Klimatbloggen

maj 30, 2006

Golfströmmen på tapeten igen

Postat i: Havet,Modeller,Oceancirkulation — by Daniel @ 18:09

En av mina kollegor, Olof Dahl, presenterar imorgon sin avhandling Coastally Trapped Waves and Currents vid oceanografiska avdelningen vid Göteborgs Universitet. Redan har avhandlingen fått en del uppmärksamhet i såväl GP (ej online) som hos SVT och SR Vetenskapsradion. De resultat Olof presenterar visar på att det inte finns någon risk för Golfströmmen att stanna av när klimatet blir varmare. En anledning är den ytterligare dimension av komplexitet Olof lagt in i sin modell, vilket i sin tur har förenklat beräkningarna. Tidigare har man modellerat golfströmmen utifrån de mest enkla antaganden, exempelvis att botten är platt och att sidorna i havsbassängerna är lodräta. Med Olofs modell läggs istället lutande bottnar in, något som förenklar bland annat beräkningar på strömmars transport vid densitetsskillnader. I GUs pressmeddelande kan vi läsa

En konsekvens av teorin är att Nordatlantiska strömmen (den förlängning av Golfströmmen som anses värma upp nordvästra Europa) inte är beroende av att det bildas tungt djuphavsvatten i Arktis och Nordatlanten, vilket ofta annars hävdas. Det skulle innebära att vi kan räkna med ett milt klimat i nordvästra Europa, även om djupvattenbildningen skulle upphöra på grund av klimatförändringar. För att stoppa Nordatlantiska strömmen skulle man behöva ta bort densitetsskillnaden mellan strömmen och det omgivande vattnet (Nordatlantiska strömmen är nämligen lättare än omgivande vatten), till exempel genom att det omgivande vattnet blev sötare.

Även artikeln i GP (ej online) ger intressanta formuleringar värda att fundera på:

- Att Golfströmmen skulle stanna av och det blir kallare tror jag är ett skräckscenario, säger Dahl. Möjligen skulle klimatförändringen kunna leda till förändringar som leder till att det regnar mer vid Arktis, vilket i sin tur skulle kunna påverka strömmarna.

- Men då måste det börja regna väldigt mycket. Lite elakt skulle man kunna säga att det är svårt att skrämma folk med att det blir varmt. Därför måste man hitta på något som gör att det blir kallt istället…

Tidigare iår diskuterade jag ämnet ur en annan vinkel. Läs gärna även det inlägget.

maj 29, 2006

Klimatanpassat Stockholm

Postat i: Östersjön,Regionalt,Samhälle — by Daniel @ 22:14

DNs Anders Sundström skriver en insiktsfullt och mycket bra artikel i DN om hur Stockholm skall anpassas till ett föränderligt klimat. Det är en sådan här dialog som bör föras i större utsträckning i samhället, inte något polariserat dravel. Vi har en klimatförändring (oavsett vad som skapar den) och det är på tiden att vi lever med den och försöker anpassa oss därefter. Stockholm ligger lite knepigt till, omgärdat av vatten och en Östersjö vars vattenyta stiger med 1 millimeter per år, så det är viktigt för dem att utarbeta en sådan plan. Nu väntar jag bara på en liknande plan här i Göteborg.

Ett litet hacktapp gjorde jag däremot när det i artikeln står att framtiden ”kommer att bli varmare, blötare och blåsigare” (min markering). Man kan tyvärr inte ”få allt” här i livet… Varmare och blötare blir det förmodligen helt säkert. Blåsigare däremot funderar jag på vart det kom ifrån. Den stora sammanställningen av vetenskaplig litteratur kring Östersjöregionen, som mynnade ut i BACC och som presenterades i Göteborg i förra veckan säger inget om att det kommer bli blåsigare. Snarare kommer blåsten vara kvar ungefär som nu även i framtiden, det är vad som är mest sannolikt att förutsäga om framtiden i dagsläget – om vi nu överhuvudtaget skall våga oss på att sia om framtiden.

Arbetaren och klimatförnekarna

Postat i: Politik/Media — by Daniel @ 20:47

Så kom man tillbaka till jobbet efter en utvilande långhelg och fann en intressant artikel i mitt brevfack. Det var några sidor kopierade från tidningen Arbetaren 20/2006. Framsidan av tidnigen pryds av rubriken Arbetaren kartlägger: Klimatförnekarna. Själva artikelrubriken var än mer uppfinningsrik och bestod av orden Farliga förnekelser. Låter intressant, speciellt när de uppfinner ett nytt ord som ”klimatförnekare”, så jag fortsatte läsa artikeln. Enligt artikeln skulle de avslöja hur det är näringslivet som finansierar alla människor som säger annat än vad som är politiskt korrekt. Artikeln misslyckas med det och är en besvikelse, istället innehåller den spindelväv med väldigt mycket guilt-by-association och insinuerar att alla ”klimatförnekare” är finansierade av oljeindustrin. Har du något med Timbro att göra så är du ond och känner du en amerikan är du också ond enligt spindelväven. Ingen av de svenska forskare som pekas ut har några kopplingar till oljeindustrin, vilket ju var syftet enligt spindelväven att visa. Däremot håller jag i stora drag med artikeln att några av de omtalade forskarna förvrider den kunskap vi har om klimatsystemet. Men något större djup om näringslivets finansiering av de omtalade ”klimatförnekarna” erbjuder inte texten i artikeln.

Lite credit skall artikeln dock ha, och det är för att de intervjuat den alltid saklige Erland Kjellén och trevliga Barbara Wohlfarth. Tillsammans drar tar de ner artikelns journalist till marken igen. Jag håller med Erland om att debatten ibland är väldigt polariserad och handlar om ”vara eller inte vara” (destruktiv debatt) snarare än ”vad, varför, hur” (konstruktiv dialog). Barbara fyller i med det viktigaste:

Media drar gärna upp en polarisering mellan forskare.

- Det gör inte klimatfrågan lättare och är inget stöd för en konstruktiv dialog. Den här frågan är alldeles för viktig för att utrymmet ska slukas av att två sidor hackar på varandra.

Barbara Wohlfarth menar att motsättningarna i själva verket inte är särskilt stora, men att en liten minoritet av högljudda klimatförnekare tvingar övriga i en försvarsposition.

- Det är klart att alla inte är överens och att forskningen arbetar med hypoteser. De som har en avvikande åsikt ska få säga det, men de borde komma med ordentligt underbyggda argument.

Helt och hållet rätt, även om jag är väldigt säker på att ordet ”klimatförnekare” inte är Barbaras ordval.

Sist av allt skulle jag vilja påpeka att artikelns definition av ordet ”klimatförändring” är väldigt snäv. Enligt artikeln är en klimatförändring obetingat antropogen uppkommen. Klimatförändringar kan vara både naturliga och antropogena och det är den betydelse vi bör ha för ordet. Det spelar alltså ingen roll om vi pratar om klimatförändringar för 10 000 år sedan, idag eller om 2 000 år. En klimatförändring är en klimatförändring.

maj 23, 2006

Östersjöregionen står pall?

Postat i: Östersjön — by Daniel @ 20:05

Idag avslutades i Göteborg konferensen (BACC) där man presenterade en sammanställning av Östersjöns klimattillstånd. Över 80 forskare från 12 länder har arbetat på eget initiativ i några år för att göra sammanställningen. Jag skall försöka göra en liten och snabb sammanfattning av vad som sades om identifierade förändringar:

  • Det viktigaste resultatet var att en uppvärmning på 0.7 grader skett de senaste hundra åren i regionen. Störst uppvärmning har våren fått erfara. Detta går dock inte att enkelt härleda till någon antropogen verkan, även om det är troligt att det delvis finns en sådan. Därför är det viktigt att fortsätta studera mekanismerna i regionalklimatet för att förstå vad som är de drivande krafterna.
  • Salthalten i Östersjön har varierat en hel del under det senaste århundradet. En nergång har skett de senaste 20 åren, men det ligger helt inom de naturliga intervallen, varför en sådan förändring inte är en klar signal på förändring. Skulle salthalten förändras avsevärt är det troligt att det ekologiska systemet blir tvunget att förändras. Frågan är dock vad som skulle ske isåfall.
  • Vind är ett ämne som är omdiskuterat. I östersjöregionen har dock inte vindarna tilltagit och inga längre tendenser till ökad vindstyrka kan urskiljas. Stormar som Gudrun eller andra liknande stormar är alltså inte ett utslag för någon global uppvärmning. Ökad förstörelse i samband med stormar har snarare med andra faktorer än uppvärmning att göra. Bland annat har populationstätheten ökat i utsatta områden.
  • Isbeläggningen på Östersjön har minskat i takt med att lufttemperaturen ökat. Samma sak skedde under början och mitten av 1700-talet då temperaturerna var liknande. Det intressanta här är att istjockleken tunnats ut under senare tid i Östersjöns södra delar. I de norra delarna har dock isen blivit tjockare under samma tidsperiod. Den största förändringen skedde under slutet av 1800-talet i samband med att lilla istiden tog slut.
  • Snöläget har förändrats olika i norra och södra delen av Östersjöregionen. Medan snölagrets tjocklek i den södra delen av regionen förtunnats har tjockleken istället ökat i Norrland och norra Finland. Den tid snön fått ligga på marken har förkortats i vissa regioner, men denna förändring är bara statistiskt signifikant vid vissa mätstationer.
  • På det mättekniska området är det lite problematiskt. Förmodligen är det inte bara att dra trender i ett dataset om metoden för att mäta har förändrats. Vidare är den interna variabiliteten i regionen mycket stor, varför en trend mycket väl kan vara naturlig såväl som antropogen skapad. Det är också svårt att i studier, speciellt biologiska, särskilja klimatförändringar (vare sig naturliga eller antropogena) från överfiskning, övergödning, förändrad landanvändning, luftföroreningar etc.

En längre sammanfattning går att läsa här.

maj 22, 2006

Ett ögonvittnes iakttagelse i Arktis

Postat i: Arktis/Antarktis,Glaciärer/Is — by Daniel @ 22:44

Hur är tillståndet i Arktis egentligen? Enligt dem som vart där verkar det inte vara så enkelt som det ofta framställs, istället är situationen lite annorlunda. Jag fick idag en intressant och bra kommentar på mitt inlägg Dagens snyfthistoria från Bertil Larsson (tack!). Bertils kommentar är mycket läsvärd och jag lägger den därför som ett eget inlägg här.

Det är bara under sommaren som isutbredningen har minskat. Däremot har vinterutbredningen inte ändrat sig – det framgår nästan aldrig i debatten. Ryssarna, som trafikerar Arktis årligen, säger att den västra delen har fått mer is. Ett annat uttryck som de ofta använder: ‘Isen är alltid någonstans’.Jag har varit på Nordpolen 4 gånger (första gången 1996 och senast 2005). Den uppfattning jag har är att isen blivit tätare och grövre i den centrala delen av arktiska bassängen under dessa tio år. Koncentrationen beror till stor del på tryckfördelningen – långvariga högtryck över polen leder till mer koncentration mot mitten och därmed färre råkar. (Isen tas då naturligtvis från ‘kanterna’.) I fjol när vi korsade bassängen från Alaska till Svalbard via polen var vi under stor del av resan två isbrytare (USCGC Healy och svenska Oden). Visserligen var vi några dagar senare på polen än vanligt men allting var fruset och svårframkomligt – värre än tidigare gånger. Dessutom gick isen längre ner mot Alaska och Svalbard än som är normalt. I östsibiriska sjön var det något mindre utbredning än normalt.

Temperaturen som i aug/sep (början) normalt är mellan -5 och +2 gr var i fjol mycket lägre och låg mellan -8 och -16 gr.

Vi hade stora svårigheter att komma fram. När vi var däruppe 2004 (ACEX 2004) hade vi en stor rysk atomisbrytare (75.000 hp, Oden har 25.000) till hjälp. Tom med då ‘gick det trögt’. Atomisbrytarna kör turister till Nordpolen varje år och de har i senare tid tom suttit fast vid några tillfällen – mindre skickliga styrmän?

Så om man skulle tala om trend under de senaste 10 åren så inte blir det avsmältning i alla fall.

Hur mycket nu ett ‘ögonvittnes’ iakttagelser kan vara värda.

maj 21, 2006

I’m BACC!

Postat i: Östersjön,Regionalt — by Daniel @ 21:58

Nej, jag har inte stavat fel. Den 22/5 och 23/5 är Göteborgs Universitet värd för en konferens vid namnet BACC. BACC är en förkortning för BALTEX Assessment of Climate Change for the Baltic Sea Basin. Det är ett samarbete, likt IPCC, där östersjöforskare på eget bevåg slutit sig samman för att sammanställa en rapport om hur klimatförändringarna i Östersjöregionen är, vart och kan komma att se ut. Ett antal, både nationella och internationella, institut ställer sig bakom rapporten, bland annat HELCOM, SMHI och Kungliga Vetenskapsakademien. Att diskutera och sammanställa klimatförändringar och dess dynamik för regioner är av mycket stor vikt eftersom förändringar i det regionala planet påverkar fler människor än på det globala planet. Detta är en av de första regionala sammanställningar av hur klimatsystemet varierat, varierar och kanske kommer variera. Mer information finns att läsa i pressreleasen.

The climate in the Baltic Sea basin has changed during the past century, and current research shows that the area will likely continue to get warmer. In the past century there has been a marked increase of temperature of more than 0.7°C, with consequences such as shorter ice seasons. This is larger than the global mean temperature increase of 0.5°C. No robust link to anthropogenic warming and the increased levels of greenhouse gases on regional scales has been established, although it is plausible that at least part of the recent warming in the Baltic Sea basin is related to the steadily increasing atmospheric concentrations of greenhouse gases. “Continuing analysis is needed to clarify the causes behind the increasing temperature,” says Anders Omstedt, professor in Geosphere Dynamics at Göteborg University.

maj 14, 2006

Ute… igen…

Postat i: Allmänt — by Daniel @ 20:10

Så bär det iväg återigen ut till sjöss i ytterligare en vecka följt av en kortare resa direkt därpå. Inga nya inlägg på drygt en vecka alltså.

Kaliber om den fria forskningen

Postat i: Politik/Media,Samhälle — by Daniel @ 16:21

Ett snabb avstickare till dagens Kaliber på P1; angående den fria forskningen vid Sveriges universitet. Smaka på dessa maffiga citat från Kalibers undersökning bland Sveriges professorer:

  • Både företag och forskningsråd vill ha styrd forskning som bekräftar de egna, redan intagna positionerna.
  • Hälften av de 2100 professorerna säger att de är mer eller mindre politiskt styrda i sin forskning, tex när det gäller vilka undersökningar som de kan få anslag till.
  • ”Ett projekt som var på väg att ge ”fel” svar avbröts av finansiären.”
  • ”Jag har känt att det resultat jag velat skriva om måst friseras för att falla den medelsgivande myndigheten på läppen.”
  • ”Finansiären beställde liksom ett resultat, inte forskning.”

I Kalibers undersökning verkar en del tonvikt ligga på den medicinska forskningen, men det ser absolut inte annorlunda ut inom andra områden. Följande fråga med svar är viktigt att ta upp i sammanhanget: 

- Vad kan politisk styrning av forskning leda till?

- Det kan leda till att man bara får fram den typen av kunskap som för tillfället är politiskt korrekt. Det tror jag är farligt. Forskarvärlden blir för homogen.

Det är inte konstigt att debatten blir som den blir när det är såhär. Att avfärda nya rön, som inte passar in i den politiskt korrekta bilden, är barockt. Det visar återigen hur enormt viktigt det är att alla åsikter får tas upp och diskuteras. En sådan debatt, som vi exempelvis har om klimatet idag, dödar debatten och resulterar bara i katastrof för samhället. Här finns alltså en viktig uppgift att göra… Vilken tur att jag redan börjat med denna blogg.

maj 13, 2006

Kristna vs. Muslimer; Den polariserade klimatdebatten

Postat i: Politik/Media,Samhälle — by Daniel @ 12:32

Alla som inte tror på bibeln måste vara muslimer. Det bara är så. Visst är en sådan logik helt idiotisk?! Det finns ju ingen som skulle häva ur sig något så korkat. Ändå förekommer det i vårt samhälle i princip dagligen. Då tänker jag på ”klimatbranschen”. Här har vi dock två andra ord; alarmist och contrarian. Det finns rätt mycket exempel och jag tänkte bara enkelt och snabbt gå igenom ett dagsaktuellt här, och göra en egen liten filosofisk utsvävning kring hela fenomenet.

Senast i fredagens Science benämns redan i den första meningen i en artikel av Richard A. Kerr dem som ser en statistisk osäkerhet i troposfärens uppvärmning som contrarians. Det är ett ganska grovt påhopp, speciellt eftersom Kerr i sin lilla artikel ignorerar den vetenskapliga dialogen. Alla vet att om man har ett dataset kan det alltid analyseras utifrån en massa olika infallsvinklar, som alla ger olika resultat. Så har också gjorts det aktuella datasetet, vilket är ett dataset med mätningar från satellit av troposfärens temperatur från 1979 och framåt. Vissa har kommit till slutsatsen att uppvärmningen i atmosfären är markant mycket lägre än uppvärmningen vid jordytan, andra har kommit fram till att uppvärmningen i princip är densamma både i atmosfär och vid jordyta. I förra veckan konstaterade en rapport att troposfären visst värms upp i samma takt som jordytan. Det är mycket möjligt att det är sant, jag är inte insatt i det ämnet och lämnar det till dem som kan det. Jag är ändå rätt säker på att alla klimatforskare inte håller med om den bilden, utan får andra resultat utifrån sina beräkningar. Skall man då kalla dem för contrarians, vilket Kerr gör? Eller skall man välkomna deras resultat och diskutera dem utifrån vad vi har, även om vi har en annan bild klart för oss just nu? Det mest bisarra i hela situationen är dock att man nu nöjer sig med rapportens svar som det slutgiltiga eftersom klimatmodellerna visar cirka samma som de resultat rapporten konstaterar! Hädanefter kommer alltså alla andra resultat, som går stick i stäv med detta nu etablerade resultatet, avfärdas med motiveringen att klimatmodellerna inte stämmer överens med det. Men låt mig djärvt påstå att man däremot anammar ett nytt resultat, som skulle visa på större uppvärmning än vi tidigare trott, om de matematiska analyserna visar det TROTS att klimatmodellerna INTE visar sådan markant värmning. En spekulation kanske, men högst trovärdig. Att se till osäkerheter i ett så varierande system som atmosfären, även om det visar samma trend som uppvärmningen vid jordytan, betyder inte att man är contrarian eller inte bör tas på allvar. Jag har nog sagt det förr, men det bör sägas igen; forskning är ett samtal där olika uppfattningar kommer till tals och debatteras. Utifrån detta utvecklas vår kunskap åt nya håll. Det är ju det som är så spännande, att det alltid finns olika synsätt på samma sak. Vill någon kalla det för contrariaism, vilket Kerr ju uppenbarligen gör i och med sitt ordval, förbehåller jag mig rätten att kalla honom för alarmist – ett ord som säkerligen Kerr själv inte bekänner sig till.

Richard Kerrs uttalande blir än mer intressanta när jag ser vem, eller vilka, som är författare bakom den rapport som kom i förra veckan och konstaterar att atmosfär och landyta värms upp lika snabbt. Den ansvarige personen för satellitmätningarna är John Christy vid universitetet i Huntsville, Alabama, USA. Han menar, trots att data visar på samma trend i atmosfär och landyta, att det är mycket svårt att koppla uppvärmningen till i huvudsak mänskliga faktorer, eftersom uppvärmningen i atmosfären är mycket snabbare på norra halvklotet än på södra trots att koldioxiden är jämt fördelad över hela klotet. Är då Christy en contrarian enligt Kerr?

Kerr försöker felaktigt göra politiska poäng av påståendet att contrarians inte tror på att atmosfären värmts upp under de sista 100 åren genom att även bunta ihop all skeptiker i contrarian-uttrycket. Det är ungefär lika infantilt som att säga att de som inte tror på bibeln är muslimer. Generalisering i högsta grad skulle jag vilja kalla det, följt av ökad polarisering och smutskastning i debatten, något som inte alls hör hemma där.

Så hur skall man då bena ut begreppen? Det finns väl lika många förklaringar som människor, men jag kan ju berätta hur jag ser på begreppen lite förenklat: Om någon inte kan tänka i banor om naturliga variationer och/eller försöker utmåla en annalkande domedag anser jag att denne bör kunna ses som en alarmist eftersom denne isåfall skyller alla händelser på människan. Om någon däremot förnekar att jordytan värmts upp under de senaste 100 åren anser jag att denne kan kallas för contrarian. Såpass mycket data har vi ändå för att påvisa att det verkligen har skett en uppvärmning. Däremot kan enskilda stationer visa en nedkylning eller ingen trend alls. Mellan dessa två extremer finns det jag skulle vilja benämna för en eller annan form av skeptiker. Gränszonen är däremot väldigt diffus och svårdefinierbar. Dessvärre har skeptikeruttrycket missbrukats i debatten och fått en negativ klang, trots att det borde vara, och är, ett helt neutralt begrepp.

Att vara skeptiker är enligt min mening en sundare hållning eftersom man inte tvingar in sig själv i en viss dogm utan kan se ett problem utifrån flera olika synvinklar. Man letar alltså inte efter en teori som passar just sin egna uppfattning utan kan förmå sig att ändra uppfattning allt eftersom tiden går. Att inte vara skeptiker utan bara svälja saker för vad de är, eller bara ignorera dem, utan att kritiskt granska argumenten är onyttigt. Vad händer då med den egna tankekraften och vilja att förstå naturen som den är eller inte är? Det absolut stora flertalet klimatforskare befinner sig i en ”mittenfåra” där man inte kan säga hur stor del av klimatförändringarna som är mänskliga eller naturliga. Dessa kallar sig normalt inte för skeptiker, och inte heller jag kallar mig för det, utan är snarare neutrala. Det uppfattas av dem med alarmistiska tendenser som skepsism (med betoning på negativ) och av contrarians som alarmistiskt – och det är ur det synsättet som debatten idag förs i media och av politiker och opinionsbildare. Men varför envisas med att säga att saker är på ett visst sätt när vi faktiskt inte vet att saker är på ett visst sätt? Då är det bättre att fortsätta fundera ett tag till. Att vara en skeptiker betyder inte att man exempelvis avfärdar IPCCs slutsatser. Däremot kan man ha vissa invädningar mot delar av rapporten, men det betyder absolut inte att man kastar hela organisationen i soptunnan. Att vara skeptiker betyder inte heller att man ställer sig på industrilobbyns sida, eller att man tycker det är okej att köra bensinslukande bilar eller ens att man ställer upp på Bushadministrationens klimatpolitik. Men sådana myter sprids gärna av alarmister och florerar i media och hos en del politiker. Den enda slutsatsen man kan dra är att debatten utanför forskarkretsar blivit extremt polariserad och alla som inte är bokstavstrogna bibeltolkare blev helt plötsligt muslimer. Det är trist, för världen är mer diversifierad än så.

För att avsluta med lite ord från Richard S. Lindzen:

[I]f somebody says you should take jelly beans for cancer and you say that’s stupid, and he says, well can you suggest something else and you say, no, does that mean you have to go with jelly beans?

UPPDATERING: Se också hur journalisten Laurie David i sin blogg går till hårt angrepp mot klimatforskare Patrick Michaels. Läs hans svar här. När skall journalister lära sig???

maj 12, 2006

Al Gore och ABC News

Återigen slår alarmisterna till. Denna gång är det ABC News som rapporterar om Al Gores nya film om global uppvärmning. Läs artikeln och förbluffas över hur många gånger de lyckas klämma in domedagshintar. Det bästa är ju såklart följande stycke:

And yes, as our research here at ABC News has confirmed, virtually all the credible climate scientists say that if humanity continues with business as usual in pouring carbon dioxide into the atmosphere unabated, then global temperature will continue to soar into temperatures far higher than the human species has ever experienced, making Earth incapable of supporting civilization ”as we know it” (that used to be a joke line in a Monty Python skit), perhaps with, as eminent Earth systems scientist James Lovelock speculates, ”only a few breeding pairs of humans left near the poles,” where, he supposes, life may still be tolerable.

Jag säger bara att det är fullständig bullshit! Logiken faller av sig självt, och det är IPCC som står med yxan för att avliva vad ABC News precis framfört. Enligt IPCC är det polerna som värms upp först och tropikerna förändras inget alls i princip eftersom luftfuktigheten håller nere temperaturerna. Extra tillförd energi förångar hellre vatten än höja lufttemperaturen, varför tropikerna inte kommer kunna bli varmare än de är idag… *suck* och detta tror folk på! Jeez… Oljan lär iallafall ta slut snabbare än dumheterna.

Tipstack till Climate Science.

maj 7, 2006

Ute…

Postat i: Allmänt — by Daniel @ 19:52

Jag kommer de två kommande veckorna vara iväg på exkursion till havs med studenter. Förvisso är jag hemma under helgen, men om jag får tid att skriva nåt inlägg då återstår att se. Räkna alltså med betydligt färre inlägg de kommande veckorna.

Synden straffar sig självt

Postat i: Rekonstruktioner,Temperaturer — by Daniel @ 0:53

Klimatforskarsamhället är som alla andra samhällen – fyllda av intriger och drama samt en och annan catfight! Den som följt med i kontroversen om hockeyklubban (temperaturrekonstruktionen som blev välkänd i och med IPCC 2001, och som har fungerat som säljargument för Kyotoavtalet) är väl bekant med Michael Mann och Steve McIntyre. Från McIntyres håll har det kommit kritik att vetenskapliga artiklar bör genomgå större prövning innan de blir publicerade. Som ett led i det hela har McIntyre försökt replikera hockeyklubban enligt den metod som beskrevs i Michael Manns och hans medförfattares artikel. Hittills har det inte lyckats, däremot har McIntyre enligt sin mening upptäckt ordentligt mycket fel i Manns metodik, vilket gör att viktningen av proxydata blir fel och temperaturrekonstruktionen felaktig. Michael Mann har inte bemött McIntyres kritik ”punkt-för-punkt” utan istället avfärdet det hela genom att säga att Mann gått vidare till nya metoder eller att försöka misskreditera McIntyre eftersom han inte är klimatforskare. Mann har en poäng i det eftersom McIntyre är gruvingenjör från början. Å andra sidan har McIntyre större kunskaper i statistik från sitt fält än vad Mann har från att avkoda trädringar, och det är de statistiska tricksen i rekonstruktionen som är ifrågasatta. Tycka vad man tycka vill om deras respektive temperaturrekonstruktioner, men meningsmotståndare skall man debattera med, inte avfärda genom att ignorera.

Som jag skrev ovan anser McIntyre att publicerade artiklar skall undersökas mer grundligt, bland annat eftersom det i denna fråga står stora ekonomiska intressen på spel. Skulle exempelvis ett avtal baseras på felaktiga uppgifter kommer man bara slösa pengar på något som inte har någon verkan (lite som med Östersjön hittills), och McIntyre anser ju att Manns rekonstruktion är fel eftersom han inte får samma resultat. Michael Mann anser däremot inte att artiklar skall genomgå mer granskning än den peer-review-process som tidningarna använder sig av. Därför var det intressant när jag idag läste McIntyres blog, ClimateAudit.org, där han kommenterat en artikel från Science i förra veckan. Artikeln är skriven av Eugene Wahl, David Ritson och Caspar Ammann och kritiserar en tidigare artikel från Hans von Storch och medförfattare där de använt en global klimatmodell för att replikera Michael Manns temperaturrekonstruktion. von Storch kom till slutsatsen att det inte gick eftersom de naturliga variationerna var större än Manns resultat visade. Enligt Wahl & Co. är von Storchs slutsats fel då han enligt dem inte använt rätt metod för att rekonstruera temperaturen. I sin artikel skriver Wahl & Co. följande intressanta meningar:

The take-away message for the climate community should be strong encouragement for more vigorous cross-comparisons of the various reconstruction implementations, based on real-world proxy series, model emulations, and simulated modifications to real-world data. Such a step would help eliminate unnecessary confusion that can distract from the crucial contributions of climate change research to important scientific and policy questions.

Uppenbarligen håller Wahl & Co. med Steve McIntyre att artiklar bör genomgå mer rigorös granskning innan de släpps igenom. Det låter ju lovande… så är det desvärre inte. Nu skall vi komma ihåg att Ammann och Wahl har en artikel i press just nu där de har rekonstruerat temperaturen enligt Manns metod, och fått, enligt dem själva, samma resultat som Mann fick. Men McIntyre anser däremot att Ammann och Wahls artikel snarare bekräftar hans egen teori eftersom de snarare visar att korrelationen i Manns rekonstruktion är extremt dålig. Ammann och Wahl däremot anser att Manns arbete (och därmed också deras nya artikel) inte behöver genomgå någon extra granskning eftersom den är rätt. Vad de tycker är att de artiklar som de själva anser inte är korrekta bör genomgå mer granskning innan de släpps igenom. Bra logik va? Men ingen fara, von Storch fick svara och visar att den kritik som Wahl & Co. kom med var orättfärdigad.

För den som är intresserad kan man alltid roa sig att läsa inlägget i samma ämne på RealClimate.com. För den som inte vet drivs den bloggen av hockeyklubbemedlemmar som mer än gärna dissar allt som inte går i linje med Manns kurvor. Lite alarmistvarning skulle jag vilja säga.

maj 5, 2006

Vid Mount Everest fot – förvirringen är total!

Postat i: Atmosfären,Regionalt,Väder — by Daniel @ 22:03

Hos BBC News kan man idag läsa om Everest weather’s ups and downs. Tydligen var vintern snöfri medan våren var överraskande snöig. Sherporna har uppenbarligen gått och blivit helt hysteriska över detta. Enligt dem kan de inte minnas att det vart sådant väder tidigare i regionen. Låt oss här tillägga att när någon säger något sådant syftar de oftast på termen mannaminne, vilket rent praktiskt egentligen betyder i snitt de sista 30 åren. Iallafall, under en snöstorm i april kollapsade ett istäcke och tre sherpor dog av fallande isbitar och ett antal bergsbestigare blev skadade. Av någon anledning drar Sherporna likhetstecken mellan denna storm, ismassekollapsen och den globala uppvärmningen.

This accident had much to do with the sudden change in the weather patterns in the Everest region. Perhaps this is what global warming is all about.

Ursäkta mig, men hur i hela världen kan de ens tänka i banor där de sammanlänkar enstaka väderhändelser med ett föränderligt klimat? Det är total nonsens! Inte ett enda enstaka väderfenomen går någonsin att härleda till klimatförändringar. Möjligen en lång rad väderfenomen, som blir vanligt förekommande eftersom de tillsammans bildar ett klimat, men inte ett enda av dem singulärt. Enligt en meteorolog finns det en helt naturlig förklaring till den snöfria vintern. Det berodde helt enkelt på en förskjutning i atmosfärens lufttryck. Det i sig är inget som beror på någon klimatförändring eftersom låg- och högtrycksbanorna pendlar fram och tillbaka (det var bland annat ett sådant fall som gjorde att vi hade en förlängd vinter i år).

The westerly disturbances this time went to Tibet without entering Nepal’s atmosphere, and that was the reason why there was no rain throughout Nepal last winter and there was no snow in the mountain region.

BBC påpekar dock att meteorologen inte kommer med någon förklaring till varför våren var så snörik. Det vet inte jag heller, men en sak är dock säker – det har inget med någon global uppvärmning att göra, vilket däremot BBC suggestivt försöker få oss att tro.För att avsluta tänkte jag ta upp en småsak egentligen. I artikeln intervjuas en talesperson för viltvårdare i en nationalpark. Han/hon fäller följande kommentar:

All we can say at this point is climate change is happening the world over and the Everest region cannot be an exception.

Rent teoretiskt har personen tvärfel, även om personen rent praktiskt kanske har rätt. Med det syftar jag på att inte alla regioner upplever en uppvärmning i nuläget och det är inte självklart att Everestregionen blir uppvärmd bara för att den globala temperaturen stiger. Men det kanske är en petitess – jag vill inte förstöra illusionen. Så vad har vi lärt oss av Everestartikeln? Jo, det snöar ibland, och ibland inte. Ibland lite på våren, ibland inte alls på vintern. Oj, jag tror världen kommer gå under!

maj 3, 2006

Klimat: En sammanfattning

Jag tänkte summera mina intryck, som jag tycker i huvudsak är viktigast, från de tre föreläsningar som Richard S Lindzen gav i Göteborg under sin vistelse då han mottog sitt pris.

  • Klimatet är föränderligt, har alltid varit och kommer alltid förbli. Om klimatet inte ändrade sig är det snarare ett större orosmoment.
  • Vi har haft varmare perioder än nu tidigare.
  • Upphetsningen kring den globala uppvärmningen handlar om tiondelar grader. Detta är litet i förhållande till de ihopviktade tidsseriernas naturliga temperaturspann. I dessa kan det mellan åren ofta skilja sig flera grader och erbjuda stor variation.
  • Teorin är att polerna blir varmare medan tropikerna inte förändras nämvärt. Därför bör alltså temperaturskillnaderna på klotet utjämnas.
  • Om temperaturskillnaderna utjämnas mellan ekvator och pol måste vindarna avta i styrka och extrema väderhändelser bli mer sällsynta eftersom mindre energi i form av gradienter kommer att tillskjutas systemet.
  • Trender är farligt att dra. De senaste sju åren har temperaturen inte förändrats alls globalt enligt trendanalys. Beroende på när man börjar dra trender får man olika resultat. Vilket skall man lita på?
  • Modeller är dåliga på att reproducera dagens klimat och ofta måste modellerna justeras med ofysikaliska knep eller anpassning av inputdata för att få ut något som liknar dagens klimat. Det finns en stark övertro på att modeller kan ge oss svaret.
  • En fördubbling av koldioxid ger idealiskt ytterligare 3,7 Watt per kvadratmeter, vilket skulle motsvara en ökning med 2% av jordens energibalans.
  • De globala klimatmodellernas felmarginaler ligger omkring 10 Watt per kvadratmeter. Hur kan de då upptäcka förändringar som är mindre än felmarginalerna?
  • Polarregionerna i modeller är mycket dåligt upplösta och det går i princip inte att säga något om dessa områden. Varken upplösningen i modellerna är tillfredsställande och instrumentella data saknas.
  • Under 1970-talet var oron stor för global nedkylning. Idag är det istället global uppvärmning.
  • Istället för att förklara fenomen vi ser tillskriver vi dem oproblematiskt global uppvärmning.
  • Media predikar hysteriskt om global uppvärmning och gör allt för att skrämma upp folk.
  • Kyotoprotokollet kom till bara för att göra något, trots att alla vet att det inte kommer att hjälpa. Inte ens de mest alarmistiska förespråkarna för Kyoto tror att det kommer ha någon märkbar effekt på temperaturen.

UPPDATERING: Ytterligare en punkt som Lindzen tryckte på ett antal gånger var att han anser IPCCs fullständiga rapport (TAR) från 2001 är en bra utgångspunkt. Däremot är sammanfattningen för beslutsfattare (SPM) inkorrekt och vinklar arbetet, osäkerheterna och slutsatserna felaktigt. Eftersom det är SPM som de flesta läser får de en felaktig bild av var forskarsamhället står i de olika frågorna.

maj 2, 2006

Bevingade ord

Postat i: Allmänt — by Daniel @ 23:09

Richard S Lindzen höll idag sitt första av totalt tre föreläsningar under de två dagar han gästar Göteborg för att mottaga LEOPrize. Lindzens första föreläsning handlade om att klimatet är rörligt och att vi snarare skall oroa oss för ett stillastående klimat än ett föränderligt, något som tyvärr ofta glöms bort i debatten. Han gav en väldigt träffande bild av hur klimatet är genom följande, numera bevingade ord, fritt citerat:

A rigid skyscraper is not stable and will brake. However, if we allow the skyscraper to wobble it will become stronger and more stable and not brake. The climate system is like a skyscraper. A rigid climate, and thus without changes, is a broken climate. A wobbling climate is a stable climate.

Nästa sida »

Toni-temat. Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.