. Erik: Jo, men att blanda ihop regionalt och globalt klimat är inte så lyckat. Hur det regionala klimatet förändras är egentligen det enda viktiga för dem som lever inom regionen eftersom de blir påverkade och således är det globala klimatet irrelevant för dem (eftersom de inte påverkas av det globala klimatet mer än att deras regionala klimat bidrar till medelvärdet på det globala). MEN, det är viktigt att förstå det globala klimatet av en hel massa olika anledningar… och återigen, för individen (eller växten eller whatever) spelar det globala ingen roll.

    Vad gäller Bangladesh är det säkert ett korrekt antagande att havsnivåerna stiger i det området. Jag har inte kollat upp det, men det går att göra om man vill. Det kommer dock till ytterligare faktorer som är rent sociala. Allt större del av befolkningen blir allt mer exponerad mot stigande havsnivåer i och med att allt större del av befolkningen bosätter sig vid kusten. Samma sak sker världen över. En händelse (ex översvämning) som tidigare inte fått så stora konsekvenser i och med så få bott vid kusten får numera mycket större konsekvenser eftersom fler bor där. Dessa effekter är mycket svåra att urskilja från klimatförändringar.

    Kommentar av Daniel — juli 3, 2006 @ 10:52


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: