Klimatbloggen

augusti 28, 2007

Snabbt om stormar

Både TV4 och E24 har idag rapporterat om Swiss Res bedömning om höjda premier i försäkringar som ett led i fler våldsamma vinterstormar i framtiden. Bilden man får är ganska dyster för framtiden. Men, var står vi med dagens kunskap? Återigen skall vi ta upp BACC-rapporten och vad de kommer fram till (såg att en kommentator redan uppmärksammat den på E24). Först och främst finns det ingen långtgående trend i stormigheten i vår region över de senaste århundradet, även om en viss tendens finns för smått ökad vind på vissa håll sedan 1980-talet. Dock ger det ingen enhetlig bild över området. SMHI har också en liten sammanfattning av vinddata från Sverige från 1881 och framåt. För framtiden är det lite mer troligt än inte att vindstyrkorna kan komma att öka, även om osäkerheten i det är mycket stort på grund av starkt olika modellresultat. Slutsatsen därifrån är alltså att det inte finns någon klar signal för den framtida vindsituationen i Östersjöregionen. Det är vad vi vet idag.

augusti 22, 2007

Regn igår, idag och imorgon

Filed under: Atmosfären,Östersjön,Modeller,Regionalt,Väder,Växthusgaser — by Daniel @ 22:49

Ytterligare en sommar är snart slut. De flesta kommer nog minnas sommaren 2007 som ganska kall och regnig, alltså ganska dålig för de flesta. Men kall var den egentligen inte, den var faktiskt ganska normal. Juni var något över normal, juli var normal eller under det normala och augusti ser ut att sluta på över normal temperatur. Vi var ju faktiskt bortskämda under förra årets sommar med höga temperaturer (längre än så brukar vi inte komma ihåg vädret om det inte är extremt). Regnigt var det däremot iår, framförallt i juli. Det regnade mer än normalt i södra och norra Sverige, men under normala mängder kom i mellersta Sverige. I samband med att regnet vräkte ner publicerades också en artikel  i Nature, som fick stort genomslag i media. Artikelförfattarna föreslog en viss koppling mellan ökad nederbörd och stigande temperaturer. Deras resultat indikerade att den mänskliga faktorn bakom ökad global och årlig nederbörd låg på 50-85% med en säkerhet på 5-95% under perioden 1925-1999 mellan latituderna 40S och 70N (på låga latituder på norra hemisfären var dock trenden negativ). Genom att köra 4-10 klimatmodeller med olika drivning (endast antropogen drivning, endast naturlig drivning samt en kombination av båda) fick man för varje latitud ett spann av modellerad förändring i nederbörd. Den observerade trenden befann sig i de flesta fall inom spannet. Varje enskild modell återgav dock inte trenderna korrekt över alla latituder, men genom att göra ett medelvärde med skalning av modellkörningarna kunde man få något som kunde se ut att vara okej (det är en teknik som används ofta i dessa sammanhang). Bästa korrellation mellan observationer och modellresultat erhölls då både antropogen och naturlig drivning togs med, vilket inte borde vara någon världsomskakande nyhet. De modellerade trenderna var dock alltid mindre än den observerade. Att nederbörden generellt ökar (på vissa ställen minskar den) om temperaturen ökar borde vara tämligen troligt redan från början. Det är också något som en artikelScience slog fast redan två veckor tidigare. Och om temperaturen ökar på grund av bland annat antropogena effekter så bör det vara mycket troligt att nederbördsmönstret påverkas något globalt. Regn är också den parameter som förmodligen är viktigast för framtida anpassning av samhället, eftersom vi har lättare att klara temperaturförändringar än rubbningar av tillgång till vatten alternativt kraftiga översvämningar.

I vart fall fick artikel i Nature, inte helt oväntat, de flesta medier att gå helt i taket och dra pralleller till årets regnrika sommar och hävda att morgondagen redan var kommen… precis som de gjorde förra sommaren med den tryckande värmen och brist på regn. Nå, fint så, det får stå för dem (de måste ju ha något att skriva om) – jag tar en annorlunda approach. Att det ibland regnar mycket under sommaren bör inte vara några konstigheter. Ibland fullkomligt vräker det ner, och ibland är det långa perioder utan en enda droppe regn. Sådan är sommaren. Jag skulle bli mer förvånad om en sommar var normal, än inte. För vädret är onormal mer normalt än normal – både igår, idag och imorgon.

Vad kan vi säga om förändringar i regnmönster hittills i vår region? Från BACC (BALTEX assesment of climate change for the Baltic Sea basin) får vi reda på att nederbörden ökat i Östersjöregionen under 1900-talet, men att det inte är jämnt fördelat över området. Den största förändringen har skett under vinter och vår, medan höstarna under senare delen av 1900-talet blivit torrare. Sommrarna har fått något mer nederbörd i norra regionen, men blivit torrare i söder. Väster har också fått mer nederbörd än öster. Framtiden, enligt modellresultat, bjuder på mer regn på årsbasis i regionen, speciellt vintertid (vilket skulle kunna ge mer snö om vi har tur), men det blir torrare somrar i söder (alltså motsats till iår). Dock är det inte helt glasklart hur det kommer bli eftersom den naturliga variationen i nederbörd varit tämligen stor på längre tidsskalor. Men, visst kan det komma att bli väldigt regnigt även på sommaren i södra Sverige ibland (och väldigt kallt på vintrarna då och då). Därför bör det vara frekvensförändring av extrem nederbörd som bör studeras närmre. För det är förmodligen inte mer regn under sommaren som sådan vi kan förvänta isåfall, utan att det oftare inträffar ett skyfall enligt definitionen på extrem nederbörd. Jag har vet inte hur sommaren 2007 platsar in på den listan. Skulle här också vilja återkoppla till ett tidigare inlägg. I Östersjöregionen sker relativt stora förändringar under ett sekel, och har så skett hela tiden; iallafall sedan år 1500. Kan vi klargöra denna variation bör det bli lättare att göra bättre modellscenarier för framtidens nederbörd; vilket som bör vara normal variation jämfört med ett tydligt påverkat system.

GöteborgsPosten hade för övrigt en bra artikel häromdagen om sommaren, och eftersom jag befann mig hos särbon i Danmark under semestern kan jag också rekommendera DMIs sammanställning.

Uppdatering 29/8: DMI har nu ytterligare en ny sammanställning. Sommaren är den tredje våtaste. Toppåren är 1980 och 1879.

augusti 20, 2007

Det var på tiden…

Filed under: Havet,Oceancirkulation,Politik/Media — by Daniel @ 19:21

Ibland känns det skoj att vara alert och snappa upp nyheter långt innan mainstreammedia gör det, men att det skulle ta dem 4 månader trodde jag inte. Kanske har de vart så upptagna av jordgubbsdramat istället (del 1, del 2, del 3).

Så vad är det då som jag uppmärksammade redan i april? Jo, helt enkelt det lilla faktum att det inte verkar vara någon fnurr på tråden för ”Golfströmmens” välbefinnande, vilket vi fick klara besked om på EGU-konferensen i Wien (och som dessutom avhandlades för över ett år sedan i en annan notis). Det hela kokar ner till två nypublicerade artiklar (#1, #2) i Science om variationer i atlantens strömsystem längs 26,5N och ett nytt system av bojar i Atlanten. Använder vi data endast från det nya bojsystemet lär det ta minst ett halvsekel innan vi överhuvudtaget kan urskilja fakta från fiktion (alltså variabilitet kontra havererande/förändrade strömmar), såvida vi inte kombinerar det med mätexpeditioner till havs varenda år. Isåfall bör det ta i storleksordningen 20-40 år. Kanske lär sig media till nästa gång att inte dra för snabba slutsatser över bättre data, men det tror jag knappast de gör.

Läs det ”senaste” hos DN och SR. Eller, så kan du alltid komma hit först och få det senaste ännu snabbare. ;)

augusti 15, 2007

Blir 2007 det varmaste året hittills?

Filed under: Klimatdata,Temperaturer — by Daniel @ 18:59

Året hade knappt börjat förren brittiska MetOffice gick ut med ett pressmeddelande om att det är troligt (60% sannolikhet) att 2007 blir det varmaste året hittills, eller åtminstone lika varmt som toppnoteringen 1998. Under det lite dryga halvår som hittills förflutit av detta år har en del värme besökt oss under framförallt våren, men Europa är på inga sätt särskilt representativt ur ett globalt perspektiv (jeez – och jag som kämpar för ett mer regionalt perspektiv!). Tänkte därför att en halvårssummering skulle kunna vara på sin plats för att visualisera var den globala och hemisfäriska temperaturen stod i förhållande till rekordåret 1998 (och 2005 enligt NASA GISS) i juni. De globala temperaturerna redovisas månadsvis i form av avvikelser från normalperioden och en jämförelse bör därför kunna göras utan problem, även om man skall vara försiktig i uttolkningen, ty 6 respektive 12 månader ger olika statistik. Data är hämtade från CRU (normalperiod 1961-1990) samt NASA GISS (normalperiod 1951-1980) och sträcker sig över perioden 1850-2007 respektive 1880-2007 (i figurer väljer jag att endast visa 1980-2007 för tydlighet). Båda dataset används i mycket stor utsträckning i klimatologiska studier, dock är CRUs dataset mest relevant eftersom det är det som MetOffice går efter i sitt pressmeddelande. GISS är med för jämförelsens skull.

Nåväl, låt oss först ta en titt på den globala temperaturen på land. Från CRU kan man tyda att den globala halvårstemperaturen iår är den tredje varmaste hittills. Åren 1998 och 2002 var något varmare under de första sex månaderna. Jämfört med årstemperaturen är årets halvårstemperatur varmare än alla årstemperaturer bortsett från 1998, som är 0,051°C varmare. Felmarginalen i prognosen för 2007 enligt MetOffices pressmeddelande är 0,06°C, vilket alltså är större än skillnaden i temperatur mellan januari-juni 2007 och januari-december 1998. En sådan skillnad är helt möjlig att hämta upp för detta år. Ser man endast till statistik (och därmed brutalt bortser från alla olinjära processer i klimatsystemet) baserat på 157 år så blir 57% av åren varmare än halvårstemperaturen, 43% slutar kallare och mindre än 1% förblir oförändrade. Dock verkar den statistiken inte vara stationär då den efter 1980 ser lite annorlunda ut. Under de senaste 27 åren har 37% av dem slutat varmare än halvårstemperaturen medan 67% blivit kallare.

NASAs globala temperatur från GISS är något annorlunda. Intressant är att januari-juni 2007 är varmare än alla andra halvårstemperaturer OCH årstemperaturer hittills. GISS har som bekant 2005 som varmaste år, och skillnaden mellan den toppnoteringen och halvårsvärdet 2007 är 0,04°C. Även här är det mer troligt att året avslutas varmare än halvårssiffran visar (i 48% av fallen), men nästan lika ofta (44%) sker det omvända. En förändring kan också skönjas sedan 1980 på samma sätt som i CRU-temperaturerna. Sedan 1980 har endast 26% av åren avslutats varmare än halvårstemperaturen, medan hela 70% avslutats kallare.

Det finns också serier där landtemperaturer kombineras med ytvattentemperaturer. Dessa bör kanske vara lite mer intressanta, om man nu vill veta den globala temperaturen eftersom haven utgör betydligt större andel (71%) av jordklotets yta än land. Mönstret är liknande. För data från CRU är årets halvårsvärde den fjärde varmaste uppmätta medan det för GISS är den näst varmaste. Om temperaturen enligt CRU iår skall bli lika med eller slå rekordåret 1998 måste ett underskott på 0,086°C över land och hav globalt hämtas in, vilket mycket väl är möjligt och har hänt flertalet gånger tidigare år. Årstoppnoteringen hos GISS (2005) är endast 0,01°C kallare än årets medeltemperatur för januari till och med juni.

På hemisfärskala (endast landstationer) ser det däremot ganska mycket annorlunda ut. CRU visar att årets första halvår är det varmaste hittills på den norra hemisfären, men det 11:e varmaste på södra hemisfären. Åren på norra hemisfären tenderar att sluta kallare än halvårsvärdet, men årets första halvår var 0,243°C varmare än helårsrekordet 1998. Det är inte helt orimligt att ett sådant överskott kan försvinna (större förändringar än så skedde 2000 och 2002), men inte lika troligt som att det kommer förbli någorlunda i samma storleksordning. För GISS är tecknen samma. Även här är första halvåret 2007 det varmaste hittills med 0,14°C varmare än något annat halvår, och det sjätte varmaste på södra hemisfären.

Så vad går då att säga om några temperaturrekord 2007? Först och främst kan man se att val av dataset ger olika perspektiv. Troligen kommer 2007 bli det varmaste året hittills enligt NASA GISS. Det är också en möjlighet att det blir så för CRU, men inte med lika stor säkerhet som för GISS. På global skala (både med och utan vattentemperatur) har temperaturen ännu inte slagit rekord, enligt CRU, men viss chans finns ännu. De skillnader som finns för att sätta ett rekord är tillräckligt små för att vara ganska vanliga att hämta in på ett halvår. Det är däremot mycket troligt att norra hemisfären får ett nytt temperaturrekord iår. Södra hemisfären lunkar dock på i sin vanliga takt utan toppnotering.

augusti 12, 2007

Lästips – 500 år av färskvattentillförsel till Östersjön

Filed under: Östersjön,Lästips,Rekonstruktioner — by Daniel @ 11:42

I ett stycke arbete, som jag och mina kollegor har gjort, har vi försökt att rekonstruera färskvattentillförseln till Östersjön över de senaste 500 åren. Färskvattentillförseln är en indikator på integrerad nederbörd i området, och nederbörd är kanske viktigare än temperatur att studera när det gäller klimatförändringar. Östersjön är som bekant ett innanhav med bräckt vatten. Förändringar i vattenbalansen kan medföra stora förändringar i salthalt, och därmed ekosystem. Det sker dock inte momentant. Tidsskalan för förändringar i Östersjöns vattenbalans är 33 år enligt Omstedt & Hansson (2006). Vi vet sedan tidigare att den salthaltsvariationen i Östersjön är cirka 1 över 30 år (medelsalthalten i Östersjön är 7). Över de senaste 500 åren har ingen större förändring skett på årlig skala i färskvattentillförseln till Östersjön, vilket ger viss tydan på att nederbördsmönstret förmodligen inte förändrats särskilt mycket under denna tid.

The statistical analysis revealed that there is large interannual and interdecadal variability in the annual river runoff to the Baltic Sea. However, no statistically significant trend was observed over the last half millennium, which implies no significant change in precipitation in the Baltic Sea catchment area. Changes may have occurred on an interseasonal time scale but have not been investigated in detail at this point.

De första preliminära resultaten från denna studie går att läsa om i augustinumret av GEWEX Newsletter (GEWEX är en del av WCRP). Arbetet går nu vidare att analysera data i mer detalj, vilket förhoppningsvis kommer ge svar på många av våra frågor (men med absolut största säkerhet [>99%] ge upphov till ännu fler funderingar).

augusti 9, 2007

Lästips – Intervju i Göteborgs Fria Tidning

Filed under: Östersjön,Lästips,Politik/Media,Regionalt — by Daniel @ 10:24

Strax innan jag for till Svalbard blev jag intervjuad för Göteborgs Fria Tidning. Intervjun gick i tryck i mitten av juli, men finns också att läsa på tidningens hemsida. Som vanligt är det ju platsbrist i tidningar, och hela intervjun (som var många gånger större än i tidningen – tack Charlotte för de mycket roliga och givande timmarna!) har fått kortats ned, vilket gjorde att fördjupning i många frågor fick stryka på foten.

augusti 7, 2007

Lästips – Semesterslut och badankor…

Filed under: Havet,Lästips,Oceancirkulation,Politik/Media — by Daniel @ 19:36

Semestern är över och det är dags att gå igenom sommarens publikationer. Tänkte därför mjukstarta ”höstterminen” med ett litet lästips, som har några år på nacken och skrivits om otaliga gånger i såväl svensk som internationell press.

Badankor kan vara ett mycket pedagogiskt instrument när det gäller att lära känna världshavens strömmar. Släpper man ut tillräckligt många på en plats får man också över tid en fin illustration över hur haven hänger ihop, att de inte är separerade ”pölar”. Det är vad som skedde 1992 när ett containerfartyg förliste under en storm i Stilla  havet. Cirka 30 000 badankor släpptes då lös och har sedan dess drivit omkring och även fastnat i Arktis is och exporterats in till Atlanten. Läs mer om det hos Curtis Ebbesmeyers hemsida, AGU (1994), Times Online (2007) Ekstra Bladet (2007),  USA Today (2003), Wiki eller Aftonbladet (2003).

Liknande experiment, fast i mindre skala och med vatten eller kemikalier som tracer, användes (och används fortfarande) flitigt inom oceanografin för att kartlägga strömförhållanden och andra egenskaper av vattnet i exempelvis fjordar.

Toni-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.