Klimatbloggen

februari 18, 2006

Golfströmmen mår bra, tack

Filed under: Havet,Oceancirkulation — by Daniel @ 1:06

Ny Teknik har en intressant artikel angående golfströmmen. Det har diskuterats mycket huruvida vår ”värmepump” är påväg att stanna av eller inte. Än finns inga tecken på detta. Saltskillnaderna mellan Atlanten och Stilla Havet, vilket är det som primärt driver golfströmmen, är fortfarande stora och det kommer ta åtminstone tusen år innan en utjämning sker. Det har länge också hävdats att smältvatten från Grönland forsar ut i de nordiska haven och på så sätt späder ut golfströmmen, vilket kan få den att avstanna. Skall man tro Anders Stigebrandt sker detta inte. Istället flyter smältvattnet ner längs Grönlands ostkust och fortsätter tätt mot kustzonen. Vattnet kommer alltså inte ut på det öppna havet där själva golfströmmen kan påverkas. Jag vill samtidigt passa på att återposta ett gamalt inlägg från min förra blog. Inlägget skrevs den 1:a december 2005, men är lika aktuellt idag.

Äntligen får golfströmmen stå i fokus lite. Detta viktiga havsfenomen av termohalin cirkulation. Utan den hade vi förmodligen haft uppåt 10 grader kallare på våra breddgrader. I nyaste numret av Nature presenteras resultat som visar att delar av golfströmmen försvagats med 30% under de senaste 50 åren (delen som pumpar upp vatten mot norr har inte förändrats, utan mekanismen för återcirkulation är lite annorlunda enligt resultaten). Intressant. Än så länge har det inte get några som helst effekter hos oss. En försvagad golfström borde rimligtvis ge en kylande effekt, men det har vi inte sett. Istället har ju temperaturen, som bekant, stigit något under de senaste 50 åren.

Tidigare i höst kom det nya rön som visade att golfströmmen blivit saltare under de senaste 10 åren, något DMI, den danska motsvarigheten till SMHI, rapporterade om; Nordatlanten bliver mere salt – Golfstrømmen i bedring?. Även dagens Natureartikel kommenteras i en helt läsvärd artikel av DMI; ”Intet er afgjort om Golfstrømmens fremtid”. Metoderna som använts för den nya undersökningen är relativt tveksamma eftersom de har så enormt stora osäkerheter, dessutom baseras hela artikeln på endast 5 mätpunkter fördelat temporalt väldigt glest. Författarna medger också att osäkerheten är stor, faktum att den till och med är så stor att hela resultatet på en 30%-ig försvagning ryms inom felmarginalen. Det är intressant att en sådan artikel med större felmarginaler än resultatet fått sådant stort genomslag i media. Men om det skall jag inte fortsätta gagga om, det gjorde jag tillräckligt igår.

I Vetenskapsnyheterna på P1 imorse blev min kollega Anders Stigebrant intervjuad av redaktionen och han gav sin förklaring:

Anders Stigebrandt, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, säger att siffrorna är intressanta, men att forskarna inte har tagit hänsyn till det komplicerade samspelet mellan hav och luft.

Vinden är som en fiolstråke, säger han, som kan skapa svängningar och förändringar i havet under många, många år. Det behöver alltså inte handla om växthuseffekten, menar Anders Stigebrandt, som inte heller tycker att vi nordbor ska oroa oss när det gäller golfströmmen.

En mycket bra liknelse. Så kära nordbor – och alla andra – ni kan fortsätta känna er trygga med golfströmmen. Än finns inte några som helst tecken på att den skulle braka ihop och göra livet här i norr till ett kallt helvete.

10 kommentarer

  1. Det verkar som åsikterna går i sär när det gäller en så viktig företeelse som Golfströmmen. Ibland är det katastrof på gång ibland skall vi vara lungna.
    Frågan är ändå om inte årstidsvariationen har glömts bort i diskutionen det smältr ju inga glaciärer på vintern inte heller borde det rinna ut vatten från nederbörden vintertid (vi kan ju åka skidor och skridskor på nederbörden) vilket kanske får golfmotorn att dra på lite extra. Men sen vi börgade reglera våra älvar och vattendrag släpper vi faktiskt ut en väldigt stor mängd kubikkm. vårflod vintertid. Golfen får kanske köra med bromsarna på.
    Arne

    Kommentar av Arne Moberg — augusti 4, 2006 @ 15:34

  2. Arne: Jag tror inte årstiderna tillför något eftersom det rör sig om så korta tidsskalor i förhållande till hur långsamt golfströmmen reagerar. Mängderna som vi släpper ut genom att reglera floder är också försvinnande små i förhållande till de mängder som transporteras i golfströmmen. Det måste förmodligen till ett enormt tillflöde på en mycket kort tid för att något skall hända. En ”långsam” avsmältning av glaciärerna på Grönland spelar kanske ingen roll, men om allt händer på en och samma gång, ja, då kanske vi skulle kunna se någon effekt.

    Kommentar av Daniel — augusti 4, 2006 @ 23:16

  3. Vi får hoppas att du har rätt, men mängden sötvatten som nu vintertid rinner ut i Atlanten dels från Östersjön via Nordsjön dels från de Norska reglerade älvarna och den förmodade växthuseffektn kanske tilsammans bidrar till något ej önskvärt.
    Nått skit håller ju på att hända eller hur? Vad anbelangar Östersjön är det troligt att reglringarna har en effekt, och då av en annan art.
    Om du är interecerad kan du gå in på våran hemsida och ta till dig eller förkasta våran hyppotes.

    ps.
    Du var blixtsnabb att svara, man kunde ju önska att ”våra” myndigheter kom ens i närheten.
    Arne Moberg

    Kommentar av Arne Moberg — augusti 5, 2006 @ 19:31

  4. Arne: Totala mängden sötvattentillförsel till Östersjön är i snitt 15 000 kubikmeter per sekund (med månatliga variationer självklart). Hur stor mängden från de norska floderna är vet jag inte, men det borde antagninsvis ligga åtminstone i samma storleksordning (jag kan ha fel på den punkten). Mängden vatten som kommer med golfströmmen upp i norska kustströmmen uppgår iallafall till någon/några sverdrup, vilket är betydligt mycket mer än vad som tillkommer med floderna i Norden. Så att risken att vattnet härifrån skulle spela någon större roll ser jag som mycket liten. Vad som håller på att hända med golfströmmen vet vi inte… om det överhuvudtaget hänt något. Vi har ju inte märkt något än (de undersökningar som pekar på minskad salthalt har större felmarginaler än vad salthaltsminskningen är).

    Östersjön är en helt annan sak däremot. Regleringarna kan ha haft någon effekt, men det är jag lite dåligt insatt i. Däremot verkar det som om de saltvariationer vi ser idag inte vara något nytt fenomen eller särskilt onaturligt. Det som däremot är problem är ju att vi inte får in syre eftersom de stora inflödena med tungt syresatt saltvatten uteblivit. Men det är en helt annan diskussion än Golfströmmen.

    Kommentar av Daniel — augusti 5, 2006 @ 23:26

  5. Ok. Vi skiter i golfen, det är glädjande att du inte förkastar TEORIN om att en årstidsomfördelning av tillflödena till ö.sjön är av ondo. Saltvattne kan ju inte komma in om vi vintertid sätter ett sötvattenlock vid Nordsjön. Det är kanske den diskutionen som är den intresanta och via vissa åtgärder möjligt att åtgärda. Läste du vad vi srivit på hemsidan

    mvh.
    arne

    Kommentar av Arne Moberg — augusti 6, 2006 @ 16:35

  6. Arne: Jo, jag har snokat omkring på er sida. Jag vågar inte uttala mig om hur, eller om, regleringen av Östersjöns tillrinningsfloder påverkar i någon större omfattning. Det man gjort är i princip att minska på mängden vatten under maxutflödet och ökat under minutflödet… en sorts ”utsmetning” av vattenmassan. Den totala vattenmassan som kommer ut under ett år är dock fortfarande ungefär densamma, men de värsta flodspikarna är reducerade. Vad detta innebär vet ingen riktigt, även om det finns ett flertal olika bud. Jag håller själv på och tittar på det hela som en del i min avhandling. Vad min tes blir kan jag återkomma till vid en senare tidpunkt.

    Kommentar av Daniel — augusti 6, 2006 @ 20:26

  7. Kul!
    Vi borde kanske diskutere under andra formr å andra sidan verkar inte så många andra vara involverade.
    Jag kan berätta för dig att vi fått SMHI att räkna på avdunstningen kontra nederbörden vintrtid en relation som vi redan känner men det har tagit ett halvt år nu innan de fått in alla nödvändiga uppgifter???
    Vad du säger Daniel är helt rätt mängden sötvatten som rinner till Ö.sjön på årsbasis är naturligtvis det samma men hela tillopsflödet är satt ur fas.
    Om tillrinningen fick minska vintertid och avdnstningen blev tillräcligt stor skulle en hälsosam inrinning av syresatt salt vatten ske både till Nordsjön och Östersjön.
    Att fundera på är varför Ystadsregionn sen 50-60 tappar mark och Måkläppen tanför Falsterbo växer sen 50 talet kan man ju grnna på; kan det vare ändrade strömningförhållanden?
    Jag tror att vi har ett alvarligt problem med våran vattenkraft, och det är nog vldigt få som vågar ta tag i det.Det går att åtgärda bara man vill vi har ett antal förslag varav saltlåset är ett.
    Ps ha det trevligt undr EM.
    Arne

    Kommentar av Arne Moberg — augusti 9, 2006 @ 16:28

  8. Arne: Menar du att ytvattnet är för sött? Tittar man på det så verkar ytan inte ha någon tendens att bli varken sötare eller saltare sedan slutet av 1950-talet. De gånger inflöden sker är ju under höst eller tidig vinter (alternativt vår) och då är det främst vädret som bestämmer. Vintertopparna från vattenkraften ligger därmed lite ur fas. Men sedan skall man också komma ihåg att syrebrist inte är något konstigt för Östersjön, det har funnits länge även om det blivit lite sämre under senaste 50 åren. Det finns dock indikationer på att situationen var av samma magnitud under medeltida värmeperioden och då var inte vattenkraften med. Men som sagt, hur stor del den spelar idag vet jag inte. Det är dock sant att flodtillförseln har en viss betydelse för vattenutbytet.

    Kommentar av Daniel — augusti 9, 2006 @ 22:53

  9. Ursäkta om jag utrycker mig luddigt, inte för sött utan möjligtvis för tjockt sött skikt vintertid i Bälten och Nordsjön, men framförallt är vattenståndet för högt vintertid så ingen inrinning kan ske utom vid exremt väder.
    Vad sen en riktig vårflod gör när det gäller omröring eller erution i de djupare delarn av Ö kan man ju bara tänka sig.
    Även vissa fåglar som häckar strandnära och lägger sina ägg något längre upp på land riskerade ej att få sina bon ödelaggda, nu behövs bara den minsta ostvind så dränks äggen, detta gäller tex.skärfläckan.
    Vist är problematiken intresant? och kanske vi är ett av de största miljöbrott på spåren? Även om det är som du säger att samma syrebrist rådde under bronsåldern så var det mycket varmare då än nu, jag är benägen att hålla med dig ingen vattenkraft fanns då, de enda regleringar som fanns då orsakades av bävrar.
    Arne

    Kommentar av Arne Moberg — augusti 11, 2006 @ 15:31

  10. Arne: Ursäkta mitt dröjande svar. Som jag tidigare skrev är det möjligt att vattenkraft kan ha någon effekt på inflödet, även om jag ställer mig frågande till det. OM det har det vet jag faktiskt inte. Problemet med syretillförseln är inte ny och uppkom inte på långa vägar med regleringen av älvarna. På samma sätt är variationer i salthalten inget exceptionellt. En variation uppåt 1 psu inom loppet av ~30 år anses ligga helt inom de naturliga gränserna. Inte heller har man hittat någon statistisk säker trend i vattenståndet som skulle försvåra utbytet. Så om vattenkraft skulle spela någon roll finns det förmodligen andra faktorer som är mer avgörande, sett till litteraturen.

    Kommentar av Daniel — augusti 14, 2006 @ 13:24


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: