Klimatbloggen

Solaktivitet

Att solens variabilitet påverkar klimatet, det vet vi. Uppskattningarna på hur stor del av temperaturökningarna solens andel utgör varierar allt från några få procent till långt över hälften. Det skall tilläggas att ingen ännu tillfredsställande kunnat visa exakt hur solens variabilitet interagerar med vårt klimat här på jorden. Hittills har de flesta kunnat enas om att solens aktivitet går i cykler. Först och främst finns Gleisbergcykeln, vilket är en 80-90 år lång period med varierande solaktivitet. Superponerad på detta finns en cykel mellan 9-12 år med varierande antal solfläckar. Minskar antalet solfläckar minskar också temperaturen på jorden. Det finns tre mycket tydliga exempel på detta; Spörer- (ca 1415-1530), Maunder- (ca 1645-1715) och Daltonminimat (ca 1800-1825). Alla dessa tre inföll under den så kallade lilla istiden, vilken avslutades under 1800-talets andra hälft. Det finns kopplingar mellan längden på solfläckscykeln och temperaturpåverkan på jorden. Kortare cykler tenderar att ge större bidrag till ökade temperaturer.

Noteringar av antalet solfläckar påbörjades under 1600-talet i samband med att teleskopet uppfanns. Under 1900-talet har antalet solfläckar ökat och ligger nu på en historisk hög nivå (toppen nåddes i mitten av 1900-talet). Det betyder däremot inte att man automatiskt kan avfärda delar av den globala uppvärmningen som ett led i ökad solaktivitet. IPCC klassificerar kännedomen kring solens påverkan som ”mycket låg”.

Lästips: Artikel från F&F 2002.

Toni-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: