Klimatbloggen

maj 31, 2007

Snabbt, men saktare…

Postat i: Glaciärer/Is,Politik/Media,Regionalt — by Daniel @ 19:58

Klimatet hotar Mount Everest skriver SvD, men reflekterar inte över att Everest är ett berg och lär finnas kvar ganska länge ännu. Det tar lång tid för regn och vindar att nöta bort världens högsta berg. Trots det syftas det på Rongbukglaciären på Mount Everest nordsida. Jag blev intresserad av att de skriver att glaciären ”nu smälter i snabb takt”. Det är sant och visst är det riskabelt för framtida vattenresurser i området. De siffror jag finner tyder på en reträtt på cirka 20 meter per år [wiki & nichols]. Men jag finner också andra siffror som kanske bör nämnas i sammanhanget. Det finns ett papper från 1988 i GeoJournal som sammanställer avsmältningshastigheterna för glaciären sedan 1921 till 1984. Mellan åren 1921 till 1966 retirerade glaciären med en hastighet av 53,3 meter per år. Åren 1966 till 1974 ökade hastigheten till 68,8 meter per år för att mellan 1974 till 1985 minska till 45 meter per år. I ett correspondence i Journal of Glaciology finner jag dessutom följande:

By comparing the maps surveyed in 1959 and 1966, Zheng and Shi (1975) concluded that during the period 1959-66 the terminus of East Rongbuk Glacier had retreated 550 m, at 78 m a-’. In 1997, the termini of the Rongbuk glaciers and their seracs were resurveyed using a global positioning system (Ren and others, 1998). The survey indicated that during the period 966-97 Far East Rongbuk Glacier had retreated about 230 m, at 7.4 m/a, and the lower boundaries of the seracs for the nearby Middle Rongbuk Glacier and East Rongbuk Glacier had retreated 170 and 270 m, at 5.5 and 8.7 m/a , respectively. In the Khumbu Himalaya, the glaciers had also retreated considerably since the 1960s (Mayewski andjeschke, 1979; Higuchi and others, 1980). One glacier there had retreated about 60m, at 4.6m/a, from September 1976 to November 1989 (Yamada and others, 1992).

Så även om glaciären smälter av snabbt idag så verkar den smälta lite långsammare än förr. Bra eller dåligt? Det beror på hur utveckligen går framöver.

Jag funderar på om den snabbare avsmältningstakten i början av seklet har att göra med en massobalans från Lilla Istiden. Den hade avslutas knappt 50 år tidigare, och det tar ett tag för iskroppar att nå sin nya massbalans. Om det då fanns för mycket is i glaciären skulle det ta många dekader innan en ny massbalans uppnåddes då en ny klimatregim etablerats. Hur lång tid det tar för jämvikt att uppnås vet jag inte, men det verkar iallafall vara så att glaciären smält under större delen av 1900-talet och (det är förmodligen inte en allt för magstark gissning att anta att avsmältningen skett sedan slutet av 1800-talet även om observationer för perioden saknas) med högre hastighet direkt efter lilla istiden än idag. Dagens avsmältning skulle alltså antingen vara en fortsatt massobalans från lilla istiden utöver förstärkt växthuseffekt eller så är massbalansen från lilla istiden nådd och det vi ser idag är endast beroende av nuvarande klimatförändringar. Hur stor del som beror på temperatur och hur stor del som beror på förändrade nederbördsmönster skulle vara en utmaning att ta reda på.

maj 30, 2007

Notis: Västkustbor badar säkert

Postat i: Havet,Hälsa,Notiser,Politik/Media — by Daniel @ 23:21

Okej, lite sådär semi-off topic inlägg. Med anledning av SvD:s artikel om framtida potentiella infektioner vid bad i sött eller bräckt vatten när man har öppna sår och har åldern emot sig och/eller har nedsatt immunförsvar kan jag bara konstatera att jag bor på rätt sida Sverige. Inte för att det kanske går att dra några större slutsatser gällande klimatpåverkan från det, men jag letade upp statistik från Smittkyddsinstitutet gällande de sjukdomar som SvD skriver om, så den intresserade kan förkovra sig lite:

  • Badsårsfeber (vibroinfektion). Rapporteringsskyldig sedan 1:a juli 2004, vartefter statistik endast via webben finns tillgänglig från det datumet. Antalet fall har ökat sedan dess, men är ganska få (endast 24 inhemska fall konstaterades förra året – och hur många av dem som är badrelaterade går inte att avgöra från tabellen). Smittskyddsinstitutet skriver själva att reservoarer för bakterien ”är salta, relativt varma havsvatten i många delar av världen, särskilt i Japan, sydöstra Asien och USA. Bakterien kan förekomma i svenska vatten, men det är tveksamt om detta medför någon nämnvärd smittrisk”. SVT skriver att det ”förra året insjuknade åtta personer i badsårsfeber, varav tre dog”. Inte så stort statistiskt underlag dessvärre för att dra långtgående slutsatser om det är sant.
  • Vinterkräksjuka (norovirus). Har ökat i antal för varje år, vintertid (vilket inte temperaturen har gjort). Sommartid kan man möjligen se en viss ökning under sommarveckorna med kulmen i mitten eller slutet av augusti.
  • TBE. Okej, inte badrelaterat, men finns med på SvD:s lista. Har ökat över åren, men finns till största delen längs ostkusten. Exakt orsak till ökningen kan vara svår att slå fast ur rent klimatologiskt perspektiv, speciellt eftersom vintrarna brukar vara ett effektivt sätt att stoppa fästingar. Bortsett från iår har de senaste vintrarna dock inte vart särskilt mycket utanför det normala. Förra årets mycket kalla vår rådde heller inte bot på fästingarna, då de istället blev en 67%-ig ökning jämfört med 2005.

Oavsett är det alltid trevligare att bada i saltvatten. Vidare är det fler arter att spana in när man snorklar. Dessutom har jag svårt att se några starka klimatindikatorer i statistiken. Uppmaningen är alltså att bada som vanligt – åtta insjuknade är ingenting jämfört med hur många som insjuknar av andra sjukdomar i vårt land (exempelvis ”mördarbakterier” som smittar 2-300 personer per år eller influensa som varje år tar kål på mängder av människor). Risken att dö i någon olycka på vägen till badplatsen är dessutom mångfaldigt högre än att få en infektion väl i vattnet. Men, vad gör inte tidningar i jakten på sensationer.

maj 27, 2007

Orkansäsongen närmar sig

Postat i: Atmosfären,Havet,Prognoser — by Daniel @ 9:18

Den första juni startar officiellt den atlantiska orkansäsongen och pågår därefter till sista november. Säsongen tjuvstartade lite i och med stormen Andrea, som dök upp den nionde maj (vilket i sig inte ger någon indikation för kommande säsong). Andrea var kortlivad och utvecklades aldrig vidare till någon orkan. Prognoserna för den kommande säsongen har duggat tätt och alla verkar peka på över normal aktivitet detta år. Följande lyder prognoserna från tre amerikanska tydare:

  • NOAA: 13-17 namngivna stormar varav 7-10 orkaner varav 3-5 stora orkaner (kategori 3 eller högre)
  • Colorado State University: 17 namngivna stormar varav 9 orkaner varav fem stora orkaner.
  • University of central Florida har gjort en sammanställning över vilka counties, som har stor risk att drabbas av orkanvindar. Många fler counties än normalt riskerar att drabbas av orkanvindar under årets säsong.

Årets säsong liknar i övrigt mycket den revision som skedde mitt under pågående säsong förra året. Den höll dock inte eftersom El Niño trädde in och avbröt orkansäsongen i förtid. Någon sådan risk ser inte ut att föreligga iår. Istället föreligger risk för utveckling av La Niña, vilket om den utvecklas, kan riskera att väsentligt intensifiera orkansäsongen.

maj 23, 2007

Mer om isvintern 2006/7

Postat i: Östersjön,Glaciärer/Is,Havet,Historia — by Daniel @ 23:20

Häromdagen filosoferade jag lite om att orsaken till den gångna vinterns mildhet förmodligen åtminstone delvis var kopplad till en positiv fas av den nordatlantiska oscillationen. En positiv fas ökar chanserna för mild luft och mycket nederbörd, vilket är överensstämmande med hur vintern hos oss var (bortsett från sista hälften av februari).

För att komplettera bilden liten är det kanske bra att redovisa hur isen i Östersjön lade sig. Även om issäsongen började ovanligt tidigt (början av november var mycket under normala temperaturer), på trots en mild höst tog det ett tag för isläggningen att ta fart. Isutbredningen är en integrerad faktor över havets avkylning under hösten samt kylan under vintertid. Den maximala utbredningen nås normalt i slutet av februari eller början av mars, varför kylan under januari och februari är starkt styrande för isläggningen. December 2006 och januari 2007 var en hel del över normala temperaturer i regionen iår, varför avkylningen av Östersjöns vatten var försenad. Allt rättade dock till sig under februari när kylan så småningom kunde infinna sig, om än stundvis avbruten av mildare passager (eller så var värmen avbruten av kyligare passager – är glaset halvfullt eller halvtomt?). Den maximala isutbredningen skedde den 6:e mars enligt SMHI (se iskarta). I skrivandets stund finns det endast mycket lite is kring Karlö (Hailuoto) och issäsongen kan därför räknas som över för i år.

Finska Havsforskningsinstitutet rapporterar att kulmen för isläggningen i Östersjön nåddes den 23:e februari (skillnaden mot SMHI antar jag beror på mätmetoder). Den maximala isutbredningen blev således 134 000 kvadratkilometer, vilket är 32% av Östersjöns area. För att en vinter skall räknas som normal krävs en area på 139 001 kvadratkilometer. Inte så konstigt alltså att vintern räknas som lindrig, men knappast som extrem på något sätt (extremgränsen går enligt våra finska kollegor vid 81 000 kvadratkilometer). Att det numera är färre extremkalla vintrar gäller alltså, men ännu ser vi ingen tendens till att de extremmilda blir vanligare, snarare verkar isvintrarna under 2000-talet ”återhämtat” sig något sedan det milda 1990-talet, även om det är ganska irrelevant (se figur [signifikant över perioden 1990-2007]). Årets isvinter var första vintern sedan 2002 som var mildare än normalt.

Och som vanligt kan man alltid lära sig något av historien, för där har vi nyckeln till framtiden. Till nästa vinter kan vi därför passa på att läsa lite om isvintern 1929/20.

Jordgubbar – Del III

Postat i: Politik/Media — by Daniel @ 8:46

Efter att ha återuppspelat Del 1 och Del 2 i årets thriller – en jordgubbssåpa i tre delar, baserad på en verklig historia - kommer här upplösningen i Del 3 :

  1. Jordgubbarna serveras lagom till helgen (smaskens).
  2. Det är förvisso ovanligt att gubbarna börjar plockas två veckor för tidigt, men det är inte första gången (och jordgubbslandet gick inte under då heller).
  3. Tidigare plockning ger längre säsong (okej, blir den för varm är det inte så bra, men då spanar vi in sommarprognoserna, som ser ”bättre” ut än förra året).
  4. Ingen risk för jordgubbsbrist vid midsommar (sådana goda nyheter brukar oftast komma tidigaste veckan innan midsommar i vanliga fall).

Därmed är serien över för denna gång. Välkommen igen nästa år. Över till klimatet…

Uppdatering 29/5: Även Västnytt slår sig in på spåret att det är hemskt med tidiga jordgubbar… även om det mest verkar vara ett desperat försök i brist på andra nyheter.

maj 22, 2007

Dansk sommarprognos

Postat i: Prognoser,Regionalt,Temperaturer — by Daniel @ 16:12

Den danska vädertjänsten, DMI, har presenterat sin sommarprognos för juni till och med augusti. Enligt deras utsago kommer sommaren vara lite varmare än normalt. För Danmarks del kommer temperaturen vara 0,5-1 grad varmare än normalt medan den för Sydsveriges del kommer vara mellan 0-0,5 grader varmare än normalt. Normalt i detta avseende är perioden 1987-2001. Förra året blev den danska sommaren 2,1 grader varmare än normalt, men direkt jämförbart med årets prognos är det inte då förra årets sommar istället jämförs med normalperioden 1961-1990. För Sverige var förra årets sommar också mycket varm, men endast rekordvarm i de absolut sydligaste delarna av landet samt Öland.

Den brittiska vädertjänsten, MetOffice, har tidigare släppt sin sommarprognos, vilken också pekar på en varmare än normal sommar. För Storbritannien och stora delar av Västeuropa är chansen 70% för varmare än normalt, jämfört med normalperioden 1971-2000 (det gäller att hålla tungan rätt i mun med alla dessa olika definierade normalperioder). I det Förenade kungadömet är risken för ovanligt varm sommar, likt den förra året, uppskattad till 12,5%. Inga direkta signifikanta utslag kan ses för kommande nederbörd ännu. Chansen är alltså lika att det blir torrare, som blötare än normalt (även om det finns en mycket svag tendens till en smått torrare sommar iår).

Snart vet vi… sommaren, som den är fast definierad, är bara 10 dagar bort. 

maj 12, 2007

Fältkurs

Postat i: Allmänt — by Daniel @ 20:07

Så var det åter dags för att åka ut som expeditionsledare på en fältkurs, därefter till Danmark över långhelgen. Förvänta er alltså inga nya inlägg under den kommande veckan.

Perspektiv på vintern 2007

Säkert är de flesta glada att det äntligen är sommaren som ringer på dörren om dryga halvmånaden. Jag tror inte många längre sitter och funderar över hur vintern, som vi precis haft, var och lägger olika perspektiv på sakerna. Det tänkte jag däremot göra.

Vintern 2007 var mild och det var en del prat om Östersjöns isar. I skrivandets stund håller de sista isarna på att försvinna i norra delen av Östersjön, vilket är ganska normalt för denna årstid (har det var riktigt kallt ligger de kvar in i juni). Men det tog ett bra tag innan isbildningen tog fart på grund av milda lufttemperaturer.

Isbildningen är ganska känslig för förändringar i lufttemperatur. Det räcker med mycket små förändringar i medellufttemperaturen över december till och med februari för att det skall få stora konsekvenser för isbildningen. I en artikel visade jag och min handledare att vintertemperaturen inte får överstiga +2 grader över Östersjön eftersom det då inte kommer bildas någon havsis. Faller temperaturen däremot under -6 grader är hela Östersjön islagd, vilket vore ganska jobbigt för sjöfarten. Temperaturspannet mellan fullkomligt istäckt och isfritt är endast 8 grader, och då skall man betänka att vi i medeltemperatur normalt sett befinner oss vid -2 eller -1 grader vintertid – alltså rakt i mitten av temperaturspannet. Att temperaturen iår låg i övre delen av detta spann under vintern kanske inte förvånar någon. Men vad är det som kan ha bidragit till att höja temperaturen?

Vi vet att den nordatlantiska oscillationen (NAO) i stor utsträckning påverkar vårt vinterklimat (de övriga säsongerna är relativt fria från större påverkan av oscillationen). Är NAO i en negativ fas är det mestadels förknippat med kyla och lite nederbörd i vår region. En positivt fas är istället förknippad med milda temperaturer och mycket nederbörd, vilket är ganska likt vad vi upplevde i vintras. Och mycket riktigt så var årets vinter förmodligen ganska påverkat av den positiva fas som NAO befann sig i. Indexet, som oscillationen redovisas med, visade på +1,8. Senast ett högre index än det nåddes var vintern 2000. NAO i december 2006 var ovanligt starkt positivt med värde på +3,1, vilket inte inträffat sedan december 1986 (alternativt februari 2000 om vi ser till andra månader). En ganska stark positiv fas av NAO underlättar för fuktig, och framförallt mild, luft från Atlanten att svepa upp över Östersjöregionen. Under de hittills mildaste vintrarna, 1989 och 1961, visade indexet +3 respektive +2 (se figur).

För vintern 2007 var även sommaren och hösten 2006 mycket gynnsam för att bädda för en mild vinter. Både sommaren och vintern var varmare än normalt och gav ett betydligt tillskott i högre än normala vattentemperaturer i Nordatlanten, vilket i sin tur delvis kan ha gynnat en positiv fas av NAO. Exakt vad NAO är har man ännu inte kunnat klargöra, även om det är ganska populärt att ta tryckskillnaden mellan Azorerna och Island. En förklaring som kom på EGU i Wien var istället atmosfärisk vågbrytning över Grönland, som orsakade blockering över Europa.

Under 1990-talet var NAO nästan uteslutande i en positiv fas. Endast 1996 var i en stark negativ fas (också det enda år under 1990-talet med under normal temperatur i vår region) och 1997 var svagt negativ. Det verkar som 1990-talet var en kulmen på en trend från början av 1960-talet. Från 1920-talet fram till 1960-talet istället trenden den motsatta (se figur). De år med svaga eller moderata NAO-index, vare sig negativa eller positiva, är inte lika lätta att placera in på en skala hur de påverkat utgången av vintern i vår region. De år med starka negativa/positiva index är däremot betydligt lättare att se ett samband för, vilket inte är så konstigt.

Att vintern 2007 blev mild är troligen till ganska stor del en förklaring med ett positivt NAO-index, som pumpade in mildluft över regionen. Det är däremot svårare att veta om den inpumpade luften skulle vara varmare än sig bör, det finns det ingen som kan säga. Tyvärr användes den milda vintern en aningen felaktigt hos vissa tv-personligheter (ingen nämnd, ingen glömd) som ett ”bevis” på antropogen uppvärmning. Det kan vi dock inte uttala oss något om, eftersom de årliga variationerna är såpass stora. En underliggande trend finns det, men att den skulle slå igenom på ett år är inte troligt.

Vad den kommande vintern 2008 kommer bjuda på är för tidigt att säga. Men om sommaren blir mycket varm kan det bidra till varma vatten, och därmed dämpa kylan – förutsatt att hösten också blir varm, vilket ju inte är en självklarhet. Avkylningsperioden över hösten är en mycket viktig faktor för vintertemperaturen i området. Hösten 2006 var som bekant ganska mycket mildare än normalt, vilket förhindrade en annars vanlig avkylning av havsvattnen i området. Det vi med säkerhet kan uttala oss om redan nu är att vintern 2008 kommer, den kommer att vara kallare än sommaren och att is kommer att läggas i Östersjön återigen, precis som varje år. Tills dess skall vi ut i sommarvärmen och njuta… och kanske även bada i havet.

Data över NAO-indexet för den intresserade finns att hämta bland annat hos ClimateExplorer.

maj 9, 2007

Jordgubbar – Del II

Postat i: Politik/Media — by Daniel @ 8:04

Vissa har ju för sig att jordgubbslandet går mot sin undergång, vilket jag skrev om tidigare. För att göra lite upprättelse kan vi spana in en annan nyhet om jordgubbar gällande årets säsong, Tidig vår ger lång jordgubbsässong. I motsats till vad SvD skriver anser andra att det inte alls blir problem med att få jordgubbar till midsommar och att den tidiga våren istället ger en lång bärsäsong. Helt okej för mig. Därför återigen; skyll inte på klimatet att jordgubbarna är tidiga iår, skyll på vädret. Om man nu kan skylla på något när man skall vara glad för att jordgubbarna inte riskerar att bli försenade iår, som de vart nästan alla andra år.

maj 7, 2007

Blixtar och dunder…

Postat i: Atmosfären — by Daniel @ 19:41

Med anledning av de artiklar jag skrev om i förra veckan angående orkaner i framförallt Atlanten fann jag ytterligare en publikation att lägga till listan över tänkbara processer som kan påverka orkanernas formation och intensitet. Artikeln gör en snabbkoll på om åskoväder i Afrika kan ha en relation till intensiva orkansäsonger. Anledningen är att många oväder i Afrika kommer ut över Atlanten, och i stor utsträckning ger upphov till tropiska stormar, som i sin tur växer sig till orkaner. Antalet oväder som går denna gång (till tropiska stormar) varierar lite, men är 10% under ett år, och stiger till 50% under sommaren (juli till och med september i detta fall). Framförallt är det AEW (African easterly waves), som bildas över östra Afrika och därefter transporteras västerut, som står som grundstenar för dessa oväder.

Författarna undersökte två års stormaktivitet, nämligen den mycket intensiva säsongen 2005 och den mer normala säsongen 2006. Blixtdata från östra Afrika för båda åren studerades och man fann skillnader i de två årens blixtfrekvens. År 2005 förekom det i medeltal 486 blixtar per dag från juli till och med september. Det efterföljande året, 2006, såg en 23%-ig nedgång till 374 blixtar per dag under samma månadsspann. Inkluderas hela Afrika är nedgången något högre, 36%. 2006 hade dessutom ett lägre tröskelvärde (23% lägre) än 2005, vilket indikerar färre blixtintensiva dagar under sommaren. Båda åren såg ungefär lika många AEW lämna Afrika och bege sig ut över Atlanten (30 år 2005 och 28 år 2006). Författarna noterade också att 22 av de 30 (73%) AEW, som lämnade Afrika 2005, föregicks av över normal blixtaktivitet upp till en vecka innan. Av dessa blev 15 tropiska stormar och orkaner. År 2006 var siffran 19 av 28 (68%) AEWs och 7 tropiska stormar och orkaner.

Det är nya och spännande kopplingar författarna försöker peka på. Dock är endast två år av mätningar, enligt min mening, på tok för kort för att egentligen kunna dra några slutsatser. Det skulle kunna vara en ren slump, men det är ändå en indikation att detta är ett område som är värt att titta lite närmre på, för att se om förhållandet är stabilt eller inte. Om det är det kan oväder med mycket blixtar över Afrika ge förhandstips på att det inom en vecka bildas en tropisk storm över Atlanten, som i sin tur riskerar att växa sig till en orkan. Som vanligt är detta inte den enda mekanismen som spelar roll, utan flera andra parametrar (ytvattentemperatur, AMO, vindshear, aerosoler etc) är också avgörande för tropiska stormars uppkomst (och fall).

maj 3, 2007

I-landsproblem: Hur går det med jordgubbarna?

Postat i: Politik/Media,Regionalt,Väder — by Daniel @ 22:38

Jag är väldigt trött på den oseriösa journalistik som präglat mycket av de väderrelaterade nyheterna under senaste tiden. Det gagnar tyvärr inte medborgarna att de får en ganska starkt förvriden bild av endast extremer, snarare än vad som är mest realistiskt, sansat och balanserat. Är det inte golfströmmar som kommer till ett abrupt stopp så är det världshaven som skall höjas tiotals meter. Idag vad det dock SvD som stod för eländet: Jordgubbarna slut till midsommar.

Jösses, alltid dessa jordgubbar till midsommar. Det är ett elände varje år, och varje gång är det katastrof. Okej, den senaste tolvmånadersperioden har vart mycket varm, men att dra för stora växlar på den ganska begränsade tiden är lite att göra sig en otjänst. Visst har vi en klimatförändring i bakgrunden, men som vanligt är klimat ett statistiskt mått på väder över längre tidsskalor, och då pratar vi alltså 10, 30, 50, 100 år… minst.

Åter till jordgubbarna. Hur har det sett ut övriga år? Ja, jag googlade lite lätt och fann följande för de närmsta åren:

2003:

2004:

2005:

  • Ont om jordgubbar till midsommar (Sydsvenskan 10 juni). Sommaren började kallt och regnigt, vilket riskerade att ge mindre skörd än vanligt om inte värmen infann sig.
  • Gott om gubbar till midsommar (Sydsvenskan 23 juni) Ja, värmen kom tydligen…. men det hjälpte bara jordgubbsproduktionen i Skåne. Övriga landet led av försenad jordgubbssäsong.

2006:

Ser man bara till de senaste åren verkar det snarare ha vart kyla och regn som vart problemet för jordgubbarna (nästan så man skulle kunna skönja en senareläggning av säsongen paradoxalt nog). För omväxlings skull har vi iår en tämligen ihållande värme som ligger och riskerar vår midsommarspis. Och då är det dunderkatastrof. Jag skulle nog isåfall spara mig några år, tills jag har bättre statistik på det där. Tills dess nöjer jag mig med att skylla på vädret, inte klimatet.

Orkaner dammas av

Postat i: Atmosfären,Havet,Modeller,Prognoser — by Daniel @ 20:28

Det är mycket damm på orkanfronten. Inte nog med att det är dags för en ny säsong från och med den 1:a juni, lite ny spännande orkanlitteratur har i dagarna också hittat ut i tidskrifterna (iallafall till Geophysical Research Letters). Det har bollats mycket fram och tillbaka om det är ytvattentemperaturer, atlantic multidecadal oscillation, aerosoler, vindstresser, ENSO eller något annat som i stort driver orkaner – speciellt de perioder med många eller färre orkaner. Nu kan vi lägga till lite extra till den högen.

I mitten av april kom det en artikel om hur vindens shear kan komma att utvecklas i framtiden. Det har föreslagits att om denna parameter ökar (minskar) blir orkansäsongen lindrigare (svårare). Författarna fann stöd för denna hypotes i en rad modellkörningar, där nästan alla modeller svarade entydigt med att öka vindens shear under en uppvärmande värld. Den största anledningen är att walkercirkulationen i Stilla Havet under dessa förhållande avtar. En liknande händelse inträffade så sent som orkansäsongen 2006, som ”snöpligt” avslutades då El Niño växte sig starkare utanför Sydamerikas kust. Författarna föreslår alltså att framförallt Atlanten och östra Stilla Havet inte kommer få särskilt mycket ökad orkanaktivitet fram till 2100, men att det finns andra områden som kan få det (exempelvis indiska oceanen). De understryker att vi vet ganska lite om hur shear påverkar orkaner, och att vi bara på ett generellt plan har förståelse för denna process. Därför är detta ett område som bör studeras närmre. Osäkerheter finns alltså och det är inte uteslutet att modellerna är för dåliga på dessa beskrivningar, men eftersom de är state-of-the-art-modeller, som använts till bland annat IPCCs sammanställningar, får vi anta dem vara relativt okej fram till vi kan förbättra dem - och där hjälper detta pappret till.

Författarna får också ökat stöd i en helt ny artikel, som utforskar hur orkaners maximala intensitet och Sahels klimat hänger ihop. Denna författaren argumenterar att ytvattentemperaturen i Atlanten, vilket är en älskling för många orkanforskare, faktiskt är ganska dålig korrelerad med orkanintensiteter i förhållande till andra parametrar – faktiskt inte statistiskt korrelerad alls. Istället finner författaren att bland annat nederbörden i Sahelregionen är nära relaterad till orkanaktiviteten i Atlanten. Starka orkaner (kategori 3-5) blir vanligare de år som Sahel har mer än normal nederbörd, och färre när det omvända sker. Genom att kombinera relativt fuktighet och vindshear till ett index, SEI, går det att få fram en bra korrelation med orkaners maximala intensitet (korrelation på 0,85) och att det kan vara denna mekanism som driver långtidstrenden. Att författaren inte finner någon statistisk korrelation mellan orkanernas maximala intensitet och ytvattentemperaturer skrev jag ovan, däremot är atlantic multidecadal oscillation (amo) korrelerad, även om det är lägre (ca 0,46). Trenderna i ytvattentemperatur och amo är högre än intensitetökningen, vilken snarare avspeglar SEI. Det betyder dock inte att man kan avstyrka vattentemperaturer och amo som drivande faktorer, istället kanske de är en del av SEI och att de därmed skulle kunna påverka intensiteten indirekt – det säger ju inte data något om. Generellt kan man i vart fall säga att mer (mindre) nederbörd i Sahel ger starkare (svagare) orkaner i Atlanten. Så skedde exempelvis under 1980-talet då intensiteten minskade samtidigt som Sahel upplevde torrare förhållanden och ökad vindshear och det idag istället är blötare, mindre vindshear och högre maximal intensitet. Intressant att tänka på.

Dessutom fortsätter diskussionen om huruvida tillgängliga dataserier över orkaner i framförallt Atlanten är tillräckligt tillförlitliga lång tid tillbaka. Christopher Landsea skriver om det i senaste numret av EOS (AGUs medlemstidning), vilket kan vara värt att läsa (via Prometheus).

Notis – IPCC WGI slutrapport

Postat i: Notiser — by Daniel @ 17:35

För den som är intresserad finns nu hela rapporten från IPCC Working Group 1 ”The Physical Basis of Climate Change”, som kom som Summary for Policymakers i februari, att läsa via deras hemsida.

I övrigt kan man notera att det under morgondagen är dags för den tredje rapporten, ”Mitigation of Climate Change” (åtgärder).

Toni-temat. Create a free website or blog at WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.