Klimatbloggen

maj 3, 2006

Klimat: En sammanfattning

Jag tänkte summera mina intryck, som jag tycker i huvudsak är viktigast, från de tre föreläsningar som Richard S Lindzen gav i Göteborg under sin vistelse då han mottog sitt pris.

  • Klimatet är föränderligt, har alltid varit och kommer alltid förbli. Om klimatet inte ändrade sig är det snarare ett större orosmoment.
  • Vi har haft varmare perioder än nu tidigare.
  • Upphetsningen kring den globala uppvärmningen handlar om tiondelar grader. Detta är litet i förhållande till de ihopviktade tidsseriernas naturliga temperaturspann. I dessa kan det mellan åren ofta skilja sig flera grader och erbjuda stor variation.
  • Teorin är att polerna blir varmare medan tropikerna inte förändras nämvärt. Därför bör alltså temperaturskillnaderna på klotet utjämnas.
  • Om temperaturskillnaderna utjämnas mellan ekvator och pol måste vindarna avta i styrka och extrema väderhändelser bli mer sällsynta eftersom mindre energi i form av gradienter kommer att tillskjutas systemet.
  • Trender är farligt att dra. De senaste sju åren har temperaturen inte förändrats alls globalt enligt trendanalys. Beroende på när man börjar dra trender får man olika resultat. Vilket skall man lita på?
  • Modeller är dåliga på att reproducera dagens klimat och ofta måste modellerna justeras med ofysikaliska knep eller anpassning av inputdata för att få ut något som liknar dagens klimat. Det finns en stark övertro på att modeller kan ge oss svaret.
  • En fördubbling av koldioxid ger idealiskt ytterligare 3,7 Watt per kvadratmeter, vilket skulle motsvara en ökning med 2% av jordens energibalans.
  • De globala klimatmodellernas felmarginaler ligger omkring 10 Watt per kvadratmeter. Hur kan de då upptäcka förändringar som är mindre än felmarginalerna?
  • Polarregionerna i modeller är mycket dåligt upplösta och det går i princip inte att säga något om dessa områden. Varken upplösningen i modellerna är tillfredsställande och instrumentella data saknas.
  • Under 1970-talet var oron stor för global nedkylning. Idag är det istället global uppvärmning.
  • Istället för att förklara fenomen vi ser tillskriver vi dem oproblematiskt global uppvärmning.
  • Media predikar hysteriskt om global uppvärmning och gör allt för att skrämma upp folk.
  • Kyotoprotokollet kom till bara för att göra något, trots att alla vet att det inte kommer att hjälpa. Inte ens de mest alarmistiska förespråkarna för Kyoto tror att det kommer ha någon märkbar effekt på temperaturen.

UPPDATERING: Ytterligare en punkt som Lindzen tryckte på ett antal gånger var att han anser IPCCs fullständiga rapport (TAR) från 2001 är en bra utgångspunkt. Däremot är sammanfattningen för beslutsfattare (SPM) inkorrekt och vinklar arbetet, osäkerheterna och slutsatserna felaktigt. Eftersom det är SPM som de flesta läser får de en felaktig bild av var forskarsamhället står i de olika frågorna.

About these ads

8 kommentarer

  1. Och dessutom:

    Varför postulerar man från den så kallade miljörörelsen att alla förändringar av klimatet måste vara dåliga? Jag ser många förtjänster med just global uppvärmning.

    Kommentar av Joacim Persson — maj 4, 2006 @ 8:38

  2. Ett par kommentarer
    ”Om temperaturskillnaderna utjämnas mellan ekvator och pol måste vindarna avta i styrka och extrema väderhändelser bli mer sällsynta eftersom mindre energi i form av gradienter kommer att tillskjutas systemet.”

    Orkaner t ex drivs inte av temperaturskillnaden mellan poler och ekvator utan av temperaturskillnad mellan havsytan och tropopausen. Att mer växthuseffekt automatiskt skulle ge lugnare väder är en alltför grov förenkling.

    ”En fördubbling av koldioxid ger idealiskt ytterligare 3,7 Watt per kvadratmeter, vilket skulle motsvara en ökning med 2% av jordens energibalans.”

    En siffra som inte säger lekmannen någonting, men skall vi leka vidare med sådana siffror så är jordens temperatur ca 300K. 2% av det blir 6 grader…

    ”Under 1970-talet var oron stor för global nedkylning. ”

    Det förekom några artiklar i populärpressen, men ytterst lite i den vetenskapliga. Den där analogin är i grunden falsk.

    Kommentar av Thomas Palm — maj 15, 2006 @ 13:07

  3. Thomas: Tack för dina kommentarer. Ett tips är dock att inte blanda ihop temperatur med värmebalans, eftersom Kelvin (eller Celcius/Fahrenheit/Whatever) är en dålig och opraktisk enhet för värme. Och det som diskuteras i populärpressen är väl snarare det som samhället hör, än det som diskuteras i ”vetenskapspressen”.

    Kommentar av Daniel — maj 21, 2006 @ 21:40

  4. Daniel, temperatur är det som är lätt att möta. Värmeflöde får ofta beräknas utgående från detta, och jag förstår inte vad din kommentar syftade till.

    Jag vidhåller att det är vad den vetenskapliga pressen säger som är det relevanta, annars kan vi ju lika gärna avfärda all astronomi med hänvisning till att pupulärpressen fortfarande skriver om astrologi. Minns du t ex "Jupitereffekten"? Det skrevs i populärpressen om hur jorden skulle drabbas av hemska jordbävningar när planeterna hamnade i en linje. Nys naturligtvis, men man hade lyckats hitta en snubbe med en akademisk titel som trodde så, och det var en bra story.

    Det sätt Lindzen selektivt plockade ut en trend startande just med det extremt varma El Ninoåret 1998 för att visa att jorden inte värmts upp under senare tid är direkt missvisande som framgår om man tittar på hela kurvan.

    Kommentar: Ja, temperatur är lätt att möta, men det är också en felaktig enhet för värme varför en sådan jämförelse är som att jämföra äpplen och päron. Lindzen hävdar inte att jorden inte värmts upp utan erkänner utan några motsättningar att jorden värmts upp drygt 0,6 grader under det senaste århundradet. Inget konstigt. Däremot har han endast konstaterat, precis som alla andra klimatforskare, att 1998 års temperaturer ännu ej överskridits (även om han medger att 2005 var snudd på). Det är inte missvisande utan helt korrekt. Lindzen erkänner dessutom slutsatserna i IPCC 2001, men inte dess SPM.

    Kommentar av Thomas Palm — maj 22, 2006 @ 8:32

  5. Jag förstår fortfarande inte vart du vill komma med din i och för sig korrekta men i mitt tycke irrelevanta diskussion om temperatur kontra värme. När man talar om global uppvärmning syftas på att temperaturen ökar. Har du plockat den från Roger Pielke Sr?

    Vad Lindzen skrev i sin presentation vid Timbro var:
    "Claims concerning recent warming trends have been particularly misleading. The records on the right are completely consistent with a rapid rise from 1976 to 1986 and almost no rise since. This would be more like what is referred to as a regime change than a response to global greenhouse warming."
    (1986 borde vara 1996 för att stämma).
    Som jag ser det är det ett uppenbart försök att blanda ihop korten och få det att verka som uppvärmningen avstannat genom att artificiellt lägga in en brytpunkt vid det extremt varma 1998. Man kan missleda utan att direkt ljuga. (En alarmist kunde istället peka på det selektiva intervallet 2000-2005 och få en dramatisk trend).

    F.ö. var 2005 varmare än 1998 enligt GISS så någon total enighet om att 1998 års temperaturer aldrig överskridits finns inte.

    Kommentar: Nej, "idén" med värme kommer från mig själv eftersom det är något jag skriver om i min avhandling.

    Jag skulle gissa att det är ett typo i den texten. När han höll sina tre seminarier i Göteborg pratade han aldrig om 1986, eller om 80-talet alls vad jag vill minnas. Däremot pratade han en hel del om "mid-1990s", vilket är mer nära 1996 än 1986 isåfall.

    Ja det är sant att GISS utsåg 2005 till det varmaste året hittills, men det är de så vitt jag vet ensamma om. Därmed är det korrekt att säga att det är en osäkerhet om det året. Men som vanligt i klimatforskning saknar det mesta en total enighet.

    Kommentar av Thomas Palm — maj 23, 2006 @ 7:22

  6. Daniel, om du skall använda dig av idén hoppas jag du har kollat vad Pielke skrivit. Det är alltid pinsamt om man gör något någon annan redan gjort eller för den delen gör något liknande utan att referera till tidigare forskning. (Forskartår är ömtåliga saker) Du har dock fortfarande inte förklarat vad som är så bra med att att använda värmeinnehåll snarare än temperatur.

    Visst är det ett skrivfel. Lindzen menar 1998 och inget annat än 1998 vilket framgår av medföljande figur. Det är *enbart* om man tar just perioden 1998-2005 man kan få till slutsatsen att uppvärmningen avstannat.

    Om du nu vet att det inte finns någon total enighet om att 1998 var varmast så varför skrev du att det gjorde det?

    Kommentar: Varför jag skulle blanda in Pielke vet jag inte, speciellt eftersom det i mitt intresseområde förekommit studier på värmeflöden under de senaste 20 åren. Att referera till Pielke är alltså inte aktuellt. Värmeflöden är tyvärr fortfarande inte riktigt förstådda, speciellt på mindre skalor. Du har förvisso rätt att på det globala planet är temperatur kanske mer intressant av olika skäl (även om det är skillnad på 20 grader och 20 grader i olika klimatzoner), men det är inte vad som är mest intressant för att förstå klimatet i sig på lägre nivå, säg regional nivå. Ett exempel är Östersjön där vi haft en uppvärmning i atmosfären under de senaste 30 åren, men ingen statistisk signifikant förändring av värmeflöden (se exepmelvis Omstedt & Nohr [2004] Calculating the water and heat balances of the Baltic Sea using ocean modelling and available meteorological, hydrological and ocean data. Tellus 56A, 400-414).

    Jag tror du missförstod mig vad gäller årtalet. Jag återgav endast vad Lindzen sa, inget annat.

    Kommentar av Thomas Palm — maj 23, 2006 @ 20:03

  7. Hej,
    Först lite smicker. Det här är den enda seriösa ”skeptiska” site/blogg jag har hittat (jag är medveten om den grova generaliseringen jag precis gjorde). Nordamerikanska siter som SEPP, JunkScience och Friends of Science är ju inget vidare (för att inte tala om Australiens John Daly…). Men här är faktiskt sakargumenten i fokus. Med detta inte sagt att jag håller med dig.

    Jag instämmer med Thomas i diskussionen temperatur/värme. Värmeflödet bestämmer temperaturen, temperaturen är med och bestämmer systemets egenskaper. Förklara gärna vad du menar att temp. inte är något bra mått.

    Sedan till Koyto. Näe, Kyoto som sådant kommer inte göra någon större skillnad. Men någonstans måste man börja, ett lite steg är bättre än inget alls. Vitsen är att ha något att bygga på. Lindzens kritik, som du verkar instämma i, är ologisk. Dels gör Kyoto för lite, dels för mycket. En loose-loose situation skulle man kunna säga.

    Angående Leoprize, ett anmärkningvärt citat på hemsan är ”The warming may turn out to be small and largely favourable; in fact warm periods in the history of our planet have always been considered as good periods while the opposite is true for cold periods.” Dels ”may turn out”, javisst det kanske går bra men varför skulle det scenariot vara mer troligt än något annat? Någon som vill vara med på en omgång rysk roulette? Ni får 10000
    spänn…
    Sedan det här med att varma perioder är bra perioder. Ja här i Norden är det så, men i andra delar av världen?

    Slutligen, är det bra i sig att vara emot den etablerade vetenskapliga uppfattningen? Är det inte vilka argument som används som är viktiga? Annars så kan ju Leo Prize gå till vilka stollar som helst, homeopater och kreationister.Priset går förstås till forskare enligt grundarnas tycke kritiserar mainstreamvetenskapen på rätt sätt, inte bara för att de är skeptiska.
    Hälsningar Erik

    Kommentar av Erik Svensson — maj 25, 2006 @ 21:59

  8. Erik: Tack för din kommentar. Jag håller med dig angående de siter du räknade upp. Jag gillar inte dem heller, speciellt med tanke på att de snarare förstör dialogen än att bidra seriöst. Sen är det bra att alla inte har samma åsikt, det är ju bara hälsosamt. Jag försöker heller inte att göra anspråk på att jag kan allt inom klimatologin, utan tar bara upp de frågor som intresserar mig, oavsett om jag är insatt i dem eller inte. Kommer vi in på oceanografisk regionalklimatmodellering är det snarare min specialité.

    Jag har redogjort för vilka slutsatser Lindzen drog i sina seminarier när han besökte Göteborg för några veckor sedan, vilket inte är samma som att hålla med. Däremot finns det några punkter där han kan ha en poäng och då närmast tänker jag på hans egen forskning kring iriseffekten. Det finns rapporter som talar emot den, det är jag medveten om, men det är ett väldigt intressant ämne. För att sedan prata om Kyoto – det är inget jag är emot i sig, men jag har invändningar mot hur delar av avtalet är konstruerat. Det är dock en helt annan sak, men jag är för att reducera CO2-utsläppen. Den ekonomiska biten struntar jag däremot i eftersom jag inte är ekonom.
    Leopriset kan inte jag ställas till svars för. Det får du nog ta med Gösta Walin eller någon av dem som sitter i LeoPrizes styrelse. Jag är inte inblandad ett smack i det. Jag håller däremot helt med dig om att det är argumenten som är viktiga, inte saken att vara kärringen mot strömmen. En sund dialog behövs, och den upplever jag finns för det mesta inom forskarvärlden. Det är mestadels utåt som turbulens uppstår.

    Kommentar av Daniel — maj 29, 2006 @ 15:05


RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

Toni-temat. Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: