Klimatbloggen

februari 27, 2006

Digerdöden bakom lilla istiden?

Postat i: Historia,Klimatperioder,Växthusgaser — by Daniel @ 20:02

En ny artikel i Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology lägger fram en ny teori till hur orsaken till den lilla istiden delvis skulle kunna förklaras. Enligt författarna skulle nedgången i lantbruket, som följde efter digerdöden då drygt 1/3 av den europeiska befolkningen dog, resultera i ökat CO2-upptag hos växter med ökad vegetationstillväxt. Marker, som tidigare blivit avskogade och brukade, blev obrukade då bönderna dog och växterna fick då tillfälle att sprida sig över fler och större arealer. Forskarna påstår sig kunna se en tydlig trend i kraftigt minskade CO2-halterna samtidigt som digerdöden svepte över världen. När lilla istiden anlänt kring 1350 höll kylan ett järngrepp om världen, och speciellt Europa, fram till mitten/andra hälften av 1800-talet då lilla istiden bröts och varmare temperaturer började återvända. Forskarna bakom artikeln lägger dock in en liten brasklapp att CO2-halterna kan ha vart påväg ner redan innan digerdöden började härja.

Det är en intressant teori men man kan undra varför det isåfall gick snabbt att få ner CO2-halterna och temperaturen samtidigt som ökade utsläpp längre fram i historien (kring 1750 och framåt) inte ökade temperaturerna avsevärt förren långt senare. Dessutom verkar halterna som togs upp vara för små för att göra en sådan stor skillnad. Däremot kanske det hade verkat förstärkande tillsammans med de dominerande effekterna från minskad solaktivitet och ökad vulkanisk aktivitet. Vidare borde man nog undersöka havens bufferteffekter innan man kan dra några högre växlar på denna nya teori. Dessa effekter är idag näst intill okända.

Läs mer på BBC News.

februari 24, 2006

Naturligt med smältande glaciärer?

Postat i: Glaciärer/Is — by Daniel @ 17:20

Vi kunde i fredags höra på P1 Vetenskapsnyheterna att glaciärerna i Alperna smälter i allt högre takt. Förutom att rubriksättningen (Mörka utsikter för framtida vinter-OS i Alperna) är tämligen ovetenskaplig är dock själva budskapet sant vad gäller avsmältningen. Visst låter det hemskt att glaciärerna smälter och det borde vi förmodligen vara lite oroade över. Men man måste också akta sig för att dra slutsatser om framtiden utan att titta bakåt i tiden.

Under den lilla istiden var situationen för invånarna i Alperna svår. Förutom att det var ofta väldigt kallt hotades hela byar att krossas av glaciärer som växte mer och mer. Ett av dessa ställen var Chamonix, som idag är ett favorittillhåll för många Européer på skidturer. Under 1600-talet avancerade glaciärerna i alperna kraftigt. Des Bois-glaciären avancerade under 1642 med ”mer än en gervärslängd per dag, även i augusti”. Mer och mer jordbruksland togs i anspråk av de framväxande glaciärerna – fattigdomen spred sig.

Hur var det tidigare? I en artikel i Der Speigel presenterar den schweiziske klimatologen Ulrich Joerin en ny och kontroversiell teori. Hans teori säger att glaciärerna bara var hälften så stora som idag under romarrikets tid. Går han ännu länger tillbaka i tiden, cirka 7000 år, fanns inga glaciärer alls. Enligt Joerin skulle de alpina glaciärerna ha smält till nästan inget alls 10 gånger sedan den senste istiden för 10 000 år sedan och vart störst under lilla istiden. Joerin fortsätter:

Over of the past 10,000 years, fifty percent of the time, the glaciers were smaller than today.

Det är intressanta resultat om det skulle vara så. Isåfall är glaciärer i alperna ungefär som permafrost i norra skandinavien, en relativt ny företelse (permafrost har bara funnits i cirka 1000-1500 år i norra skandinavien). Teorin står dock inte utan kritik.

En annan tysk tidning, Die Welt, hade också en artikel om glaciärers avsmältning den 14 november förra året. Där är det ett par arkeologer, som hittar gamla fynd i takt med att glaciärerna smälter. Bland annat hittar man kläder och kvarlämningar av en häst som dateras till stenåldern (2 800 – 2 500 f.kr). Även fynd från bronsåldern (2 000 – 1 750 f.kr), skospikar och en lite bok från 1:a eller 2:a århundradet e.kr samt en sko från 13- eller 1400-talet.  Dessa fynd kommer från Schnidejoch-passet, vilket sedan blev blockerat av en glaciär för att först år 2003 återigen öppnas på grund av avsmältningen. Fynd som dessa tyder på att detta pass vart öppet och stängt av och till under årtusenden. För att citera artikeln

Aus der Klimaforschung ist bekannt, daß in Europa zwischen dem 3. Jahrtausend und 1750 vor Christus offenbar ein mildes Klima herrschte. Die durchschnittlichen Sommertemperaturen dürften damals 0,5 bis zwei Grad höher gelegen haben als heute. (Fritt översatt: 3000 – 1750 f.kr var det ett mildare klimat i Europa. Den genomsnittliga sommartemperaturen brukade då vara mellan 0,5 till 2 grader högre än idag)

Jag är lite osäker på om just detta har påvisats ordentligt ännu, men det pratas mycket om att det fanns en mycket varm period för 5 000 år sedan. Å andra sidan, om dessa fynd stammar från så många olika tidsepoker är enda sättet för det att temperaturen varierat kraftigt (därmed inte säkert att det verkligen var så mycket varmare). Samtidigt visar det på en mycket hög flexibilitet i klimatsystemet. En ny klimatregim (oavsett naturlig eller ej) kan ersätta en gamal under mycket kort tid, förmodligen kortare än vi tror idag. Att hastigheten i glaciärasmältningen idag är högre än vad vi trott gäller än så länge bara den avsmältning vi kan relatera till i modern tid. Hur snabbt det skett tidigare vet vi inte. Orsaken till avsmältningen idag beror på stigande temperaturer, och där vill förmodligen en del dra likhetstecken med antropogen effekt. Jag avhåller mig från det och kan bara konstatera att det förmodligen är en mixtur.

februari 22, 2006

Informationssidor

Postat i: Allmänt — by Daniel @ 23:19

I takt med att fler inlägg kommer, kommer även informationssidorna att utökas och byggas på. Syftet med dessa sidor, som du hittar i menyn till höger, är att ge information om vissa fenomen relaterade till klimat. Än finns fyra informationssidor; ”Vad är klimat?”, ”Växthuseffekten?”, ”Lilla istiden” och ”Solaktivitet”. Fler sidor kommer och mer utförlig information kommer i de redan existerande då de utvecklas kontinuerligt. Har du synpunkter på sidorna eller vill föreslå fler informationssidor – tveka inte att höra av dig! Jag mottager tacksamt alla idéer och förslag.

Vårprognos för sydskandinavien

Postat i: Modeller,Prognoser,Temperaturer — by Daniel @ 19:11

Danmarks Meteorologiske Institut (DMI) har presenterat sina prognoser inför den stundande våren (definierad som första mars till sista maj). Tyngdpunkten ligger självklart på Danmark, men även för Sydsverige finns stor sannolikhet att prognosen skulle kunna gälla för. Det betyder inte att prognosen kommer att bli som förutspått, en prognos är oftast mycket trubbig. Exempelvis förutspåddes vintern 2006 bli en av de kallaste på mycket lång tid i nordeuropa. Detta har inte skett ännu. Där man trodde det skulle vara extra kallt har det ”bara” vart normalkallt. Samtidigt har andra delar av Europa och Asien fått uppleva mycket ovanligt kall december och januari, med många människoliv som förlust. Däremot är prognoser ett hyffsat verktyg för att försöka kvantifiera så gott det går utifrån nuvarande data, men de är förbundna med stora osäkerheter.

Det är två prognoser som har presenterats av DMI, en statistisk och en dynamisk. De två skiljer sig en aning i resultat. Den statistiska prognosen ger en sannolikhet på 60% att den kommande våren kommer vara normal eller kallare än normalt. Denna prognos bygger på 100 års temperaturmätningar mellan 1891 och 1990. Den dynamiska modellen däremot ger att våren kommer vara 0,4 grader kallare än normalt, och baseras på temperaturmätningar mellan 1987 och 2001. Som synes är det alltså inte helt enkelt att jämföra resultaten från de två modellernas prognos eftersom basperioden för temperaturmätningarna är olika. Mer om dessa modellerna och deras prognoser finns hos DMI.

Nu kanske du undrar vad skillnaden mellan en statistisk och dynamisk modell är. En statistisk modell betraktar en uppsättning av flera år och hur vädret betett sig under denna period. Från detta underlag drar modellen statistiska sannolikheter för hur vädret kommer att uppföra sig under den kommande perioden, som prognosen är avsedd för. De fysikaliska mekanismerna i vädret ingår alltså inte mer än indirekt via inputdata i modellen. En dynamisk modell tar däremot hänsyn till de fysikaliska mekanismerna, som exempelvis atmosfärs- och oceandynamik. Processer, som påverkar vädret, är matematiskt beskrivna i modellen för att kunna beräknas och på så sätt driva modellen vidare i nästa tidssteg.

februari 19, 2006

Varför smälter Grönlands ismassor?

Postat i: Arktis/Antarktis,Glaciärer/Is,Vattenstånd — by Daniel @ 15:19

En av de heta potatisarna i debatten om pågående och förestående klimatförändringar är vad som kommer att hända med Arktis ismassor, och då speciellt Grönland. Skulle de Grönländska glaciärerna smälta helt och hållet höjs det globala vattenståndet med ytterligare cirka sju meter utöver den termiska expansion av vattnet som vi till stor del ser idag. Att glaciärer, vattenstånd och förändrade isförhållanden hör till de naturliga variationerna är det ingen som ifrågasätter, det är kvantiteten som är själva frågetecknet.

Under 2005 publicerade norrmannen Ola Johannessen nya rön i Science att ökad nederbörd ger upphov till en förtjockning av Grönlands istäcke med ett medeltal på 60 centimeter över 11 år. Delar man upp resultaten efter altitud fås en ökning av istjockleken med drygt 6 centimeter per år på 1500 meters höjd eller högre. Nedanför 1500 meter minskar istjockleken däremot med 2 centimeter per år (osäkerheten är knappt ±1 centimeter per år för den lägre altituden jämfört med ±0.2 centimeter för den högre). Det är alltså längs kustzonerna som själva avsmältningen sker medan isen inåt land istället ökar i volym.

En ny studie, också publicerad i Science, antar en annorlunda approach. Författarna till artikeln, Eric Rignot och Pannir Kanagaratnam, visar på ökad kalvning av is från de grönländska glaciärerna. Slutsatsen är att isvolymsminskningen under de senaste tio åren mer än fördubblats från att 1996 vart 90 till att under 2005 vara 220 kubikkilometer is per år. Man säger vidare och säger att denna volym kommer att öka eftersom temperaturerna ökar och att den uppskattade ökningen av det globala vattenståndet därmed är för lågt.

Det intressanta i allt detta är en artikel från Petr Chylek och medförfattare i Climatic Change 2004. Där konstateras att dagens temperaturer längs kustzonerna på Grönland är lägre än vad de var mellan 1930-1950. Dessutom skedde en mycket snabb ökning i temperatur under 1920-talet då temperaturen ökade mellan två till fyra grader på tio år. Detta sätter isavsmältningen en del i perspektiv. Om det är kallare idag än under 1930-talet borde rimligtvis avsmältningen vart minst lika stor som idag, annars är det andra faktorer än just temperaturen som ligger bakom (eller så är det helt enkelt så att våra mätmetoder blivit bättre).

För att krångla till det hela ännu mer bör jag berätta om Atlantic Multidecadal Oscillation, förkortat AMO (vad jag vet finns det ingen svensk benämning för detta fenomen). Stephen Gray och medförfattare publicerade en artikel om detta fenomen under 2004 i ansedda Geophysical Research Letters. Artikelförfattarna kunde slå fast att fenomenet påverkar nordatlantens yttemperaturer med några tiondels grader. Det låter kanske inte mycket, men i klimatsammanhang är tiondels grader ofta större än vad vi tror. AMO har konstaterats vara ett naturligt fenomen under de senaste 500 åren och har en periodicitet på 60-100 år. En bild över AMO och hur den verkat under 1900-talet finns här (glidande medelvärde och inte årliga värden). Det är tydligt att 1930- till 1950-talet var en varm fas av AMO samt att denna variation från mitten av 1990-talet återigen ingått i en varm fas. Hur isarna reagerar när AMO går ner i en neutral eller kall fas återstår att se.

februari 18, 2006

Golfströmmen mår bra, tack

Postat i: Havet,Oceancirkulation — by Daniel @ 1:06

Ny Teknik har en intressant artikel angående golfströmmen. Det har diskuterats mycket huruvida vår ”värmepump” är påväg att stanna av eller inte. Än finns inga tecken på detta. Saltskillnaderna mellan Atlanten och Stilla Havet, vilket är det som primärt driver golfströmmen, är fortfarande stora och det kommer ta åtminstone tusen år innan en utjämning sker. Det har länge också hävdats att smältvatten från Grönland forsar ut i de nordiska haven och på så sätt späder ut golfströmmen, vilket kan få den att avstanna. Skall man tro Anders Stigebrandt sker detta inte. Istället flyter smältvattnet ner längs Grönlands ostkust och fortsätter tätt mot kustzonen. Vattnet kommer alltså inte ut på det öppna havet där själva golfströmmen kan påverkas. Jag vill samtidigt passa på att återposta ett gamalt inlägg från min förra blog. Inlägget skrevs den 1:a december 2005, men är lika aktuellt idag.

Äntligen får golfströmmen stå i fokus lite. Detta viktiga havsfenomen av termohalin cirkulation. Utan den hade vi förmodligen haft uppåt 10 grader kallare på våra breddgrader. I nyaste numret av Nature presenteras resultat som visar att delar av golfströmmen försvagats med 30% under de senaste 50 åren (delen som pumpar upp vatten mot norr har inte förändrats, utan mekanismen för återcirkulation är lite annorlunda enligt resultaten). Intressant. Än så länge har det inte get några som helst effekter hos oss. En försvagad golfström borde rimligtvis ge en kylande effekt, men det har vi inte sett. Istället har ju temperaturen, som bekant, stigit något under de senaste 50 åren.

Tidigare i höst kom det nya rön som visade att golfströmmen blivit saltare under de senaste 10 åren, något DMI, den danska motsvarigheten till SMHI, rapporterade om; Nordatlanten bliver mere salt – Golfstrømmen i bedring?. Även dagens Natureartikel kommenteras i en helt läsvärd artikel av DMI; ”Intet er afgjort om Golfstrømmens fremtid”. Metoderna som använts för den nya undersökningen är relativt tveksamma eftersom de har så enormt stora osäkerheter, dessutom baseras hela artikeln på endast 5 mätpunkter fördelat temporalt väldigt glest. Författarna medger också att osäkerheten är stor, faktum att den till och med är så stor att hela resultatet på en 30%-ig försvagning ryms inom felmarginalen. Det är intressant att en sådan artikel med större felmarginaler än resultatet fått sådant stort genomslag i media. Men om det skall jag inte fortsätta gagga om, det gjorde jag tillräckligt igår.

I Vetenskapsnyheterna på P1 imorse blev min kollega Anders Stigebrant intervjuad av redaktionen och han gav sin förklaring:

Anders Stigebrandt, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, säger att siffrorna är intressanta, men att forskarna inte har tagit hänsyn till det komplicerade samspelet mellan hav och luft.

Vinden är som en fiolstråke, säger han, som kan skapa svängningar och förändringar i havet under många, många år. Det behöver alltså inte handla om växthuseffekten, menar Anders Stigebrandt, som inte heller tycker att vi nordbor ska oroa oss när det gäller golfströmmen.

En mycket bra liknelse. Så kära nordbor – och alla andra – ni kan fortsätta känna er trygga med golfströmmen. Än finns inte några som helst tecken på att den skulle braka ihop och göra livet här i norr till ett kallt helvete.

februari 17, 2006

Tillbaka

Postat i: Allmänt — by Daniel @ 22:52

Efter en liten paus är jag nu tillbaka. Klimatbloggen blir en renodlad blogg om enbart klimat och direkt relaterade frågor. Jag kommer göra inlägg när jag hittar intressanta saker att diskutera. Därför kan postfrekvensen bli lite ojämn. Min ambition är inte heller att göra en blogg, likt utländska större klimatbloggar, där all sorters klimatforskning tas upp. Istället tar jag upp det som jag känner mig hemma på eller det jag finner intressant. Förhoppningen är ändå att du finner bloggen intressant. Så välkommen hit kära läsare!

Toni-temat Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.