Klimatbloggen

juni 6, 2006

Lästips – Arktis och uttunning av is

Filed under: Arktis/Antarktis,Lästips — by Daniel @ 11:39

Häromdagen satt jag och ögnade igenom titlarna på publikationer, som min avdelning publicerat i diverse tidskrifter genom åren. En artikel från 2001 publicerad i Geophysical Research Letters fångade min blick med sin intressanta titel: Arctic Sea Ice Thickness Remained Constant During the 1990s. [pdf] Artikeln är skriven av Peter Winsor, som idag sitter hos Woods Hole Oceanographic Institution i USA. För den intresserade kan jag rekommendera att läsa artikeln, om inte annat ger den ytterligare ett perspektiv till den heta debatten om Arktis och isens uttunnande.

Artikelns abstract lyder som följer:

The ice cover of the Arctic Ocean is considered to be a sensitive indicator of global climate change. Recent research, using submarine-based observations, suggests that the Arctic ice cover was thinner in the 1990s compared to an earlier period (1958-1979), and that it continued to decrease in thickness in the 1990s. Here I analyze subsurface ice thickness (draft) of Arctic sea ice from six submarine cruises from 1991 to 1997. This extensive data set shows that there was no trend towards a thinning ice cover during the 1990s. Data from the North Pole shows a slight increase in mean ice thickness, whereas the Beaufort Sea shows a small decrease, none of which are significant. Transects between the two areas from 76N to 90N also show near constant ice thicknesses, with a general spatial decrease from the Pole towards the Beaufort Sea. Combining the present results with those of an earlier study, I conclude that the mean ice thickness has remained on a near-constant level around the North Pole from 1986 to 1997.

Nu skall man komma ihåg att det finns lite olika bud på detta ämne (allt från kraftig uttunning till förtjockning) och att det inte går att läsa enbart en artikel för att hänga med i debatten, men än verkar inget hugget i sten.

4 kommentarer

  1. Jag minns att den där artikeln nämndes i dagspressen. (eller var det Winsor själv som skrev en debattartikel?) Vad man kan notera från figur 1 är att han bara haft data för en enda linje upp till Nordpolen så det är lite missvisande att hävda att det är en beskrivning för hela Arktis. Man skall i alla fall ha klart för sig att när olika studier når olika resultat kan det bero på att de undersökt olika områden under olika årstider. Den emr kända studien av Rothrock hade tillgång till betydligt mer data.

    Nu skulle jag se om det kommit fram några nya fakta och hittade den här artikeln som analyserar istjocklek baserat på hur elastiska vågor propagerar i isen vilket detekterats av ryska stationer. Den finner en minskning med 10 cm på 20 år.

    Det är alltid intressant att se hur många "konstiga" metoder forskare kommer på för att mäta data. Typ att mäta temperaturetrenden i Himalaya genom data för tryckskillnaden mellan lågt och högt belägna mätstationer.

    Kommentar av Thomas Palm — juni 7, 2006 @ 10:37

  2. Thomas: Det är data från sex stycken expeditioner som använts i Winsors artikel, varav samma sonardata som Rothrock använt. Intressant att man får ut olika resultat med olika analysmetoder. Det är snarare det man skall kunna ta hem från artikeln, och det var också därför jag skrev att det finns många bud och att det inte bara går att ta en artikel som sanningsenlig. Däremot håller jag inte med dig om att det skulle vara missvisande med området. Exakt samma sorts ”förenkling” används i de flesta artiklar, exempelvis pratar man ofta om uppvärmning i Antarktis, men syftar oftast på Antarktiska halvön, eller så pratar man om Golfströmmen när det egentligen handlar om strömmarna i de nordiska haven.

    På tal om Johannessen et al ger de i text en ganska hård dom mot Rothrock (och även IPCC) då de inte anser sonardata vara tillräckligt pålitligt. Istället för 40% uttunning får de helt sonika 4%. Ganska stor skillnad, varför osäkerheterna i mätmetoderna förmodligen är hög. Och precis som du säger, säsongen spelar stor roll. Så artikelns resultat kan vi lägga till listan över bud på isuttunningen i Arktis. Fortfarande öppet med visst stöd för en uttunning (vilket jag skrev tidigare) och därför behövs fler analysmetoder. Men jag är lite fascinerad över Figur 5 eftersom temperatur och isutbredning inte verkar vara så värst bra korrelerat. En viss tröghet kan antas i systemet, varför förmodligen fler parametrar än temperatur är viktiga. Vind är vad jag osökt kommer att tänka på.

    Och underskatta aldrig tryckskillnader som proxy för temperatur. Du skall bara veta hur bra tryck kan vara (Se exempelvis Luterbacher et al, 2004). ;)

    Kommentar av Daniel — juni 7, 2006 @ 20:06

  3. Daniel, det må vara sex expeditioner, men som tydligt framgår av Winsors figur 1 täcker de alla in samma linje 150 grader väst. Det är möjligt att det finns något överlapp men i huvudsak är det inte samma data Rothrock använde, utan han hade tillgång till data från militära ubåtar från tidigare år. (I alla fall i den artikel jag tänker på).

    Jag avsåg inte att hacka ned på tryckmätningar, det var bare ett exempel på hur man kan mäta indirekt. Jag finner det bara intressant hur man kan använda dataserier för helt andra ändamål än de ursprungligen var tänkta för, även om man måste vara mycket försiktig eftersom de som registerade dessa data kan ha ignorerat fel som är betydelsefulla för den nya användningen. Jag hade missat Luterbachers artikel och eftersom jag inte har universitetsaccess till science får jag vänta tills jag kommer till ett bibliotek för att läsa den.

    Kommentar av Thomas Palm — juni 7, 2006 @ 20:56

  4. Thomas: Jag tror vi pratar förbi varandra. De data Winsor använt har även Rothrock använt. Winsors syfte var att undersöka 1990-talets trend, det var inte Rothrocks syfte då han istället koncentrerade sig på tidiga mätningar kontra senare mätningar. Så här skriver Winsor om varför han valt de transekter han valt:

    Transects, covering the central Arctic Basin, from 76N to 90N are used here. Furthermore, data is presented from two selected areas which have been particularly densely sampled, one centered around the North Pole (>87N) and the other in the central part of the Beaufort Sea. Each area and year contain at least 500 km of draft data, ensuring high statistical significance to the mean values [Wadhams, 1997]. Other areas of the Arctic have been visited by submarines, but not by all six cruises, and generally there is not enough data in these areas to make a proper analysis.

    Nejdå, du hackade inte. Visst är dessa proxymetoder intressanta, en del är ju ganska så etablerade (träringar, varvade sediment, syreisotoper etc) medan andra är mindre kända eller etablerade. Kan starkt rekommendera Luterbachers arbete överlag, håller hög kvalité (både skriftligt och datamässigt), även om det mesta rör medelhavet och de alpina regionerna.

    Kommentar av Daniel — juni 7, 2006 @ 22:16


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: