Klimatbloggen

Vad är klimat?

Vad styr klimat och vad är skillnaden på väder och klimat?
Denna till synes enkla fråga har ett mycket invecklat svar. Klimatet och vädret på jorden styrs i grund och botten av solinstrålningen, som värmer upp atmosfärerna och oceanerna. Energitillskottet är inte jämnt fördelat över hela jordklotet vilket gör att atmosfären och haven sätts i rörelse för att utjämna olikheterna. Dessa rörelser skapar luft- och havsströmmar, som yttar sig som exempelvis högtryck i atmosfären och golfströmmen i havet. Om vi betraktar dessa rörelser under korta tidsperioder (dagar, veckor, månader och år) ser vi det som normalt betecknas som väder. Väder är mycket föränderligt. Från en dag till en annan kan vädret förändras kraftigt. Under vår och höst är det inte helt ovanligt med omslag från varmt till kallt på bara ett dygn. På dessa korta tidsskalor går det inte att prata om klimat eller klimatförändringar. En klimatförändring sker inte över natten.

Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period. Att studera klimat och upptäcka klimatförändringar kräver alltså längre perspektiv än år, helst bör man studera meteorologin under dekader, sekel eller till och med årtusenden. Gränsen är dock flytande och det är inte uppenbart vart brytpunkten mellan klimat och väder går. Vissa fenomen kan trots korta tidsskalor betecknas som klimat istället för väder. El Niño är ett bra exempel på detta. På den globala skalan kan El Niño ha stor effekt, vilket yttrar sig i klimatet, samtidigt påverkar det vädret regionalt.

Det är populärt att dra slutsatser om klimatförändringar utifrån enskilda år då vädret vart något utöver det vanliga, till exempel ett kallt eller varmt år. Ibland dras även sådana slutsatser utefter spektakulära väderhändelser, som stormen Gudrun. Sådana slutsater går inte att göra. Enskilda år och väderhändelser avgör inte om det skett en klimatförändring. Precis som det beskrivs ovan måste man studera en längre tids meteorologi i en region eller globalt för att dra slutsatser. I globala sammanhang brukar medelvärdet av meteorologin under perioden 1961 till 1990 klassificeras som normalt klimat. Om det uppstår en klimattrend, det vill säga att antalet extremår blir fler och fler ju längre tiden går, kan man misstänka att en klimatförändring sker. Ett sådant fall har inträffat under de sista 15 åren av 1900-talet då den globala temperaturen nästan varje år höll sig över normalperiodens globala temperatur. Om klimattrenden avstannar har en ny klimatregim etablerats, men det går oftast inte att konstatera förren långt efter det att den nya regimen inträtt.

Naturlig eller antropogen påverkan?
Klimatförändringar är inte något ovanligt, precis som en förändring i väderleken inte är det. Jorden är ett dynamiskt system och klimatet förändras konstant. Det är inte samma klimat nu som det var för 1000 år sedan och det var inte samma klimat då som för 2000 år sedan. Förutom att solinstrålningen ändras sker förändringar i den storskaliga atmosfärscirkulationen samt havsströmmar. Jordens albedo förändras då molnmönstern förändras och istider kommer och går. En naturlig variation av olika typer av växthusgaser sker också, vilket ger upphov till växthuseffekten. Vulkanutbrott bidrar stort till klimatet eftersom de vid utbrott pumpar in både växthusgaser och stoftpartiklar i atmosfären. Båda dessa påverkar klimatet på olika sätt. Växthusgaser hjälper till att förstärka växthuseffekten medan stoftpartiklar hjälper till att kyla ner jordklotet. Människan påverkar också klimatet då vi, precis som vulkaner, släpper ut växthusgaser och stoftpartiklar. Därför brukar klimatförändringar delas upp i två olika sorter; naturlig och antropogen påverkan. De naturliga klimatförändringarna är dem som inträffar oavsett om människan finns eller inte och är sådana variationer som pågått ända sedan jorden bildades. Det diskuteras mycket bland forskare hur stort bidrag människan har till de globala klimatförändringarna. Vissa anser att den antropogena påverkan är större än de naturliga variationerna och andra anser att den naturliga variationen är större än den mänskliga påverkan. Exakt hur förhållandet är är vet vi inte och ingen varken vill, vågar eller kan gissa, men man kan ändå konstatera att det med allra största sannolikhet är en mixtur av dem båda där den antropogena delen till största sannolikhet är dominerande. Klart står däremot att den globala lufttemperaturen ökat med 0,6 grader under det senaste seklet. Beroende på vilken tidsskala man betraktar är denna ökning både stor och liten.

Toni-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: