Klimatbloggen

november 22, 2007

Notis: Uppdatering av vinterprognos 2008

Postat i: Notiser,Prognoser,Väder — by Daniel @ 11:21

Två vinterprognoser har nu uppdateras. Den första (obs: länk till aktuell säsongprognos, ej permanent vinter) kommer ifrån danska DMI, som utlovar något varmare än normala vintertemperatur. I snitt för december till februari ligger temperaturavvikelsen på 0,5-1 grader över det normala relativt normalperioden 1981-2005. Jämfört med förra vintern 2007 är det alltså betydligt kallare. Dock är det stor variation i modellensamblen som används, varför överraskningar kan inträffa.

Den uppdaterade prognosen från brittiska MetOffice visar på 60-70% sannolikhet för varmare än normal vinter i Sverige. I vissa områden är sannolikheten högre. NAO verkar enligt prognos ligga i en neutral fas i vinter, men då La Niña är etablerat i Stilla Havet kan det ge långväga kopplingar och främja en positiv NAO under senare delen av vintern (och det betyder mildväder), samtidigt ökar också chanserna för köldböljor i början av vintern. Även om en sådan koppling är existerande är den ganska svag. För nederbörd är chanserna varken högre eller lägre för mer eller mindre nederbörd.

Den intresserade kan också följa med i snödjup och isläget hos SMHI.

Uppdatering 28/11: För skojs skull beräknade jag trolig maximal isutbredning för den kommande vintern enligt min egen artikel. Data baseras på medelvintertemperaturen över Östersjön 1981-2005 samt DMIs prognos som uppskattar temperaturen avvika 0,5-1 grad för Östersjön. Isåfall kommer isen att breda ut sig någonstans mellan 120 000 till 148 000 kvadratkilometer. En normal vinter överstiger 139 000 kvadratkilometer, och förra vintern hade en maximal isutbredning på 134 000 kvadratkilometer. Korrelationen mellan använd ekvation och mätdata är stark på 0,81 (där 1 är max och 0 är minst). Skall bli intressant att se om slutvärdet i vår kommer hamna någonstans där i krokarna.

oktober 4, 2007

Notis: Vintern i antågande

Postat i: Notiser,Prognoser — by Daniel @ 8:16

Den kommande vintern (2007/08) är snart här. Dags att fundera på hur den kommer att bli. Brittiska MetOffices vinterprognos indikerar att den kommande vintern inte blir lika mild som förra vintern, men att chanserna är något mer än inte att temperaturen överstiger det normala. Den nordatlantiska oscillationen (NAO) förutspås vara i ett neutralt läge under vintern, samtidigt som La Niña förstärks ytterligare i Stilla Havet. En sådan kombination gör att chansen för normala temperaturer ökar under första delen av vintern, men att mildare än normala temperaturer kan inträffa under den senare delen. Nederbördsmässigt finns det ännu inga signaler om åt vilket håll det kommer bära. Räkna än så länge med relativt normala nivåer.

september 10, 2007

Notis: La Niña på väg

Postat i: Havet,Notiser,Prognoser — by Daniel @ 11:20

NOAA rapporterar att ett förstadie till La Niña nu råder i Stilla Havet, och att det inom ett par månader förmodligen kommer uppstå en fullständig La Niña. En sådan händelse uppträder någong gång var tredje till femte år och definieras av att ytvattentemperaturerna över tre månader varit 0,5 grader Celcius under det normala i ekvatorregionen utanför Sydamerikas kust. Precis som El Niño påverkar La Niña också väder runt om i världen, främst i regionerna runt Stilla Havet – både torka och ökad nederbörd, men också en potentiellt mer intensiv orkansäsong.

Följ utvecklingen via NOAAs Climate Prediction Center.

augusti 28, 2007

Snabbt om stormar

Både TV4 och E24 har idag rapporterat om Swiss Res bedömning om höjda premier i försäkringar som ett led i fler våldsamma vinterstormar i framtiden. Bilden man får är ganska dyster för framtiden. Men, var står vi med dagens kunskap? Återigen skall vi ta upp BACC-rapporten och vad de kommer fram till (såg att en kommentator redan uppmärksammat den på E24). Först och främst finns det ingen långtgående trend i stormigheten i vår region över de senaste århundradet, även om en viss tendens finns för smått ökad vind på vissa håll sedan 1980-talet. Dock ger det ingen enhetlig bild över området. SMHI har också en liten sammanfattning av vinddata från Sverige från 1881 och framåt. För framtiden är det lite mer troligt än inte att vindstyrkorna kan komma att öka, även om osäkerheten i det är mycket stort på grund av starkt olika modellresultat. Slutsatsen därifrån är alltså att det inte finns någon klar signal för den framtida vindsituationen i Östersjöregionen. Det är vad vi vet idag.

juni 19, 2007

Första brittiska orkanprognosen

Postat i: Atmosfären,Modeller,Prognoser — by Daniel @ 17:45

Den brittiska vädertjänste, Metoffice, har idag annonserat en ny prognos för den atlantiska orkansäsongen. Det som är speciellt med denna är att den fullt ut utnyttjar en dynamisk modell för ändamålet och mindre statistiska samband. Britterna själva säger att deras metod är den bästa, bland annat därför att den under teståren 2005 och 2006 gett bättre resultat än andra metoder, men det är väl ganska självklart att man anser om sin egen produkt (själv lägger jag inte värdering i det).

Metoffice:s prognos ger något annorlunda intryck än de redan publicerade från andra källor. Istället för att ge över normal orkanaktivitet denna sommar och höst tipsar britterna om att aktiviteten istället kommer vara normal eller lägre än normal. Med 70% sannolikhet kommer antalet tropiska stormar från juli till och med november att vara mellan 7 till 13. Mest sannolika antal stormar uppges till 10. Medelvärdet mellan 1990 till 2005 är 12,4 tropiska stormar per säsong. Skälet till britternas något lägre uppskattning sägs vara en förväntad avkylning av ytvattentemperaturerna under säsongen.

Prognosen sträcker sig för juli till november, och en månad av orkansäsongen (juni) exkluderas därför. Dessutom har det redan bildats och försvunnit två stormar; Andrea (som var subtropisk) och Barry.

Återigen bör man fundera lite på vilka mekanismer som driver bildningen av tropiska stormar och hur årets säsong kommer att bli satt i ett historiskt kontext.

maj 27, 2007

Orkansäsongen närmar sig

Postat i: Atmosfären,Havet,Prognoser — by Daniel @ 9:18

Den första juni startar officiellt den atlantiska orkansäsongen och pågår därefter till sista november. Säsongen tjuvstartade lite i och med stormen Andrea, som dök upp den nionde maj (vilket i sig inte ger någon indikation för kommande säsong). Andrea var kortlivad och utvecklades aldrig vidare till någon orkan. Prognoserna för den kommande säsongen har duggat tätt och alla verkar peka på över normal aktivitet detta år. Följande lyder prognoserna från tre amerikanska tydare:

  • NOAA: 13-17 namngivna stormar varav 7-10 orkaner varav 3-5 stora orkaner (kategori 3 eller högre)
  • Colorado State University: 17 namngivna stormar varav 9 orkaner varav fem stora orkaner.
  • University of central Florida har gjort en sammanställning över vilka counties, som har stor risk att drabbas av orkanvindar. Många fler counties än normalt riskerar att drabbas av orkanvindar under årets säsong.

Årets säsong liknar i övrigt mycket den revision som skedde mitt under pågående säsong förra året. Den höll dock inte eftersom El Niño trädde in och avbröt orkansäsongen i förtid. Någon sådan risk ser inte ut att föreligga iår. Istället föreligger risk för utveckling av La Niña, vilket om den utvecklas, kan riskera att väsentligt intensifiera orkansäsongen.

maj 22, 2007

Dansk sommarprognos

Postat i: Prognoser,Regionalt,Temperaturer — by Daniel @ 16:12

Den danska vädertjänsten, DMI, har presenterat sin sommarprognos för juni till och med augusti. Enligt deras utsago kommer sommaren vara lite varmare än normalt. För Danmarks del kommer temperaturen vara 0,5-1 grad varmare än normalt medan den för Sydsveriges del kommer vara mellan 0-0,5 grader varmare än normalt. Normalt i detta avseende är perioden 1987-2001. Förra året blev den danska sommaren 2,1 grader varmare än normalt, men direkt jämförbart med årets prognos är det inte då förra årets sommar istället jämförs med normalperioden 1961-1990. För Sverige var förra årets sommar också mycket varm, men endast rekordvarm i de absolut sydligaste delarna av landet samt Öland.

Den brittiska vädertjänsten, MetOffice, har tidigare släppt sin sommarprognos, vilken också pekar på en varmare än normal sommar. För Storbritannien och stora delar av Västeuropa är chansen 70% för varmare än normalt, jämfört med normalperioden 1971-2000 (det gäller att hålla tungan rätt i mun med alla dessa olika definierade normalperioder). I det Förenade kungadömet är risken för ovanligt varm sommar, likt den förra året, uppskattad till 12,5%. Inga direkta signifikanta utslag kan ses för kommande nederbörd ännu. Chansen är alltså lika att det blir torrare, som blötare än normalt (även om det finns en mycket svag tendens till en smått torrare sommar iår).

Snart vet vi… sommaren, som den är fast definierad, är bara 10 dagar bort. 

maj 3, 2007

Orkaner dammas av

Postat i: Atmosfären,Havet,Modeller,Prognoser — by Daniel @ 20:28

Det är mycket damm på orkanfronten. Inte nog med att det är dags för en ny säsong från och med den 1:a juni, lite ny spännande orkanlitteratur har i dagarna också hittat ut i tidskrifterna (iallafall till Geophysical Research Letters). Det har bollats mycket fram och tillbaka om det är ytvattentemperaturer, atlantic multidecadal oscillation, aerosoler, vindstresser, ENSO eller något annat som i stort driver orkaner – speciellt de perioder med många eller färre orkaner. Nu kan vi lägga till lite extra till den högen.

I mitten av april kom det en artikel om hur vindens shear kan komma att utvecklas i framtiden. Det har föreslagits att om denna parameter ökar (minskar) blir orkansäsongen lindrigare (svårare). Författarna fann stöd för denna hypotes i en rad modellkörningar, där nästan alla modeller svarade entydigt med att öka vindens shear under en uppvärmande värld. Den största anledningen är att walkercirkulationen i Stilla Havet under dessa förhållande avtar. En liknande händelse inträffade så sent som orkansäsongen 2006, som ”snöpligt” avslutades då El Niño växte sig starkare utanför Sydamerikas kust. Författarna föreslår alltså att framförallt Atlanten och östra Stilla Havet inte kommer få särskilt mycket ökad orkanaktivitet fram till 2100, men att det finns andra områden som kan få det (exempelvis indiska oceanen). De understryker att vi vet ganska lite om hur shear påverkar orkaner, och att vi bara på ett generellt plan har förståelse för denna process. Därför är detta ett område som bör studeras närmre. Osäkerheter finns alltså och det är inte uteslutet att modellerna är för dåliga på dessa beskrivningar, men eftersom de är state-of-the-art-modeller, som använts till bland annat IPCCs sammanställningar, får vi anta dem vara relativt okej fram till vi kan förbättra dem - och där hjälper detta pappret till.

Författarna får också ökat stöd i en helt ny artikel, som utforskar hur orkaners maximala intensitet och Sahels klimat hänger ihop. Denna författaren argumenterar att ytvattentemperaturen i Atlanten, vilket är en älskling för många orkanforskare, faktiskt är ganska dålig korrelerad med orkanintensiteter i förhållande till andra parametrar – faktiskt inte statistiskt korrelerad alls. Istället finner författaren att bland annat nederbörden i Sahelregionen är nära relaterad till orkanaktiviteten i Atlanten. Starka orkaner (kategori 3-5) blir vanligare de år som Sahel har mer än normal nederbörd, och färre när det omvända sker. Genom att kombinera relativt fuktighet och vindshear till ett index, SEI, går det att få fram en bra korrelation med orkaners maximala intensitet (korrelation på 0,85) och att det kan vara denna mekanism som driver långtidstrenden. Att författaren inte finner någon statistisk korrelation mellan orkanernas maximala intensitet och ytvattentemperaturer skrev jag ovan, däremot är atlantic multidecadal oscillation (amo) korrelerad, även om det är lägre (ca 0,46). Trenderna i ytvattentemperatur och amo är högre än intensitetökningen, vilken snarare avspeglar SEI. Det betyder dock inte att man kan avstyrka vattentemperaturer och amo som drivande faktorer, istället kanske de är en del av SEI och att de därmed skulle kunna påverka intensiteten indirekt – det säger ju inte data något om. Generellt kan man i vart fall säga att mer (mindre) nederbörd i Sahel ger starkare (svagare) orkaner i Atlanten. Så skedde exempelvis under 1980-talet då intensiteten minskade samtidigt som Sahel upplevde torrare förhållanden och ökad vindshear och det idag istället är blötare, mindre vindshear och högre maximal intensitet. Intressant att tänka på.

Dessutom fortsätter diskussionen om huruvida tillgängliga dataserier över orkaner i framförallt Atlanten är tillräckligt tillförlitliga lång tid tillbaka. Christopher Landsea skriver om det i senaste numret av EOS (AGUs medlemstidning), vilket kan vara värt att läsa (via Prometheus).

april 12, 2007

Notis: En första sommarprognos

Postat i: Notiser,Prognoser — by Daniel @ 14:26

Den brittiska vädertjänsten MetOffice har i dagarna redogjort för sitt utkast till en sommarprognos. Prognosen gäller för Västeuropa och pekar åt en varmare än normal (referensperiod 1971-2000) sommar (70% sannolikhet). En exceptionellt varm sommar likt 2003 och 2006 inträffar med 12,5% sannolikhet (värdet gäller för Storbritannien och inte Västeuropa som helhet, även om deras och vårt sommarväder är relativt välkorrelerat). För nederbörd finns ännu inga tendenser till överdrivet torr eller blöt sommar.

Prognosen finns att läsa här.

januari 9, 2007

ENSO och NAO i harmoni?

Postat i: Atmosfären,Modeller,Prognoser,Regionalt — by Daniel @ 20:13

Från år till år manifesteras i Stilla Havet utanför Sydamerika ett fenomen med högre ytvattentemperaturer. Ett sådant fenomen började byggas upp under slutet av 2006, och fortsätter så även nu. Fenomenet är såklart El Niño, vilket är en del av ENSO (El Niño Southern Oscillation). Det har länge vart förstått att fenomenet har störst betydelse för klimatutvecklingen i Nord- och Sydamerika samt delar av Stilla Havet och Australien. Om ENSO, framförallt El Niño, har betydelse för det Europeiska klimatet har dock vart omdiskuterat. För vår del är det intressant att veta om ENSO kan påverka hög- och lågtrycken över Nordatlanten, i det vi kallar för NAO (Nordatlantiska Oscillationen). Om NAO kommer i en positiv fas, vilket betyder att högtrycket över Azorerna och lågtrycket över Island är starkare än vanligt, får vi in mer västliga vindar i vårt område, vilket på vintern leder till milda och regnigt väder. En negativ fas av NAO, då istället hög- och lågtrycken är försvagade, ger istället kalla och torra vintrar i Nordeuropa.

I Geophysical Research Letters publicerades det i december en artikel, som åter behandlar ämnet om en fjärrkoppling mellan ENSO och NAO. Är det så att El Niño påverkar NAO? Om det påverkar, ger det utslag som ett positivt eller negativt NAO? Hur starkt är sambandet? Tidigare studier har föreslagit en viss koppling mellan ENSO och NAO, men den har inte vart stark. Kan man styrka eller avstyrka en koppling mellan de båda fenomenen skulle det underlätta för dem vid alla vädertjänster, som sitter och knåpar ihop säsongsprognoser. Speciellt vinterprognoserna är känsliga för NAOs utveckling.

Artikelförfattarna har undersökt 20 El Niño, vilka inträffat mellan 1878 och 1998. Av dessa är 14 moderata El Niño och resten starka El Niño. Författarna finner, inte helt överraskande, att förhållandet mellan ENSO och NAO är olinjärt. Vid moderata El Niño, det vill säga en sådan som är just nu, kan man finna en uppbyggnad av lågtryck i Nordatlanten och en tendens för NAO att hamna i en negativ fas. Även om kopplingen inte är dunderstark är den iallafall närvarande och robust enligt författarna. Vid starka El Niño tenderar istället ett högtryck byggas upp över Nordatlanten.

Om förhållandet kommer hålla i sig även i framtiden är dock svårt att säga. Det är inte kartlagt om fjärrkopplingen är stationär över tiden, och vi vet också att NAOs påverkan ej är stationär strikt talat. Men med rådande regimer kan man förvänta sig att en moderat El Niño i många fall ger utslag i form av negativ NAO, det vill säga kalla och torra vintrar, i Nordeuropa. Om så kommer ske senare i vinter (vi är snart halvvägs genom den) får vi se.

januari 4, 2007

Notis: Sista uppdateringen av vinterprognosen

Postat i: Notiser,Prognoser,Regionalt,Väder — by Daniel @ 17:25

Drygt en tredjedel av vintern 2007 har nu passerat och hittills har det vart milt i vårt land. Brittiska MetOffice släppte tidigare i vinter en uppdaterad prognos, som visade på lika chanser för kallare och mildare vinter än normalt för Sverige. Undantag var sydöstra delen av landet där chansen var högre för mildare än normal vinter. Hittills har vintern vart mildare än normalt i hela landet. Idag uppdaterade MetOffice sin vinterprognos en sista gång. Även om uppdateringen enbart gäller de brittiska öarna kan de vara intressant för oss. Vårt väder är i ganska hög utsträckning korrellerat med det brittiska, åtminstone i framförallt Götaland och större delen av Svealand. MetOffice håller kvar att vintern för de brittiska öarna kan sluta som nära  normal eller varmare än normalt jämfört med referensperioden 1971-2000. De hänvisar också att kallare förhållanden kan komma senare under vintersäsongen (slutet av januari och februari) med kyla och snö. De har tidigare nämnt att El Niño-år, vilket 2007 är, kan föra med sig kalluft över Nordeuropa, speciellt i Skandinavien, under den senare delen av vintersäsongen. Det är detta som är brasklappen i sammanhanget.

Vad gäller nederbörd är det tidigare förutspått lika stor chans för normalt med nederbörd som för mer än normalt med nederbörd. Hittills har dock nederbörden vart mer än normalt. Hur nederbörden kommer att fördelas i form av regn respektive snö går inte att säga.

december 1, 2006

Dags för vinter – först en höstsummering

Postat i: Atmosfären,Prognoser,Regionalt,Temperaturer,Väder — by Daniel @ 18:14

Idag, den 1:a december, inleds vintersäsongen (december till och med februari) 2007. Vi börjar säsongen med ganska milda temperaturer för årstiden. Tydligen var det varmaste 1:a decembernatten sedan 1953 runt om i Sverige, enligt SMHI. Göteborg slog även rekordet med 0,1 grader. Vad gäller hösten i övrigt har lågtrycksbanorna legat förmånligt för mildluften, som lätt har tagit sig upp över Nordeuropa (vi hade dock en ganska kylig start i november med 5-10 grader under det normala för stora delar av landet), vilket också innebar ökad nederbörd. Hösten blev därför den varmaste sedan pålitliga mätningar började 1860, iallafall i Götaland (också enligt SMHI). I Stockholm är antingen denna hösten, eller hösten 2000 den varmaste (den sammanställningen verkar ännu inte vara klar). För Norrlands del var dock hösten 2000 den varmaste.

Korsar vi sundet till våra syskon i Danmark finner vi att även där var hösten rekordvarm (inte så konstigt eftersom vindarna upp till oss passerar över Danmark). I Köpenhamn rapporteras det om den varmaste hösten sedan 1768, då mätningarna startade. Och det handlar inte om tiondelars grader, istället handlar det om 1,2 grader mer än den näst varmaste hösten, vilken inträffade 1938.

November var som bekant en underlig månad, inte bara för oss i Sverige, utan även för Danmark – och Grönland. Hos oss (och i Danmark) inleddes månaden med mycket under det normala temperaturer för att sedan övergå till över normala temperaturer. För Grönlands del brukar det ofta förhålla sig tvärtom med temperaturerna. I Nuuk på Grönland inleddes november månad med mycket över normala temperaturer, för att sedan övergå till under normala temperaturer. Detta rapporterar DMI. För övriga områden i Grönland var situationen liknande eller mer normal. Vissa avvikelser från detta förekom dock. För fler stationer kan man bege sig till arkivet hos DMI.

Avslutningen av november betyder att orkansäsongen i Atlanten officiellt är slut (säsongen 2005 avslutades dock inte förren i januari 2006 då Zeta slutligen gav upp). Årets säsong, som var prognosticerad för att med stor sannolikhet bli mer aktiv än normalt slutade på nära normal. För att vara petig var den lite under normalt aktiv (9 stormar uppkom varav 5 orkaner och 2 övergick till ‘major hurricane’. En normal säsong bjuder på 11 stormar varav 6 orkaner och 2 ‘major hurricanes’). En oväntad och snabb uppkomst av El Niño gjorde att vindmönstren över Atlanten förändrades och kraftigt reducerade chansen för nya orkaner att bildas. Mer om detta finns att läsa hos amerikanska NOAA. I samband med detta kan jag för den intresserade meddela att WMO (World Meteorological Organization, ett FN-organ) antagit ett ‘concensus statement’ angående tropiska cykloner. Mer att läsa om det finns via Prometheus.

Så, då är det kanske dags att blicka framåt mot den kommande vintern. Vad har den att erbjuda? Från brittiska MetOffice har vi tidigare fått reda på att vintern 2007 har något större sannolikhet att bli varmare än normalt. En uppdatering av prognosen väntas tisdagen den 5:e december. Samtidigt har danska DMI presenterat sin vinterprognos. Den visar att vintern i hela Nordeuropa kommer att bli mildare än normalt (referensperiod 1987-2001). DMIs prognos bygger på såväl dynamiska som på statistiska modeller, och båda modellerna visar en mild kommande vinter. Trots detta kanske den snöälskande personen inte behöver deppa ihop. Enligt DMI är det varmare än normalt i haven utanför Danmark, vilket ger högre avdunstning och högre luftfuktighet, vilket kan ge goda chanser för snö (eller regn om man har otur – nederbörd blir det iallafall).

november 8, 2006

Notis: Uppdaterad vinterprognos

Postat i: Notiser,Prognoser,Regionalt — by Daniel @ 20:40

MetOffice har nu uppdaterat sin vinterprognos inför kommande vinter (vintern 2007). Utvecklingen av de nordatlantiska ytvattentemperaturerna samt den nybildade El Niño gör att prognosen fortfarande är skakig. En viss förändring har dock skett sedan sist. För centrala och norra Sverige råder fortfarande lika stor chans för kallare och varmare vinter än normalt, medan det för södra delen av landet och i de absolut nordligaste delarna är lite mer chans för mildare än normalt vinter. Nästa uppdatering sker den 1:a december.

oktober 3, 2006

Tre nyheter om vind, septembervärme och vågor

Lite tidspressad skall jag ändå försöka ge några upplysningar över tre av senaste tidens händelser som fångat mina ögon.

Vi börjar med en ny vindrapport från SMHI. Jag har inte läst den men enligt texten på SMHIs hemsida redovisar rapporten att vindarna minskat med 3% i Sverige under perioden 1991-2004 jämfört med perioden 1961-1990 (den mest spridda och använda normalperioden). Under januari till mars i samma period har däremot vindarna generellt ökat. Det är lite intressant om man jämför med slutsatserna från BACC. Där fann man att man inte kunde se någon tendens alls för vindarnas utveckling, vare sig tidigare eller i framtidsscenarier. Dock skall man komma ihåg att BACC har med vindstationer för hela Östersjöområdet, medan SMHI (tror jag) endast använder sig av svenska stationer. Där emellan kan det finnas en skillnad. Samtidigt är vindanalysen i BACC för en längre period jämfört med 14 år i SMHIs rapport. En kort reflektion över framtidens vindar i samband med detta. Enligt klimatmodeller, som används i BACC, finns det en viss tendens att vindarna skall öka då temperaturen ökar i östersjöområdet, även om den signalen är klart för diffus för att egentligen konstatera med säkerhet. Vi vet också att vi fått lite varmare de senaste årtiondena hos oss vilket i så fall skulle ha synts i vindutvecklingen, men några sådana tendenser verkar alltså inte synas. Scenarierna är dock inte helt jämförbara och det återstår en del arbete med att utreda hur vindarna kommer förändras i framtiden. Än så länge kan vi nöja oss med att väldigt små förändringar skett och att några tendenser på längre sikt inte är urskönjbara ännu.

September, som ni nog har hört och läst, slog värmerekord (de exakta värdena är i skrivandes stund ännu inte klara, men det verkar som både septembervärmen från 1999 och 1949 kommer att slås). Göteborg är den station som slog sitt rekord med största marginal; ca 0,8 grader över rekordet från 1999. Även andra länder fick rekordvärme varav Storbritannien är ett av dem. Den 29:e september låg septembermedlet 3,1 grader över normaltemperaturen för september. Det är 0,7 grader varmare än tidigare rekordet. Vad de slutgiltliga siffrorna för Sveriges och Storbritanniens del slutar på får vi reda på senare i veckan när dessa publiceras av respektive lands vädertjänst. Danmark, som ändå ligger direkt i anslutning till Sverige, slog inte rekord för september. Det var tätt på och istället blir nu årets september på delad förstaplats med 1999. Återstår att se om kylan i norr kan besegra de stabila vädersystemen i söder och därmed sprida lite mer höstlikt väder i vårt avlånga land. Snön har ju redan börjat falla längst i norr.

Något mer storskaligt är den nya artikel (endast läst pressmeddelandet ännu) som visar hur en storm i Alaska fick ett isberg i Antarktis att brytas sönder. Ovädret gav upphov till vågor, som begav sig rakt söderut. Under sex dagar färdades de genom hela Stilla Havet för att sedan gunga ett isberg, som gått på grund, så att det sprack upp i flera bitar. Det får lite av karaktären från myten om en fjäril på Röda torget ger upphov till en storm i Kina med skillnaden att stormen och isberget är sant (om vi antar ‘bevisningen’ i artikeln är det). Tillvägagångssättet, som vågorna bröt sönder isberget, är ganska enkelt. Eftersom isberget gått på grund kunde de små vågorna lyfta upp isberget från grundet, för att direkt efter vågen passerat, släppa ner isberget rakt på grundet igen. Krafterna blir ganska stora och om detta upprepas flera gånger kan även små rörelser få stora saker att krossas. Detta ger lite annat perspektiv på hur stormar kring vår jord kan hjälpa till att bryta ner isberg i polarområden (eller ge upphov till andra möjliga tänkbara effekter på relativt stormen avlägsna platser). Frågan återstår hur vanligt detta fenomen är och om det kan komma att öka ifall antalet stormar skulle bli fler i framtiden. Pressmeddelandet avslutas med att nästa steg i projektet är att undersöka hur vågorna från tsunamin annandagen 2004 påverkade isberget.

Uppdatering 4/10: Från Metoffice finns nu tillgängliga septembervärden för de olika delarna av Storbritannien.

september 27, 2006

Prognos för vintern 2006/07

Postat i: Modeller,Prognoser,Regionalt,Väder — by Daniel @ 20:57

För lite drygt en månad sedan skrev jag om brittiska MetOffices preliminära vinterprognos, som visade på normal eller mildare än normal vinter. Sedan dess har britterna nu publicerat den fullständiga rapporten för Europa och de brittiska öarna.

Den nya prognosen filar ner den förra prognosen en aning. I större delen av Europa förväntas normala vintertemperaturer, det vill säga lika stor sannolikhet att vintern blir kallare än normalt som varmare än normalt. I norra Skandinavien till Svalbard och sydösteuropa ökar dock chansen för varmare än normal vinter. Endast öster om Island ger prognosen något högre sannolikhet för kallare än normal vinter. För nederbörd är risken större än normalt för mer nederbörd i ett band från norra Spanien, Frankrike bort till Centraleuropa, likaså i Ishavet. Sverige, Finland och Danmark verkar dock vara prognosticerad för en normal vinter med hänsyn till nederbörd. Norge, Färöarna, Island och Grönland kan möjligen förvänta sig lite torrare vinter än normalt. För de brittiska öarna finns det signaler att vintern blir kallare än normalt under den senare delen av säsongen.

MetOffice noterar också följande:

The current forecast has moved away from our early signal for a mild winter, and there are signs that the trend towards a colder winter outlook may continue as emerging signals become established. Further developments in the situation are therefore expected, as evolution of ocean temperatures in the North Atlantic takes place.

Titta in lite då och då på MetOffices vinterprognos för att få de senaste uppdateringarna i takt med att vintern kommer närmre och mer data samlas in.

Nästa sida »

Toni-temat Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.